1. Starta: Utse roller - Paketens mål/syfte - Vad säger styrdokument/forskning?

Klassrums-kommunikation med digitala verktyg

Aktiva elever lär sig mer. Att få alla elever i ett klassrum aktiva i samtal, problemlösning och utvecklandet av ny kunskap är därför en viktig utmaning. Digitala responsverktyg kan vara ett sätt att underlätta inkludering och delaktighet genom att många aktiveras samtidigt, och att det går snabbt att samla in svar och göra dessa svar synliga för hela gruppen samtidigt. Genom att använda digital respons kan läraren få reda på vad många kan eller vill säga, och det kan i sin tur underlätta de didaktiska valen för hur lektionen eller momentet ska drivas vidare. I det här utvecklingspaketet får du möjlighet att reflektera över och pröva hur digital respons kan utveckla din egen klassrumskommunikation.

platta

Målgrupp: Lärare i grund- och gymnasieskola

Sju timmar om klassrumskommunikation med digitala verktyg

Upplägget av samtliga paket hittar ni här:

Sju timmar om...

Vad säger styrdokument?

I läroplanerna för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola skrivs i kapitel 1 under rubriken Skolans uppdrag:
"Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga."
I samtliga läroplaner för svensk ungdomsskola (grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola) skrivs i kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer under underrubriken 2.2 Kunskaper:
"läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
  • får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,"
Samtalet som form för lärande och utveckling finns också beskrivet i många kurs- och ämnesplaner. Vad som ska utvecklas beskrivs i kurs- och ämnesplanerna i alla språkämnen under rubriker som Lyssna, Tala, Samtala och Diskutera, och i många andra ämnen med ord som värdera, diskutera, reflektera.

Vad säger forskning?

Kommunikation och språkanvändning är länken mellan människan och omgivningen i ett sociokulturellt perspektiv. Det är genom dialog med omvärlden som människan samlar erfarenheter och förändrar sin verklighet. De sätt att resonera och tolka verkligheten som vi fått pröva tillsammans med andra, kan vi sedan använda som resurser för att kommunicera och förstå framtida situationer. Genom att samspela och kommunicera med andra får vi tillgång till deras tolkningar och förslag. Se Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts
Öppna undersökande samtal främjar ett fördjupat lärande och en språkutveckling genom att nya abstrakta begrepp processas i ett självständigt tänkande. Se Skolornas arbete med demokrati och värdegrund [Elektronisk resurs]. (2012). Stockholm: Skolinspektionen
Det flerstämmiga klassrummet förespråkas av bl.a. Dysthe (1996) som menar att läraren kan skapa goda lärmiljöer genom att planera undervisningen för ett samspel mellan muntliga och skriftliga aktiviteter som präglas av delaktighet och aktivitet. Det flerstämmiga klassrummet leder till mer reflektion och stödjer utvecklingen av förmågan att lyssna på andra, se andras perspektiv och synsätt, och utveckla kunskap tillsammans med andra. Se Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur
Elever som deltar i klassrumsdiskussioner blir ofta blir mer framgångsrika, medan de som inte deltar missar en möjlighet att utveckla sin förmåga. Se Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Samtalet klasskamrater emellan är betydelsefullt för elevernas individuella lärande. I diskussioner med varandra använder eleverna sina tidigare kunskaper i nya situationer, och de utvecklar och tar andras argument vidare. Genom att läraren fångar upp samtalen och styr dem vidare får eleverna hjälp att fokusera på det som är relevant i undervisningssituationen. Se Rudsberg, Karin (2014). Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2014

Det finns en hel del forskning som visar att en god arbetsgemenskap kan bli ett medel till bättre individuella prestationer. En aspekt av arbetsgemenskap i skolan är att klassrumsarbetet bygger på ett utbyte mellan deltagarna, till exempel i diskussioner där alla elever är delaktiga. Ett klassrum där olikhet ses som en tillgång, där eleverna känner sig socialt delaktiga och är pedagogiskt delaktiga kan beskrivas som ett inkluderande klassrum. Se Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning [Elektronisk resurs] : vad kan man lära av forskningen. [Härnösand]: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Senast granskad: 2014-12-15