E-böcker för gemensam läsning

E-böcker kan vara ett utmärkt komplement till de tryckta böckerna i skolbiblioteket. Alla elever i klassen kan låna samma e-bok samtidigt och det blir lättare att arbeta med lässtrategier, klassläsning och textsamtal. Det visar erfarenheterna från Sandsbro skola i Växjö kommun.

Barn läser e-böcker. Foto: Karin Torstensson Barn läser e-böcker. Foto: Karin Torstensson Sandsbro skola i Växjö är en F-6-skola med fyrahundrafemtio elever som har ett stort och välfyllt bibliotek med runt tiotusen tryckta böcker. Här arbetar Karin Torstensson som skolbibliotekarie på heltid sedan ett par år tillbaka. Biblioteket används som en viktig resurs i undervisningen och skolbibliotekarien ingår i den pedagogiska personalen.

− Mitt samarbete med lärarna är viktigt och sker på många plan. Bland annat deltar jag löpande i undervisningsplaneringen tillsammans med lärare och specialpedagoger. Läsning och läsförståelse är en central del av mitt arbete och alla klasser har schemalagda lektioner/pass/tider med mig. Vi är antingen i skolbiblioteket eller i klassrummet, beroende på vilka behov vi har under lektionerna.

Surfplattor och strömmande e-böcker

På Sandsbro skola har lärare och elever tillgång till surfplattor. På mellanstadiet har alla elever varsin surfplatta och för lågstadiet finns en klassuppsättning för varje årskurs.

Förra året testade personal och elever på mellanstadiet tjänsten Läshörnan. Det innebar att skolan fick kostnadsfri tillgång till sextusen strömmande e-böcker under några månader via AV-Media Kronoberg. Försöket föll väl ut och nu får alla elever en egen inloggning som ger tillgång till det stora utbudet. Skolan står för licenskostnaderna, som uppgår till cirka sextio kronor per elev och år.

E-böckerna är ett utmärkt komplement till de tryckta böckerna i skolbiblioteket, menar Karin Torstensson. Det ena utesluter inte det andra.

− Både lärarna, eleverna och jag saknade e-böckerna efter att försöksperioden avslutats. Den mest tydliga fördelen är nog det stora utbudet och att det finns hur många exemplar som helst av varje bok. Det underlättar gemensam läsning på flera olika plan. Till exempel kan kompisar vara i samma bokvärld samtidigt och det blir lättare att arbeta med gruppläsning och klassläsning. Samtidigt blir det mycket smidigare. Det blir inga köer till böckerna och eleverna gillar att det inte finns något återlämningsdatum. Därför är det bra att vi fortsätter!

Fokus på läsförståelse och lässtrategier

Karin Torstensson. Foto: Annica Vinblad

E-böckerna används framför allt till gemensam läsning, följt av diskussioner som fokuserar läsförståelse, bland annat genom att utgå ifrån olika lässtrategier. Ibland läser läraren högt för eleverna, ibland turas eleverna om att läsa högt för varandra. Vid andra tillfällen ägnar man sig åt enskild tyst läsning.

Den digitala tillgången gör det även enklare att arbeta mot målen i läroplanen på olika sätt. Klassen kan till exempel arbeta gemensamt med olika lässtrategier. Genom att koppla in surfplattan till klassrummets eller skolbibliotekets smartboard kan alla se samma ställe i boken samtidigt. Det gör det möjligt att ta fram och diskutera exempel på personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, dialoger, ord, begrepp, språkliga drag, och så vidare. På samma sätt kan man göra bildanalyser genom att utgå ifrån illustrationer i böckerna.

− Läshörnan används främst i undervisningen, men vi uppmuntrar naturligtvis också till fritidsläsning. Än så länge är det enklast på mellanstadiet, där alla elever har varsin surfplatta, men även yngre elever, som vill och kan, får läsa e-böcker hemma. Vi arbetar mest med skönlitteratur, eftersom facklitteraturen nästan uteslutande består av vuxenböcker.

Elevernas tankar och reflektioner kring sina läsupplevelser får en ytterligare dimension när de kan jämföra mellan att läsa tryckta böcker och e-böcker och mellan att läsa texter och att lyssna på ljudböcker. Perspektiven vidgas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att ta till sig innehållet och att detta kräver olika förmågor.

− Digitala sätt att sprida och dela information och att samarbeta är naturligt nu när vi använder surfplattor i undervisningen. Google Apps for Education har blivit en del av vardagen, och lärarna använder verktyget Classroom för att strukturera och organisera arbetet i sin klass. Här kan man till exempel dela ut diskussionsfrågor, dela dokument och skriva uppgifter tillsammans. De bokpresentationer som eleverna gör kan också delas här.

För- och nackdelar med en digital lösning

Några pojkar läser e-böcker. Foto: Karin Torstensson Några pojkar läser e-böcker. Foto: Karin Torstensson

Eleverna använder sina surfplattor i undervisningen och har dem med sig under skoldagen. En tjänst med strömmande e-böcker innebär att den skönlitteratur som används alltid finns tillhands. En annan fördel är tillgången till digitala ljudböcker, även om utbudet kunde vara bättre.

− Den digitala tillgången har många fördelar. Bland de mest uppenbara är möjligheten att variera textstorleken och att kunna färgmarkera och anteckna utan att någon annans läsning påverkas. Markeringarna gör det möjligt att arbeta med lässtrategier på olika sätt. Sökfunktionen i böckerna är också ett stort plus. Det blir lättare att hitta tillbaka till de ställen i boken man vill läsa igen, och det kan också vara ett bra sätt att träna sig i att hitta nyckelord i texten.

När lärare och elever har tillgång till hårdvara och trådlöst nät, känns e-böcker som en naturlig väg att gå. Licenslösningen innebär att det blir kostnadseffektivt och värt för skolan att satsa på.

Den tjänst som Sandsbro skola använder, innehåller en bokhyllefunktion som är till nytta för såväl bibliotekarien som för lärare och elever. En hylla kan fyllas med sexton böcker, och i varje hylla kan man se samtliga bokomslag. Man kan antingen skapa privata bokhyllor eller publika som delas över hela skolan.

− En nackdel med vår lösning är att de strömmande böckerna kräver internetanslutning, och det har eleverna inte alltid tillgång till utanför skolan. En annan nackdel är att e-böckerna saknar sidnumrering och istället har en linje som visar hur många tecken som har lästs. Vanan vid tryckta böcker gör att det kan bli svårare att få överblick och att känna hur långt man har kommit i läsningen. Vi får därför hjälpa eleverna att tänka på andra sätt. Istället för att lägga tyngdpunkten på sidnumreringen, kan vi se på hur stor del av berättelsen vi har läst och hur det påverkar vad vi tror kommer att hända sedan.

Att tänka på innan skolan börjar använda e-böcker

När en skola vill börja arbeta med e-böcker i undervisningen, är det viktigt att först se till att det trådlösa nätet är dimensionerat för den ökade belastning som detta innebär. Det gäller också att ta reda på hur e-bokstjänsten fungerar, att lära sig vilka funktioner som finns och att undersöka hur de kan användas i undervisningen.

Den obegränsade tillgången på exemplar och de tekniska möjligheter som den digitala tillgången ger, skapar nya spännande möjligheter att arbeta med läsning, läsförståelse och textsamtal. Därför är det viktigt att prova sig fram, att samarbeta, att dela med sig av sina insikter och att lyfta fram de arbetssätt som fungerar.

− För att få ett gott resultat på skolan krävs samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare och mellan lärarna. Att blogga kan vara ett bra sätt att dela erfarenheter mellan skolor. Under testperioden hade AV-Media Kronoberg en blogg där de skolor som provade tjänsten delade boktips och arbetssätt och lyfte fram problem som dök upp. De arrangerade också ett pedagogiskt kafé, där fem lärare från olika skolor berättade hur de arbetade och hur det gick. Med samarbete, kunskapsdelning och kollegialt lärande kan vi tillsammans utveckla och förbättra undervisningen!

2015-11-23 | Stefan Pålsson

Fakta om AV-Media Kronobergs satsning Läshörnan

AV-Media Kronoberg har arbetat med tjänsten Läshörnan sedan 2013. Bakgrunden var samarbetet med länets skolbibliotekarier och deltagandet i SKL:s utredning om skolbibliotek ”Det obegränsade rummet”. I oktober 2013 dök det upp en möjlighet att testa Läshörnan i lite större skala. AV-Media köpte då 2 000 licenser som de delade ut till 50 skolor som fick prova tjänsten fram till november 2014. Reaktionerna från de deltagande skolorna var övervägande positiva, men de som hade svårt att komma igång uppgav brist på utrustning och tid som ett hinder.

Senast granskad: 2017-06-27