De jobbar språkutvecklande i klassrum som på nätet

De läser, de twittrar, de flippar, de skriver sms-noveller och gör film. Kreativiteten kring språk och litteratur flödar i Malin Larssons klassrum. Och utanför. Hon ger sina elever autentiska situationer och en offentlig röst genom sociala medier.

Malin Larsson, lärare på Alviksskolan i Stockholm Malin Larsson, lärare på Alviksskolan i Stockholm
En del virkar, andra joggar. Malin Larssons "hobby" är att läsa böcker och hitta på roliga och språkutvecklande skolprojekt, säger hon skrattande.

Och det har hon lyckats med. I år tilldelades hon Svenska Akademiens Svensklärarpris som ges till lärare som "genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen."

Besöker man Malin Larssons blogg Flippat klassrum blir det tydligt hur mycket hon och hennes elever gjort de tre år hon arbetat som högstadielärare i svenska på Alviksskolan i Stockholm. Allt från retoriska utmaningar som ”Vi talar som TED” och sommarpratspoddar till fantasifulla läsprojekt kring skönlitterära romaner.

Det flippade klassrummet är hennes nav – en modell där elever och lärare skapar mer klassrumstid för gemensam bearbetning genom att förflytta själva förberedelsetiden till webben.

– Vi jobbar alltid språkutvecklande när vi ses men allt arbete vi gör publiceras på bloggen och finns tillgängligt även utanför skolan, säger Malin Larsson. Jag kan till exempel be eleverna titta på varandras filmer och sedan metareflektera på twitter om vilka nya ord de lärde sig.

Elev med mobil
Detta att dela med sig och lära av varandra återkommer hon till, allt enligt ”härmandets pedagogik”. Som lärare ska man alltid vara generös med exempel, menar hon.

– Vi tar del av andras exempel men skapar också egna som vi kan utgå ifrån. Vilka frågor ska man ställa när man granskar en text? Hur börjar man ett brev? För att förstå det måste man få härma andra tills man äger det och själv kan bygga vidare. De exempel vi skapar blir ett enormt stöd för alla, oavsett språknivå. Och de finns alltid tillgängligt när vi behöver dem.

I sitt senaste läsprojekt utgick Malin Larsson ifrån Fredrik Backmans debutroman ”En man som heter Ove”, i vilken en minst sagt vresig äldre man är huvudperson.

– Jag högläste boken – ja, jag högläser alltid för mina elever, det får dra ut på tiden – och sedan fick eleverna ta med sig Ove in i sina egna liv genom var sin liten pappfigur som föreställde honom, berättar Malin Larsson.

Uppdraget gick ut på att hitta fem saker att göra med Ove, dokumentera händelserna och berätta om och motivera sina val i youtube-filmer, utifrån hur de uppfattat Ove som litterär karaktär.

– Det är mycket läsförståelse i det, säger Malin Larsson. Eleverna ville att bakåtsträvaren Ove skulle få möta nya saker. En elev tog honom på tjejkväll, en annan på persisk restaurang. En tog med honom till Paris så att han skulle få se alla felparkerade bilar där – en situation Ove verkligen skulle tycka vara jobbig.

Att projektet följdes och kommenterades av författaren Fredrik Backman själv var givetvis något som motiverade eleverna ytterligare, berättar Malin Larsson.

Skärmbild från twitter
– Vi hörs, vi syns, vi får respons, vi inspirerar andra och skapar ringar på vattnet. På det viset är sociala medier ett kraftfullt verktyg.
För Malin Larsson handlar det om att ge eleverna autentiska kommunikationssituationer i mötet med omvärlden.

– Vad använder vi för språk när vi kommunicerar med varandra och andra på webben? Hur vill vi själva bli tilltalade?

Det är alltid texten och elevernas möte med den som står i centrum; texten utifrån ett vidgat textbegrepp, som också inkluderar bild, ljud och film, understryker Malin Larsson.

– Mina lektioner följer en tydlig struktur. Vi pratar om syftet med lektionen och sen utgår jag från ett spännande stoff, en novell, ett radioprogram eller kanske en elevtext. Så sätter vi igång och bearbetar det på olika sätt.

Själva läs - och skrivutveckling sker i elevernas personliga möte med stoffet och i dialogen med varandra – i klassrummet som på nätet, menar Malin Larsson.

– Fast en sak om sociala medier, inflikar hon. I mitt fysiska klassrum skriver vi alltid för hand med papper och penna, där använder vi inga digitala verktyg alls förutom våra mobiltelefoner.  En fallstudie tyder på att man minns sammanhang och förklaringsmodeller bättre då. 
Hon funderar litet.

– Jag upplever det ibland som att det finns en väldig stress hos lärare kring att man måste använda olika digitala verktyg för att vara en bra lärare. Många tror att jag är någon sorts it-guru men pedagogiskt arbetar jag precis likadant idag som tidigare. Verktyg är verktyg, inte pedagogik.

Hon berättar varmt och engagerat om då hon och eleverna läste poesi skriven av en hemlös man, dikter publicerad i tidningen ”Situation Stockholm”. De berördes. Och startade en brevväxling med mannen. Med papper och penna.

– Det var stort, helt utan sociala medier. Jag har alltid jobbat så, oavsett redskap.  Allt vi gör lyfter vi till något mer. Novellerna vi skriver skickar vi till bokförlag, tankarna vi tänker twittrar vi ut till författare och exemplen vi gör filmas och läggs upp på webben.

Kanske är det just på grund av möjligheten att skapa dialog med omvärlden hon känner sig hemma i kommunikationsämnet svenska?
– Ja, det är ett kreativt ämne som man kan sätta sin egen prägel på. Jag brukar säga att vi delar med oss. Det är själva tanken bakom allt vi gör. Men klimatet i klassrummet måste vara så tryggt att vi vågar göra fel och säga vad vi tycker. Först när vi känner så tillsammans med varandra kan vi öppna upp oss för världen!

Malin Larssons blogg Flippat Klassrum
Malin Larssons youtubekanal
Följ Malin Larsson på twitter, @visesiskolan


Namn: Malin Larsson
Ålder: 42 år
Yrke: Grundskollärare och specialpedagog. Undervisar åk 7-9 i svenska och svenska som andraspråk.
Antal år i yrket: 3 år.
Min bakgrund: Jag var tidigare inköpsansvarig i en klädbutik och tog emot många ungdomar på praktik. Det var superspännande att följa deras progression. Så jag sa upp mig och sökte till Lärarhögskolan. Jag ville arbeta med unga människor! Varför svensklärare? Svenska är ett kreativt ämne som jag är mig själv i. Och det är enkelt att utgå från elevernas egna erfarenheter i allt man gör.
Mina styrkor som pedagog: Jag är extremt nyfiken på allt och hyperkreativ. Sedan är jag bra att bygga relationer och är lyhörd.
Senast lästa bok: "När jag inte hade nåt" av Ison Glasgow
Så här lyckas jag med min undervisning: Bra relationer i klassrummet är a och o. Och att ge eleverna frikostigt med exempel de kan utgå från.
Mitt lärarmotto: Alltid nyfiken!


Text: Filippa Mannerheim
Bilder: Paul Nyman De Susini
 

Senast granskad: 2015-06-22