Guide för källkritik

Källkritik är en metod för att granska information från olika källor. Metoden hjälper dina elever att ta reda på om informationen går att lita på och om den är användbar för deras arbete.

Flicka tittar genom förstoringsglas

En källa är ett ställe där du kan hitta information. Det är genom olika källor som du får reda på saker.

Olika typer av källor

En källa kan vara av olika slag:

  • skriftlig
  • muntlig
  • materiell

De skriftliga och muntliga källorna berättar om en händelse, medan de materiella kan vara ett fysiskt bevis på att en händelse faktiskt ägt rum.

En källa kan också ha olika medieformat

  • text
  • bild
  • ljud
  • film

Inom källkritiken skiljer man också på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som bevittnar en händelse kan vara exempel på en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen blir då en andrahandskälla.
Det betyder inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller ger en korrekt bild av verkligheten.

Avsändare och budskap

Källkritiken hjälper dig att ta reda på källans avsändare och budskap. Det gör det lättare att avgöra om källan är användbar för ditt arbete.

Vem står bakom källan?

Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsperson eller utgivare. En upphovsperson eller utgivare kan vara till exempel en privatperson, ett företag eller en organisation. Om det gäller en text ställ frågor som:

  • Vem har skrivit texten?
  • Vem har publicerat texten?

Det är också viktigt att undersöka om källan är äkta, det vill säga att den är det den utger sig för att vara. Om det saknas uppgifter om upphovsperson ska du kanske överväga att använda en annan källa istället.

Exempel

Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Sök efter namn eller e-postadress på webben och se vilka träffar du får. Om du vill veta om skribenten har skrivit böcker i ämnet, kan du söka i bibliotekskataloger som till exempel:

Libris (webbsök)

Om din källa är på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Ibland står utgivarens namn i webbadressen, men inte alltid.

Här kan du direkt se att det är Skolverket som står bakom/ansvarar för webbplatsen:

www.skolverket.se

Här måste du klicka på länken för att ta reda på att liu betyder Linköpings universitet

www.liu.se

En del webbadresser är väldigt långa. Då kan du backa i adressfältet för att komma till den organisation som står bakom webbplatsen. I exemplet nedan tar du bort allt som står efter .se

www.eu-upplysningen.se/-/soksida/?q=Sverige+och+EU http://www.eu-.upplysningen.se/

Alla webbsidor på internet har en webbadress. I webbadressen ingår ett så kallat domännamn som är en blandning av en adress och en identitet på nätet. I ett domänregister kan du få reda på vem som har registrerat ett visst domännamn. Du får uppgifter om namn, adress, telefonnummer och epostadress till webbansvarig. Svenska domäner söker du på:

www.iis.se/

Andra toppdomäner än den svenska söker du till exempel på:

who.is/

Är källan äkta?

Låt dig inte luras av falska webbplatser. Det finns webbadresser som ser nästan exakt likadana ut. Ibland är det en ren slump, ibland kan det vara ett medvetet försök att luras för att sprida falsk information, misskreditera någon eller för att dra fler besökare till den egna webbplatsen. Exempel på luriga webbadresser och webbsidor att jämföra hittar du på:

Kolla källans wiki - Källkritik - Exempelsidor

Om det gäller en bild bör du ta reda på om bilden är äkta eller förfalskad. Det är inte ovanligt att bilder förbättras och snyggas till innan publicering och det behöver inte vara något fel med det. Men är bilden så manipulerad och retuscherad att den kan kallas en förfalskning? På webbplatsen Moderskeppet finns exempel på några klassiska fotobluffar

Klassiska fotobluffar

Vilket budskap har källan?

När du har tagit reda på vem som står bakom källan är nästa steg att ta reda på vilket budskap källan försöker förmedla. Här gäller det att granska själva innehållet för att få veta om det rör sig om fakta, åsikter, reklam eller underhållning. Ställ frågor som:

  • Finns något syfte med publiceringen?
  • Är informationen trovärdig?
  • Stämmer det med vad du redan vet?
  • Hittar du något budskap?
  • Finns dolda budskap?
  • Går fakta att kontrollera?
  • Saknas uppgifter?

Jämför gärna med vad andra källor säger i ämnet, men kom ihåg att källor kan vara beroende av varandra. De kan ha hämtat sin information från samma förstahandskälla. Detsamma gäller källförteckningen om sådan finns på webbplatsen eller i boken.

Om din källa finns på webben är det bra att veta att många webbplatser är reklamfinansierade. Det behöver inte betyda att innehållet är dåligt eller inte håller för en källkritisk granskning. Men se efter om det går att se skillnad på faktainnehåll och reklam eller om gränserna flyter ihop. Att annonser utformas så att de liknar redaktionellt innehåll (s k native advertising) är inte ovanligt.

Att hitta helt objektiva källor är inte lätt, eftersom de flesta källor är präglade av sin upphovsperson och sin samtid och av de förhållanden under vilka källan tillkom. Det är ändå viktigt att i det källkritiska arbetet försöka ta reda på om en källa är tendensiös eller vinklad, om personliga värderingar lätt kan förväxlas med fakta.

Hur ser källan ut?

Utseendet kan också ha en betydelse, det vill säga hur informationen presenteras. Ibland är det lätt att få en överblick över innehållet, medan andra källor är svårlästa och svårnavigerade. En slarvigt skriven text som är full av fel kan tyda på att avsändaren inte har tagit sig tid att kontrollera vare sig stavning eller att innehållet är korrekt. Kontrollera gärna om det finns källhänvisningar som styrker fakta.

Om din källa är på nätet kan du titta på hur webbsidan är gjord. Är den lättnavigerad? Fungerar länkarna i länklistan? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Se efter om det finns en innehållsförteckning eller webbkarta. Finns det någon Om oss eller About this site-flik? Där brukar det nämligen finnas information om:

  • upphovsman eller utgivare av webbplatsen
  • eventuella samarbetspartners
  • eventuell finansiär av webbplatsen
  • syftet med webbplatsen
  • målgrupp för webbplatsen

De flesta människor vill nog framställa sig själva eller sin organisation i så positiv dager som möjligt. Nöj dig därför inte med att läsa eller lyssna till vad källan säger om sig själv. Ta också reda på vad andra säger om källan. Sök på källans namn i en söktjänst eller fråga experter i ämnet vad de vet om källan.

När tillkom källan?

Du behöver också ta reda på hur gammal din källa är, till exempel när en faktabok är skriven eller när en webbsida är gjord. Det blir förstås extra viktigt om du vill ha dagsaktuella uppgifter om något.

Längst ner på webbsidan brukar det stå när materialet senast uppdaterades. Observera dock att detta datum ofta ändras automatiskt eller vid smärre ändringar. Det behöver inte betyda att någon har sett över hela innehållet, utan det kan vara frågan om ändring av ett stavfel.

I den klassiska källkritiken talas det om närhet och att en källa är mer trovärdig om den ligger nära i tiden i förhållande till det den vittnar eller berättar om. Detta förstås under förutsättning att källan inte har intresse av att framställa skeendet på ett sätt som stämmer med den egna agendan.

Går bilden att lita på?

Bilder, och då i synnerhet fotografier, kan lätt uppfattas som objektiva återgivningar av verkligheten och de används ofta som bevis på att något verkligen har hänt. Men även bilder kan vara förfalskade, förvanskade och placerade i ett sammanhang där de inte hör hemma. Ställ frågor och undersök!

  • Är bilden äkta? (På Viralgranskarens webbplats finns en liten film som visar hur du kan göra bildsökning på olika sätt.) Guide: Så viralgranskar du bilder
  • Var publicerades bilden första gången ?
  • Är den grovt retuscherad eller förvanskad?
  • Är bilden beskuren på ett sätt så att viktiga komponenter saknas?
  • Vilken kameravinkel används och hur kan det påverka tolkningen av bilden?
  • Stämmer bildtexten med bilden?
  • Hur förstärker bildvalet texten?

Tänk efter före du använder en bild som källa och före du delar bilden i sociala medier.

Tror du på källan?

Om du har kommit fram till att du faktiskt tror på källan, fråga dig själv varför du gör det?

  • För att jag känner och litar på källans avsändare?
  • För att källans budskap stämmer med mina värderingar?
  • För att min källkritiska undersökning ledde fram till att jag tror att källan är trovärdig?

Det här blir extra viktigt om du har tänkt dela informationen vidare till andra, till exempel till dina vänner i sociala medier. På senare år har det blivit vanligt att rykten och fejkade nyheter blir virala, det vill säga de sprids snabbt och delas till tusentals människor just därför att alltför många låtit bli att kolla om nyheten verkligen är sann. Tänk alltid efter före du delar något i sociala medier.

Går källan att använda?

Det finns egentligen inga oanvändbara källor, utan det är dina egna behov och syften som styr vilka källor som du kan använda.

Exempel 1: Många källor har som enda syfte att försöka sälja något. Ibland ser du direkt att det är en kommersiell webbplats, ibland är reklamen mer dold.  Det betyder dock inte att sådant material måste undvikas.

Exempel 2: Det är inte heller fel att använda vinklade eller tendentiösa källor. De kan vara användbara om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Du vill kanske ta reda på vad olika politiska partier tycker i en viss fråga och då besöker du deras webbplatser och tar reda på det.

Exempel 3: Olika källor har olika målgrupper, allt är inte intressant för alla. Är du tonåring vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till en pensionär. Är du patient vill du kanske inte få information som bara kan förstås av läkare.

Exempel 4: Om du vill ha senaste nytt inom ett område, till exempel börskurser eller matpriser, vill du inte läsa föråldrad information. Men ska du studera historia kan du ha nytta av både nytt och gammalt material. Ibland är en gammal källa användbar just för att ta reda på hur människor tänkte under den tid då källan kom till.

Senast granskad: 2017-04-11