Verklighetsanknuten undervisning gör matematiken begriplig

Matematikundervisning som utgår från autentiska problem, motiverar eleverna och gör dem till mer uthålliga problemlösare. Det menar Bertram Stenlund Fridell, matematiklärare i Vimmerby. Han och kollegan Martin Snickars har fått Universeums pedagogpris för sitt innovativa arbetssätt i matematikundervisningen där de ökade elevernas motivation genom vardagsanknutna matematikuppgifter.

Bertram Stenlund Fridell Bertram Stenlund Fridell
Bertram Stenlund Fridell är lärare i matematik och NO i åk 7-9 på Vimarskolan i Vimmerby, som är en F-9-skola med ca 650 elever. Han har arbetat på skolan sedan 11 år tillbaka. Alla lärare på skolan har bärbar dator, det finns en datasal och ett antal vagnsdatorer som används flitigt.

Verklighetsanknuten matematik ökar motivationen

Det prisbelönta projektet tog sin början våren 2011 då Bertram Stenlund Fridell och hans kollega Martin Snickars kände att de hade kört fast i matematikundervisningen.

– Martin och jag började prata om att vi var alldeles för styrda av läroboken, berättar Bertram Stenlund Fridell. Vi brukade köra ett par kapitel och sedan hade vi prov på det. Vi tyckte inte det var speciellt spännande, och inte eleverna heller.

Av en händelse såg de en film med den amerikanske läraren Dan Meyer på webbplatsen Ted Talk och det blev startpunkten för något nytt.

– Dan Meyer ville visa hur matematik används i verkligheten, berättar Bertram Stenlund Fridell. Han påpekade att uppgifterna i matteböckerna ofta är indelade i småsteg där alla instruktioner finns med, vilket gör att eleverna inte behöver tänka så mycket själva. Han rensade bort delfrågorna och lät sina elever själva fundera över vad man behöver kunna för att lösa problemet.

Bertram Stenlund Fridell och Martin Snickars blev inspirerade och ville pröva detta.

Vardagsnära matteproblem i kortfilmsformat

De båda kollegorna började fundera ut vardagsnära problem med öppna frågor, utan färdiga svar.

– När man stöter på autentiska problem i vardagen så har man inte alla uppgifter från början, säger Bertram Stenlund Fridell. Vi försökte efterlikna detta i undervisningen.

De valde att presentera problemen i form av kortfilmer som de filmade med mobiltelefon eller videokamera, och som sedan redigerades i datorn. Filmerna lades sedan ut på deras webbplats Matematikande.se.

– Filmerna är mellan 2-5 minuter långa och presenterar ett sammanhang där själva problemet läggs fram, berättar Bertram Stenlund Fridell. Sedan avslutas filmen med tre frågeställningar som eleverna ska arbeta med: "Hur ska vi lösa problemet?", "Vilka fakta behöver vi?" och "Vad behöver vi kunna för att lösa problemet?".

Bland mobilabonnemang och mjölkförpackningar

Den första uppgiften eleverna fick handlade om att välja mellan olika mobilabonnemang till tre personer som använde mobilen olika mycket. Eleverna använde formler och diagram i kalkylprogrammet Excel för att jämföra abonnemangen. I en annan uppgift fick eleverna räkna ut hur mycket färg det går åt till att måla om ett rum.

– Vi utgick från ett klassrum i skolan som skulle målas om och så fick målaren själv presentera uppgiften för eleverna och berätta hur många lager färg det skulle vara, säger Bertram Stenlund Fridell.

När undervisningen behandlade rymdgeometri så fick eleverna en uppgift från ett lokalt mejeri. Lärarna gjorde en film där förpackningsutvecklaren på mejeriet berättade om hur de tänker kring förpackningar och därefter ställde de två frågor till eleverna. Först skulle eleverna beräkna den största volym man kan få med hjälp av ett A4-papper, och därefter skulle de räkna ut hur man ska placera förpackningarna på en lastpall för att få plats med så många som möjligt.

– Eleverna tycker att det här är väldigt spännande, berättar Bertram Stenlund Fridell. De upplever att det i högsta grad är verkliga problem och att de faktiskt gör en insats.

Eleverna blev mer motiverade

Bertram Stenlund Fridell berättar att en av de största vinsterna med arbetssättet är att eleverna har fått en helt annan motivation för matematiken än tidigare. Matematikuppgiften sätts in i ett sammanhang som gör att matematiken känns relevant. Att eleverna själva måste fundera över vilka fakta och kunskaper de behöver för att lösa problemet stärker också deras förståelse.

– Det tar lite längre tid när eleverna måste leta information, men det är också det som bidrar till att det blir mer intressant, säger Bertram Stenlund Fridell.. Att eleverna diskuterar med varandra stärker också lärandet genom att de inte bara får lärarens input utan får möjlighet att lära sig av varandra.

Lärarna märkte också att arbetssättet fick en annan, mycket positiv effekt.

– Vi såg att eleverna blev mer uthålliga problemlösare, säger Bertram Stenlund Fridell. De var vana vid väldigt korta problem i matteboken, men våra problem går inte att lösa snabbt. Även de elever som brukade ge upp ganska snabbt orkar hålla ut längre.

Digitala verktyg berikar undervisningen

Under arbetet med de vardagsnära matematikproblemen har det framförallt varit lärarna som har använt digitala verktyg i förberedelserna, men eleverna använder dem också .  Bland annat spelar de datorspelen Diamond Mine och Hit the Coordinate för att träna på olika matematiska begrepp, och de använder även webbtjänsten Skolplus.se för olika visualiseringar och spel som underlättar begreppsinlärningen.

Vid flera tillfällen har eleverna fått presentera grupparbeten på egna bloggar. Men även rent analoga redovisningar har på elevernas eget initiativ blivit digitala.

– Eleverna har fått göra en plansch med olika representationsformer såsom beskrivande ord, beräkningar och ritade bilder. Ibland har de blivit så stolta att de har lagt ut sina planscher på Facebook. Det händer aldrig med en lösning i en mattebok! avslutar Bertram Stenlund Fridell.


Text: Ulf Jämterud
 

Senast granskad: 2015-06-22