Skolbiblioteket – en självklar NT-resurs

På natur- och teknikinriktade Älvkullegymnasiet i Karlstad får alla ettor gå en grundkurs i informationssökning och källkritik. Det är ett sätt för bibliotekarie Hellen Andersson att tidigt göra skolbiblioteket till en integrerad del av undervisningen på skolan.

Älvkullegymnasiets bibliotek Amelia Gustavsson, Johanna Bladh, Felicia Haglund och Hellen Andersson. Johanna Bladh, Amelia Gustavsson och Felicia Haglund läser på Naturvetenskapliga programmet och har valt den naturvetenskapliga specialiseringen. De har bara ett par veckor kvar till studenten och ska nu göra ett arbete om läkemedelsmissbruk.

Skolbibliotekarien ger stöd i gymnasiearbetet

För de tre blivande studenterna är det fullkomligt naturligt att det är biblioteket de ska gå till för att göra research inför ett arbete. Det märks att de är hemtama i miljön och att de känner bibliotekarien Hellen Andersson väl. Precis som alla andra elever har de, framför allt under den första årskursen, haft lektioner med Hellen om källkritik och dessutom en grundkurs i informationssökning.

– Vi är ganska ofta här. Kurserna om källkritik och informationssökning har varit lärorika, det märks nu när vi har hållit på med gymnasiearbetet. Det som har varit användbart är förstås alla de databaser som vi har lärt oss att använda. EBSCO är nog den som jag har haft mest nytta av när jag gjorde mitt gymnasiearbete som handlade om hur musslor påverkas av olika sorters solkrämer, berättar Johanna Bladh.

Det låter antagligen som musik i Hellen Anderssons öron för det är precis det som är syftet med hennes arbete.

– Eleverna ska känna att skolbiblioteket är den naturliga platsen för informationsinhämtning. Det är hit de ska komma spontant när de ges olika uppgifter av sina lärare, det är mitt mål, säger Hellen Andersson.

Ambitionen är att eleverna ska ha nytta av att ha fått undervisning i informationssökning och källkritik när de gör sitt gymnasiearbete.

Elever slipper onödiga misstag när bibliotekarien guidar

När de tre eleverna nu ska sätta igång med sitt gemensamma arbete om läkemedel får de på nytt en genomgång av Hellen om de vanligaste databaserna och samtidigt en del handfasta tips om var de ska leta och hur de kan använda ämnesord för att specificera och smalna av sökningarna.

Men den första frågan som hon ställer är om de har formulerat en frågeställning eller ett syfte med sitt arbete.

Hellen Andersson Hellen Andersson

– Det är alltid i den ändan man måste börja. Annars riskerar man lägga tid på fel saker, förklarar Hellen pedagogiskt och de tre eleverna antecknar flitigt.

Hon visar hur Nationalencyklopedin (NE) och World Book online fungerar och förklarar att den typen av uppslagsverk är en bra start när man ska orientera sig i ett nytt ämne. Båda uppslagsverken finns tillgängliga för eleverna på biblioteket och NE kan eleverna nå även hemifrån med en särskild inloggning.

Därefter visar hon översiktligt hur en rad olika databaser är uppbyggda och fungerar. Artikelsök med artiklar från ett trettiotal dagstidningar och runt 600 tidskrifter är en rik källa att ösa ur där man också kan rikta sökningen mot specifika tidskrifter, i det här fallet exempelvis Läkartidningen. Den vetenskapliga databasen EBSCO är också en värdefull och tillförlitlig källa som Älvkullegymnasiet är ensamma om att disponera i Karlstad. De tre eleverna får också hjälp med att leta efter böcker i gymnasiebibliotekens egna system.

Google Scholar, som endast har vetenskapliga arbeten i sin databas, är väldigt populär bland eleverna. Men här höjer Hellen Andersson ett varningens finger.

– Här får man vara lite mer kritisk, det är ju trots allt en sökmotor. Även om du bara söker bland vetenskapliga arbeten så kan en rapport exempelvis vara framtagen av ett privat institut, finansierat av ett företag med en viss agenda. Det är inte säkert att den informationen är tillförlitlig, menar Hellen Andersson.

Så kan skolbiblioteket ta plats i undervisningen

Skolbiblioteket har en stark ställning på Älvkullegymnasiet och en bidragande orsak till detta är det arbete som Hellen Andersson inledde redan när hon började på skolan för tio år sedan. Hon var väl medveten om att det traditionellt sett är mer sällan som teknik- eller naturlärare vänder sig till skolbiblioteket för olika former av projekt eller samarbeten, men var fast besluten att ändra på detta.

– Det första jag gjorde var att inrätta ett biblioteksråd på skolan. För mig var det ett sätt att höja statusen på biblioteket och få en naturlig diskussion kring vad biblioteket kan och bör användas till. Det som är viktigt att tänka på är att hålla hårt på formalian. Man måste skicka kallelser, sätta ihop en dagordning och skriva protokoll. Och kanske ännu viktigare är att få allt detta sanktionerat av skolledningen, lärarna måste ju få tid till detta, förklarar Hellen Andersson.

Ett annat viktigt beslut var att införa den obligatoriska grundkursen i informationssökning och källkritik för alla ettorna på skolan. Det var ett beslut som fattades i biblioteksrådet efter diskussioner mellan lärare, bibliotekarien och skolledningen.

– Jag träffar varje elev fyra eller fem gånger under deras första år på gymnasiet. Förutom grundkursen i informationssökning som normalt sett är ett par eller tre lektioner så har vi ett tillfälle då jag gör en introduktion till biblioteket och sedan har vi ett bokprat. Mycket handlar ju om att jag ska få visa vem jag är och vad biblioteket är för något så att eleverna ska känna sig välkomna och att det blir naturligt för dem att komma hit.

Hellen Andersson var också noga med att gå på alla ämneskonferenser och röra sig regelbundet ute i arbetslagen. Det handlar om att ta plats och ständigt påminna lärarna om att biblioteket finns där som en hjälp och ett stöd i undervisningen.

– Det är klart att en del lärare var lite avvaktande i början, men då får man bara stå på sig. Själv började jag med svensklärarna och samhällskunskapslärarna, där har bibliotekarien en naturlig plats. Sedan gick jag vidare med biologilärarna och sedan de andra naturvetenskapliga ämnena berättar Hellen Andersson och tillägger att matematik och fysik är de ämnen som det varit svårast att hitta samarbeten och projekt med, men att det blivit bättre och bättre under de senaste tre åren.

Hellen Andersson menar att den stora utmaningen är att få eleverna att använda den kunskap de fått i början av sin utbildning även senare under gymnasietiden och i alla ämnen. Metoden och principerna för informationssökning och källkritik ska ju vara desamma, oavsett om det är fysik eller svenska. Förhoppningsvis ska kunskapen också bli så etablerad att den finns där när de så småningom kommer till högskola och universitet.

Elever blir bättre förberedda för vidare studier

Kemi- och naturkunskapsläraren Svea Johansson är en av de lärare som har arbetat mest tillsammans med Hellen Andersson sedan hon började för drygt tio år sedan. Hon ser stora fördelar med att eleverna redan i årskurs 1 förbereds på de krav som senare ställs på högskolor och universitet när det gäller informationsinhämtning och källkritik.

– Tyvärr tror jag många lärare i de naturvetenskapliga ämnena drar sig för den här typen av samarbeten för att man tycker det tar för mycket tid. Och visst, vi har ju väldigt strama timbudgetar för våra ämnen, men för mig har det alltid varit naturligt att söka mig till den här sortens samarbeten. Jag ser det mer som att det ingår i mina kurser och ett utmärkt sätt att bredda perspektivet. Eleverna ska inte bara lösa den specifika frågeställningen utan ska också reflektera över hur problemet ska lösas.

Kanske kommer samarbetena och idéerna inte lika lätt och naturligt som i de samhällsorienterade ämnena, funderar Svea, men tillägger att om man verkligen tar sig tid och diskuterar och bollar idéer så går det alltid att hitta kreativa och intressanta uppgifter och projekt.

– Det handlar också om att göra ämnena intressanta och attraktiva. Vi har snart brist på kemister i samhället och vi har en viktig uppgift att locka fler elever och göra dem nyfikna på teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Där kan biblioteket användas för att göra undervisningen mer spännande och attraktiv, säger Svea Johansson.

Elisabeth Carlsson Tärnbro som är kemi- och biologilärare på skolan har för sina ettor varje år ett biologiprojekt kopplat till biblioteket i samarbete med Hellen Andersson. De senaste åren har det handlat om bakterier och virus, ett lämpligt ämne då projektet vanligen hålls runt årsskiftet – det vill säga i värsta förkylningstiderna.

– I grunden handlar det om att eleverna ska lära sig tänka vetenskapligt, förhålla sig objektiva och inte bara tycka en massa saker utan använda underbyggda fakta. Tyvärr är förkunskapen ganska dålig så introduktionskursen som ettorna har är absolut nödvändig, säger hon.

Samarbete mellan lärare och bibliotekarie gynnar elever

Traditionellt har det varit mer naturligt för skolbibliotekarier att samarbeta med lärare i svenska och samhällskunskap än med lärare i naturvetenskapliga ämnen. Det kan bero på att ämnena har olika karaktär, tror Elisabeth Carlsson Tärnbro.

– Ämnena måste byggas på underifrån, steg för steg, och därför finns det kanske mindre utrymme att göra avsteg från den ordinarie undervisningen. Men min känsla är att det idag har blivit enklare att integrera biblioteket även i naturvetenskapliga ämnen. Vi gör andra kopplingar mellan samhälle och naturvetenskap och det pratas om exempelvis hållbarhet, miljö och biomedicin.

Kollegan Birgitta Landgren använder biblioteket exempelvis när hon undervisar i hållbarhet och i näringslära.

– Då blir det snabbt mycket tyckande och åsikter om olika dieter och det skapar ett väldigt fint underlag för en diskussion om källkritik. Ett annat sånt ämne är evolutionen. Det är ganska svåra ämnen men det blir bra diskussioner och förhoppningsvis en nyttig lärdom för eleverna, säger Birgitta Landgren som menar att det finns mycket stöd och hjälp att få från biblioteket vid fördjupningar.

– Jag skulle gärna ha fler samarbeten med vår bibliotekarie och fler projekt som är mer undersökande och ämnesövergripande, men det tar tid att planera och tyvärr finns inte alltid det utrymmet. Ändå tror jag att man faktiskt vinner tid i längden, speciellt om man kan samla på sig lite rutin. Det är så man får se det.

2016-05-25 | Text och bild: Jakob Hydén

Exempel på projekt från Älvkullegymnasiet

  • Fysiklärarna Mattias Boström och Andreas Borg och svenskläraren Madelene Renström drog i höstas igång ett meteorologiprojekt och kopplade in bibliotekarien Hellen Andersson. Projektet löpte under 2,5 veckor och var förlagt till fysik- och svensktimmarna.
  • All planering gjordes gemensamt utifrån de respektive kursplanerna. Lärarkollektivet stämde av och kollade igenom bedömningskriterier innan de lade upp riktlinjerna.
  • Svenskläraren fokuserade på redovisningen medan fysiklärarna hade koll på det som är kopplat till fysikämnet. Efter redovisningen hade man en diskussion om valet av källor då Hellen spelade en mer aktiv roll. Eleverna var på biblioteket inledningsvis och återvände sedan dit när det var dags för informationsinhämtning.
  • Samtliga inblandade lärare kände efter projektet att det hade gett mersmak och att man gärna ville göra fler samarbeten framöver. Det genomförda projektet har gett en erfarenhet och arbetsmodell som är enkel att jobba vidare ifrån. Mottagandet bland eleverna var uteslutande positivt.
  • En av lärdomarna var att man borde ha smalnat av ämnet. Klimat och väder blev för brett. Med en snävare frågeställning hade eleverna tvingats söka mer systematiskt och effektivt efter relevant information.
Senast granskad: 2017-06-27