Digitala verktyg för plagiatkontroll

Plagiering och andra former av fusk upptäcks då och då ute på skolorna och upplevs förstås som ett problem av den lärare som avslöjat en elev med fusk. Genom de digitala verktyg för textigenkänning som finns på marknaden har dock arbetet med att kontrollera inlämnade texter blivit lättare, men verktygen löser förstås inte alla problem. I artikeln får du veta mer om fenomenet fusk, om hur de digitala verktygen fungerar och om andra sätt att förebygga fusk och plagiat i skolan.

Fusk – ett ständigt närvarande problem?

Fusk har alltid förekommit

Fusk i undervisningssammanhang har nog förekommit så länge det har funnits skolor. Många elever har någon gång använt otillåtna hjälpmedel såsom fusklappar, nedskrivna ord i handflatan, böcker som har gömts på toaletten, inprogrammerade formler i miniräknare eller lappar och sms som skickas mellan klasskamraterna under pågående prov. Risken att bli avslöjad under ett prov kan förstås vara stor, när en lärare ständigt övervakar eleverna, men det finns ändå elever som är beredda att ta den risken.

När det gäller arbeten som elever skriver på valfri plats (uppsatser, hemskrivningar, rapporter och liknande) är risken att bli ertappad betydligt mindre, och detta är kanske också förklaringen till att fusk är vanligare vid denna form av examinationer.

… och kan ske på alla skolnivåer

Det är inte bara elever vid grundskola och gymnasium som ibland frestas att fuska, plagiat förekommer på alla nivåer inom utbildningsväsendet. Enligt Universitetskanslerämbetet ledde fusk vid högskolor och universitet till 886 varningar och avstängningar under 2015. Det är en ökning jämfört med året innan. Det har till och med hänt att doktorander har avslöjats med plagiat, ibland först efter att deras avhandling godkänts av en betygsnämnd.

… och på olika sätt

Förr var elever och studenter hänvisade till tryckt material när de ville ”låna” ur andras texter, men internet ger tillgång till ett närmast oändligt antal användbara texter från olika sammanhang. Att kopiera texter från nätet och klistra in dem i sin egen uppsats kan vara ett lättvindigt sätt för den mindre nogräknade att färdigställa en uppgift, och frestelsen kan bli stor när så många texter finns lätt tillgängliga.

Dessutom finns sedan länge en rad svenska webbplatser som publicerar färdiga elevarbeten, till exempel uppsatser, rapporter, noveller eller recensioner.
Det är gratis att använda dessa textarkiv, men en del av dem kräver att man blir medlem och själv bidrar med en egen uppsats innan man får ladda ner andras.

Det är självfallet tillåtet för elever att använda andras uppsatser som källor till sitt arbete, men inte att kopiera dem i sin helhet istället för att skriva något själv. En del av webbplatserna som arkiverar elevarbeten tar också tydligt avstånd från fusk och plagiering, men de har naturligtvis ingen möjlighet att kontrollera hur texterna faktiskt används.

Inte alltid medvetet fusk

I många fall kan ett misstänkt plagiat bero på missförstånd och inte alls röra sig om något medvetet fusk från elevens sida. Att citera, återge eller referera till andras texter är tillåtet, så länge man använder korrekta referatmarkeringar och upplyser läsaren om sina källor. Men om kunskaperna brister när det handlar om att bearbeta texter och referera till sina källor, kan det leda till att likheten med originalet blir alltför stor. Om eleverna dessutom misslyckas med att använda citationstecken på rätt sätt kan de misstänkas för plagiat trots att det inte handlade om ett uppsåtligt försök till fusk. Därför är det viktigt att läraren har en ordenlig genomgång av referat– och citeringsteknik innan uppsatsarbetet sätter igång.

Ett annat missförstånd kan uppstå när elever samarbetar i en grupp och ska lämna in enskilda rapporter. Om de har arbetat med undersökningen tillsammans finns det risk att deras rapporter uppvisar stora likheter, och här kan det vara svårt att avgöra när ett legitimt samarbete övergår till att karaktäriseras som fusk och plagiat. Detta förekommer också när elever lämnar in labbrapporter med begränsat textomfång — om de fått likartade labbresultat kan texterna verka vara plagierade trots att det inte alls är fråga om något uppsåtligt plagiat. Ett sätt att undvika liknande missförstånd är att läraren följer processen och låter grupperna ge en muntlig lägesrapport då och då som beskriver arbetsmetoder och arbetsfördelning mellan eleverna.

I stor utsträckning är det sammanhanget och syftet som avgör om det handlar om fusk eller inte, och i slutändan är det alltid läraren som, i kommunikation med eleven, måste avgöra vad som ska karaktäriseras som plagiat och om det i så fall ska ske några påföljder.

Digitala verktyg för plagiatkontroll

Hittar plagierade texter

Internet gör det lättare att plagiera texter, men samtidigt erbjuder den digitala tekniken också verktyg som lätt kan avslöja misstänkta plagiat. Genom att skriva in en fras ur texten i en sökmotor kan läraren lätt hitta andra texter där denna fras finns med.

Sedan 15-20 år tillbaka finns det flera verktyg för upptäcka otillåten kopiering av till exempel färdiga elevarbeten/uppsatser från internet. Skolverkets IT-uppföljning (IT-användning och IT-kompetens i skolan, 2015) visar att sådana verktyg är relativt ovanliga i grundskolan. Bara en av tio använder dem. Däremot bland gymnasieskolorna är det 77 procent som använder digitala verktyg för plagiatkontroll. Det är vanligare bland kommunala gymnasieskolor än fristående gymnasieskolor.   

Några vanliga tjänster för textigenkänning i Sverige är Urkund, Ephorus och Genuine Text. På den internationella arenan finns liknande tjänster, exempelvis Turnitin, SafeAssign, Plagiarism Detector, TextGuard, PlagAware och en rad andra.

Hur fungerar de?

Eleven eller studenten skickar sin text till läraren via en särskild e-postadress, och på så sätt passerar texten textigenkänningstjänsten innan den når läraren. Elevens text lagras i en databas som innehåller tiotusentals andra elev- och studentarbeten och jämförs samtidigt mot det övriga innehållet i databasen. Texten jämförs också med texter som finns tillgängliga på internet, till exempel tidskriftsartiklar, uppslagsverk och böcker. Vissa tjänster når även skyddade textarkiv som kräver inloggning. Om textigenkänningsverktyget upptäcker avsnitt som är identiska med textinnehåll i andra källor skapas en rapport som läraren får via webben eller via e-post (detta skiljer sig mellan olika tjänster). Sedan har läraren möjlighet att titta närmare på den insända texten och försöker sedan avgöra om det verkligen rör sig om ett plagiat eller inte.

Uppskattas av många lärare

Textigenkänningsverktygen upplevs som tidsbesparande för läraren då de på en och samma gång stämmer av den insända texten mot flera olika källor; dels genom tjänstens egen ständigt växande databas, dels genom sökningar på internet. Utan dessa tjänster skulle läraren vara tvungen att skriva in valda fraser från elevtexten manuellt i en sökmotor och på så sätt försöka hitta eventuella överensstämmelser med andra källor.

En del lärare framhåller det bekväma i att alla texter granskas automatiskt utan att man behöver anstränga sig alls. Man behöver inte heller bära misstankar mot en viss elev eller student, vilket annars kan upplevas besvärande och olustigt.

Andra hävdar att systemen i första hand har en avskräckande funktion - eftersom eleverna vet att deras texter kommer att jämföras med andra texter på internet låter de helt enkelt bli att plagiera över huvud taget. Detta kan i sin tur leda till bättre elevtexter.

- Eleverna anstränger sig mer att formulera sig själva, de vet att det inte är någon idé att kopiera text. Jag kan använda liknande uppgifter under flera år utan att riskera att elever lånar äldre syskons eller vänners arbeten som de har skrivit hos mig. Eleverna förstår på något sätt mer allvaret då det finns en sådan här tjänst, säger Anneli Wohlin-Ström, lärare på Bromma gymnasium.

Andra lärare påstår att granskningen främjar elevernas förståelse för betydelsen av korrekt referatteknik och källhänvisningar. Ett annat argument som också nämns är att elevernas egen upphovsrätt skyddas genom att deras texter finns med i kommande granskningar och därför blir svårare att plagiera.

Ibland lyfts också ett rättviseperspektiv fram. Det är lättare upptäcka plagiat om den uppsats läraren handleder rör sig inom dennes specialområde. Detta kan upplevas orättvist mot elever och studenter, eftersom alla uppsatser inte blir granskade på samma sätt. Genom verktygen för plagiatkontroll blir alla elever och studenter behandlade lika.

Men alla är inte positiva

Det är dock inte alla som är odelat positiva till verktygen för plagiatkontroll. Jan Svärdhagen, strategiskt ansvarig för Högskolan Dalarnas utveckling på IKT-området, poängterar att inget system har 100 % träffsäkerhet. När Högskolan Dalarna granskade tre kontrollsystem och jämförde testresultaten mot sökmotorn Google så fick faktiskt Google bäst träffprocent.

- Vissa plagieringssystem missade till exempel information från helt öppna källor som läkemedelsverkets information om läkemedel, säger Jan Svärdhagen.

Undersökningar som har gjorts vid andra lärosäten, däribland Umeå universitet, bekräftar i flera fall denna bild av bristande träffsäkerhet hos textigenkänningsverktygen.

Kan ge falsk trygghet

Jan Svärdhagen betonar också att textigenkänningsverktygen inte får ersätta den vanliga granskningen av inlämnade arbeten som läraren alltid måste göra. Han menar att användaren kan invaggas i en falsk trygghet.

-  Man kan tro att ett arbete har granskats (vilket det i och för sig också har) men problemet är att det idag finns många olika sätt att nyttja information på nätet på, inte minst via sociala nätverk kan man få ovärderlig hjälp.

En annan aspekt som Jan Svärdhagen lyfter fram är frågan om när i processen en granskning skall göras och hur.

- Vi har funnit att ett arbete som i grund och botten är plagierat men som sedan efter en mycket god handledning tillsammans med läraren "tvättas" genom att man ändrar i formuleringar. Läraren ifråga känner alltså inte till att arbetet är plagierat och vill bara med god handledning få eleven eller studenten att komma till rätta med en del problem.

Jan Svärdhagen pekar också på en annan svaghet med automatiska kontrollverktyg.

- Vi som människor har en mycket viktig egenskap som inte en maskin eller dator har... vi kan läsa mellan raderna. Om vi överlämnar den förmågan till maskiner beträder vi en mycket osäker mark.

Allt går inte att upptäcka

Vad man än anser om olika textigenkänningsverktyg behöver man vara medveten om deras begränsningar. Det finns också flera typer av fusk som är svåra eller rent av omöjliga att upptäcka genom textigenkänningsverktyg eller vanliga sökmotorer:

  • texter som elever har översatt från ett annat språk
  • foton, diagram och andra illustrationer som elever infogar i en uppsats eller rapport under förespeglingen att de själva har producerat dem
  • texter från digitala textarkiv där inloggning krävs (exempelvis tidskrifter eller forskningsinstitutioner)
  • texter från böcker (om de inte finns i elektronisk form på webben)
  • hela uppsatser som har skrivits av någon annan mot betalning
  • inlämnade arbeten där författaren har lånat hela strukturen från en annan källa, men har bearbetat texten så att själva ordalydelsen skiljer sig
  • inlämnade arbeten där författaren har låtit en familjemedlem göra arbetet

Man bör också ha i minnet att ingen sökmotor klarar av att hitta allt som har publicerats på webben. Sökmotorerna hittar inte alltid sidor som genereras dynamiskt från databaser och sidor som inte är åtkomliga via länkar. Det kan handla om miljontals sidor som aldrig dyker upp i en sökmotor.

Läraren kan alltså aldrig vara säker på att texten är fri från plagiat, även om det plagiatverktyg man använder rapporterar < 0 % textöverensstämmelse med andra källor.

Hur kan lärare förebygga fusk och plagiering?

Flera lärare poängterar att de digitala verktygen för plagiatkontroll främst har ett avskräckande syfte och att man som lärare behöver lägga ner tid på att pedagogiskt förebygga plagiering och andra typer av fusk istället för att enbart jaga fuskare. Här är några konkreta råd för hur du som lärare kan göra detta.

  • Informera dina elever tydligt om vad som gäller, vilka regler som finns för användning av andra källor och vad som kan hända om man ertappas med fusk. Var tydlig med gränsdragningarna, så att eleverna förstår vad som är plagiat och inte.
  • Undervisa ingående om referatteknik och se till att eleverna får en hög kompetens när det gäller att använda, bearbeta och referera till andra källor i sina rapporter och uppsatser. Låt eleverna träna på att bli bättre skribenter.
  • Diskutera plagiat ur ett upphovsrättsligt perspektiv och förklara att det är strider mot den ideella upphovsrätten att sätta sitt eget namn under ett arbete som någon annan har gjort.
  • Samtala om dina elevers inställning till fusk och plagiering, tala inte bara om de juridiska aspekterna utan också de etiska och moraliska sidorna av detta.
  • Se till att vara delaktig i processen under elevernas uppsatsarbeten genom handledning, och be att eleverna lämnar in delrapporter under arbetets gång.
  • Sträva efter att utforma uppgifter som gör det svårt eller omöjligt att fuska. Kräv att eleverna skriver egna värderingar och egen argumentation.
  • Låt eleverna göra muntliga presentationer av arbetet – då måste de argumentera med egna ord och visar på så sätt att de verkligen behärskar innehållet.

Texten är ursprungligen skriven av gymnasielärare Ulf Jämterud den 10 juni 2009. Redigerad 29 mars 2017 av Anette Holmqvist.

Senast granskad: 2017-03-29