Fakta om YouTube

YouTube är en populär samlingsplats för filmer och filmklipp på internet och där vem som helst kan delta genom att publicera egna filmer. Du har säkert elever som gör det eftersom det är en populär sysselsättning bland unga. Till exempel ser 99 procent av internetanvändarna i åldersgruppen 12-15 på YouTube.

Pojke i rosa mössa YouTube grundades 2005 och blev snabbt ett omtalat och populärt inslag på internet. Mindre än ett år efter starten köptes YouTube upp av företaget Google Inc och blev därmed en del av Google-koncernen.

På YouTube kan människor över hela världen hitta och titta på videoklipp. I Sverige är det en av de mest populära aktiviteterna,  83 % av alla internetanvändare tittar på Youtube. Nästan hälften (49 procent) gör det varje vecka och  21 procent gör det dagligen. Siffrorna har ökat något sedan 2014. (Källa: Svenskarna och internet 2015). Det som gör YouTube till ett socialt medium är att du kan dela dina favoritfilmer med andra samt kommentera och diskutera en film med andra användare. Det går också att betygsätta filmerna med en "gilla/gilla inte"-knapp.

För att ta del av alla dessa interaktiva aktiviteter måste du först registrera ett eget konto på webbplatsen, vilket är kostnadsfritt och ganska enkelt att göra. Du behöver först skaffa dig ett Google-konto för att registrera ett konto på YouTube. Har du redan ett Google-konto registrerar du dig med det.

När du väl har skaffat Youtube-kontot får du en egen kanal där du kan spara dina favoritfilmer, skapa spellistor med valda filmer och prenumerera på andra användares filmer. Alla filmer som du själv laddar upp hamnar i din egen YouTube-kanal. Vid uppladdningen bestämmer du hur offentligt eller privat ditt filmklipp ska vara. Du kan till exempel välja att bara dela dina filmer med vänner och familj.

Med en youtube-kanal kan du interagera med andra användare på olika sätt, och du kan bygga upp ett socialt nätverk av kontakter och kanaler som du gillar. Många använder dock YouTube utan att använda alla dess sociala funktioner fullt ut.

En populär funktion är möjligheten att "bädda in" ett videoklipp från YouTube på din egen webbplats. Det innebär att det ser ut som om filmen spelas upp från den egna webbsidan, men att den tekniskt sänds ut från YouTube. Om du till exempel hittar en film som du tycker om eller vars budskap du gillar, kan du visa den direkt i din egen blogg tillsammans med en kommenterande text. Det senare under förutsättning att de/den som skapat filmen tillåter att klippet bäddas in, vilket inte alltid är fallet.

YouTube som social mötesplats

YouTube fungerar som en social mötesplats där användare kan ta kontakt med varandra och diskutera filmer. Du kan prenumerera på andra kanaler, lägga till användare som  kontakter och skicka meddelanden. YouTube har även ett Hjälp-forum där användare kan ställa frågor och dela med sig av kunskaper.

Som användare kan du välja att sprida dina aktiviteter på YouTube genom att koppla ditt YouTube-konto till din profil på andra sociala webbplatser, som exempelvis Facebook, Google+, Twitter eller en blogg. Därigenom kan du via dessa medier tipsa dina kontakter om favoritfilmer eller om filmer som du själv har lagt upp på YouTube. En stor del av YouTubes sociala funktioner bygger på integrationen med andra stora sociala medier. Inte minst har kopplingen till Google+ blivit tydligare då båda tjänsterna ägs av Google.

Mycket av det sociala i Youtube bygger på att du som användare skriver kommentarer under filmer eller deltar i diskussioner som ibland uppstår i kommentarsfältet. Många yngre använder YouTube på detta sätt.

I slutet av 2011 fick YouTube ett nytt utseende, som har fortsatt att utvecklas sedan dess. Mer än tidigare bygger webbplatsen på att du bygger upp och anpassar din egen kanal efter dina intressen och behov. Men du kan fortfarande söka efter och titta på filmer utan ett eget konto.

Användbart i klassrummet…

På YouTube finns både förstahandsupptagningar och klipp från filmer som redan har visats i andra distributionskanaler. Filmerna är gjorda av såväl amatörer som etablerade filmproducenter. Här finns reklamfilmer, musikvideor, propagandafilmer, skämtfilmer och mycket annat. Du hittar även pedagogiska filmer producerade i utbildningssyfte, kurser, föreläsningar, filmade handledningar, guider till webbtjänster med mera. Det finns också flera myndigheter som har kanaler i YouTube, till exempel Skolverket, Statens medieråd och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Kort sagt går det att hitta många filmer som kan visas och diskuteras i klassrummet.

… men också olagligt publicerat material

YouTube mottogs inte enbart med positiva reaktioner under de första åren. I takt med att webbplatsen fick allt större spridning, växte möjligheten att lägga upp upphovsrättsskyddade filmer utan tillstånd. Det blev ett problem för YouTube att hantera uppladdningen av filmklipp, musikvideor och annat material som olika TV- och filmbolag ägde rätten till. YouTube förbjuder all uppladdning av upphovsrättsskyddat material, och har idag utvecklat funktioner för användare att anmäla filmklipp som misstänks vara upphovsrättsskyddade eller bryter mot lagen på annat sätt. Trots detta finns det upphovsrättsmaterial på YouTube, som är upplagt på webbplatsen utan att upphovsmännen gett sitt tillstånd till det.

Kräver också källkritisk förmåga

De filmer ni använder i klassrummet är med all säkerhet av hög kvalitet, men det är samtidigt bra att vara medveten om att det i YouTubes stora utbud också finns filmer med kriminellt, anstötligt, våldsamt eller rasistiskt innehåll.
Precis som i mötet med texter så gäller det att vara källkritisk också vid konsumtion av filmer och ställa frågor som Vem står bakom? och Vad är syftet? I artikeln Så kan du granska filmer källkritiskt ges en bra introduktion till film och källkritik. Om du vill ha elevövningar kan du titta under fliken Lektionsmaterial och övningar i vänsterspalten, där hittar du källkritiska övningar för YouTube. Övningarna är tänkta att kunna användas i klassrumsdiskussioner.

Se också

Vad är YouTube? (Surfa Lugnt förklarar)

 

16 september 2010 (reviderad 30 november 2015) | Hanna Johansson

Senast granskad: 2015-12-15