På Polhem i Lund siktar man på att alla elever ska lyckas

En plan som säkrar att alla elever får den undervisning och hjälp som de behöver för att lyckas med studierna. Det har Årets skolbibliotek 2016 gjort.
– Jag arbetade tidigare på Norra Fäladens skolområde där vi hade en gemensam handlingsplan från förskoleklass till årskurs 9, säger Lotta Davidson-Bask, bibliotekarie på Polhemsskolan. Planen är det bästa sättet att nå alla elever flera gånger under deras tid på skolan.

Maria Lindberg och Lotta Davidson-Bask arbetar på Årets skolbibliotek 2016. Foto: Jakob Hydén. Maria Lindberg och Lotta Davidson-Bask arbetar på Årets skolbibliotek 2016. Foto: Jakob Hydén. För fyra år sedan fanns det ingen plan för bibliotekets verksamhet på gymnasieskolan Polhem i Lund. En bibliotekarie och två assistenter gjorde det bästa av situationen, men de hade svårt att få till stånd en pedagogisk verksamhet. Lite krasst kan man säga att verksamheten saknade ett övergripande syfte. Det var i det läget som Petra Romberg anställdes som bibliotekarie.

– När jag kom fanns det ingen handlingsplan och inget uppdrag för verksamheten, men en önskan om att vi skulle bedriva en pedagogisk verksamhet. Vill man bedriva det på en skola med en bra bit över 2 000 elever så är det omöjligt med bara en bibliotekarie. Därför var mitt första önskemål att få anställa en bibliotekarie till, berättar Petra Romberg som numera är anställd på Lunds stadsbibliotek.

Rektor tog ansvar

Så blev det. Ytterligare en bibliotekarie, Lotta Davidson-Bask, anställdes. Därpå inledde skolan ett omfattade arbete med att ta fram en biblioteksplan. Och redan från dag ett bestämde sig bibliotekarierna för att överlåta huvudansvaret för planen på rektorn.

– Min bild är att många skolbibliotek arbetar fram en biblioteksplan på egen hand och sedan presenterar det färdiga resultatet för ledningen. Då missar man förankringen. Planen får inte samma tyngd och risken är stor att den bara blir ytterligare ett dokument i bokhyllan, säger Maria Lindberg, bibliotekarie på Polhemskolan.

– Rektorn satte samman en grupp med bibliotekspersonal, fyra lärare, några från skolledningen och några från IKT-avdelningen. Vi började med en brainstorming om verksamhetens inriktning och ganska snart landade vi i att vi skulle prioritera informationssökning, berättar Lotta Davidson-Bask.

Maria Lindberg och Lotta Davidson-Bask. Foto: Jakob Hydén Maria Lindberg och Lotta Davidson-Bask. Foto: Jakob Hydén

Möjliggör utvärdering

Utgångspunkten var Gy11 och utifrån denna slog gruppen fast planens syfte att

  • förankra skolbiblioteket som en pedagogisk resurs
  • verka för att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt
  • uppmuntra elevernas läsande

Därefter spaltade gruppen upp hur skolan skulle genomföra planen, med konkreta insatser i de tre årskurserna. Alla insatser skulle ha målet mot elevernas gymnasiearbete i årskurs 3. Elevernas resultat skulle bli ett kvitto på att skolbibliotekets insatser hade fungerat.

– Jag tror det är jätteviktigt att man håller det på en konkret nivå. Vad vi behöver för att ha en bra verksamhet är inte fler vackra ord utan en handfast plan för hur vi ska jobba. Konkretiseringen är dessutom det enda sättet att kunna göra en vettig utvärdering av verksamheten, säger Maria Lindberg, också hon bibliotekarie på skolan.

Idag tar Polhemskolans bibliotek fram siffror på det mesta för att utveckla verksamheten. Det är till exempel vilka databaser som används mest frekvent, vilken elevgrupp som lånar vilken typ av böcker eller hur många besökare biblioteket har.

Säkrar likvärdigheten

Bibliotekets hela verksamhet bygger på planen. Den fyller en viktig funktion i att säkra en likvärdig undervisning och skapar samtidigt en kontinuitet i verksamheten, menar biträdande rektor Malin Dahlgren. Planen gör att alla elever får tillgång till skolans resurser, både de digitala och de fysiska. Det hänger inte på att de har en lärare som förstår hur hen ska utnyttja biblioteket.

– Vi har svart på vitt vad verksamheten ska gå ut på, vad som ska göras och varför. Det innebär att vi inte behöver vara så personberoende utan vet att det kommer fungera bra ändå.

En av de största utmaningarna i hela förändringsarbetet var att sätta sig in i skolans struktur och skapa de kontaktytor som behövs för en framgångsrik biblioteksverksamhet, säger Petra Romberg.

– Det gäller att sätta sig in i skolans alla styrdokument och vara ordentligt påläst. Hur ser läroplanen ut och var kommer biblioteket in? Vad vurmar just den här skolans lärare och ledning för? För oss var det viktigt att synas och höras mycket och gå på alla möten så att folk märker att bibliotekarierna vill vara en del av den pedagogiska verksamheten.

Nu har planen ett år på nacken och det är dags för en uppdatering. En skolbiblioteksplan är inget statiskt dokument utan behöver ständigt uppdateras.

– Det vi kommer prioritera när planen nu ska uppdateras är läsfrämjandet. Det är ju också något som behöver struktureras, säger Maria Lindberg.

Polhemskolan har nyanlända elever och biblioteket har arbetat med programmet Språkintroduktion och bland annat sökt och fått extern finansiering för att kunna dela ut bokpaket till eleverna. Idag går 180 elever i verksamheten. Skolan har, tillsammans med biblioteken på Lunds tre andra kommunala gymnasieskolor, också byggt upp ett mångspråksbibliotek med böcker på bland annat persiska, dari, kinesiska, arabiska och somaliska.

Tar sikte på gymnasiearbetet

Numera får eleverna bekanta sig med skolbiblioteket och dess bibliotekarier redan på höstterminen i ettan. Då handlar det främst om en presentation av bibliotekets verksamhet. På vårkanten i ettan får eleverna en grundläggande genomgång i informationssökning, hur man söker i bibliotekskataloger, värderar olika typer av information och en diskussion kring källor.

I tvåan förbereds eleverna framför allt för gymnasiearbetet. Då försöker bibliotekarierna ofta organisera undervisningen som samarbeten i olika ämnen, exempelvis svenska, engelska och biologi. Då blir undervisningen också mer specialiserad och eleverna får exempelvis lära sig olika typer av sökstrategier. I årskurs 3 är undervisningen helt fokuserad på gymnasiearbetet. På det sättet följer skolbibliotekets undervisning en progression under de tre år eleverna går i gymnasiet.

Biträdande rektor Malin Dahlgren lyfter fram samarbetet mellan biblioteket och lärarkollegiet som en av framgångsfaktorerna för Polhems skolbibliotek.

– Från mitt perspektiv är det tydligt hur viktig relationen till lärarna är. Utan den relationen tror jag det är väldigt svårt att bedriva en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Idag finns det en samsyn kring bibliotekets uppdrag och möjligheter kopplat till examensmålen. Dessutom har vi uppnått en betydligt bättre likvärdighet i undervisningen.


Så blev Polhem framgångsrikt

  • Planen: Gjorde ett grundligt arbete med en ny biblioteksplan. Redan från början såg de till att rektorn hade det övergripande ansvaret för planen. 
  • Tiden: Lät arbetet med biblioteksplanen ta tid. ”Genomgripande förändringar kan inte stressas fram”. 
  • Nätverk: Använde olika nätverk för inspiration och vägledning, till exempel Lunds skolbibliotekscentral och Skolbibliotek Syd. 
  • Dokument: Satte sig in i skolans alla styrdokument och försökte skapa sig en bild av vad som värdesätts på just Polhemskolan. 
  • Proaktivitet: Väntade inte på att bli inbjudna utan tog plats på exempelvis arbetslagsmöten för att presentera sina idéer och sin verksamhet. 
  • Ledningen: Vårdade relationen med ledningen och berättade på vilket sätt de kunde underlätta för lärarna och hur de kunde bidra till en likvärdig undervisning. 
  • Förankring: Synkroniserar undervisningen med det som den aktuella klassen arbetar med för tillfället. Innehållet i lektionen diskuteras med läraren i förväg.

Text och bild: Jakob Hydén

Senast granskad: 2017-06-27