Skolbibliotekarie och lärare i samverkan

Johanna Pettersson och Sofia Malmberg är två skolbibliotekarier som ser ett stort värde i att samarbeta med sina lärarkollegor i undervisningen. På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2014 berättade de om sitt arbete under miniseminarier i Skolverkets regi.

Anette Holmqvist och Johanna Pettersson på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg Anette Holmqvist och Johanna Pettersson på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2014

Deltar i pedagogiska arbetet

Skolbibliotekarie och lärare är två professioner som kompletterar varandra på bra sätt i arbetet med eleverna. Det konstaterar Johanna Pettersson, skolbibliotekarie på Ekdalaskolan i Mölnlycke och på Mölnlycke bibliotek sedan femton år tillbaka.

- När jag började arbeta som skolbibliotekarie hade man skurit bort tjugo lärartimmar för att skapa min tjänst. Det ställde förstås krav. För mig var det självklart att jag skulle ingå i det undervisande teamet. Jag frågade inte, utan hoppade istället direkt in i ett lärarlag.

I början var Johanna Pettersson en gästspelare som bara bjöds in då och då för att bidra till undervisningen. Efter ett tag började hon bli frustrerad över att inte vara fullt delaktig i det pedagogiska arbetet och beslöt att ta tag i saken.

- Jag började prata med lärarna om undervisningen på fikapauserna för att se var jag skulle kunna komma med nya idéer och infallsvinklar. Det är nog viktigt att börja prata lite utanför ramarna för att visa vad man kan och vill. Mycket görs på rutin, till exempel bokrecensioner. Kanske finns det bättre sätt att göra det på?

Det handlar om att förklara att skolbibliotekarien har en viktig roll att spela i undervisningen, menar Johanna Pettersson. Tyvärr fungerar det inte på alla skolor, tillägger hon. Förutsättningen är att det finns ett gott samarbetsklimat där alla pratar med varandra och att man hjälps åt för att lösa utmaningar och problem tillsammans.

Planerar och genomför gemensamt

Idag samarbetar Johanna Pettersson bland annat med svenskläraren Gunilla Molin. I början av terminen går de igenom planeringen tillsammans och skapar ett skelett för den kommande undervisningen. De bestämmer vad de vill göra tillsammans med eleverna och hur de ska lägga upp arbetet. Lektionerna planeras gemensamt och de undervisar ungefär lika mycket.

- När vi arbetar med olika genrer och texttyper, går vi först igenom typiska drag och visar konkreta exempel. Därefter är det dags för eleverna att börja skriva. När vi arbetar med insändare, får eleverna i uppdrag att skriva en insändare tillsammans. De skriver tillsammans i mindre grupper och sedan använder de sina respektive texter som underlag för att skriva en insändare tillsammans, i helklass. I nästa steg skriver eleverna varsin insändare på egen hand.

Läsning ses för det mesta som den viktigaste delen av en skolbibliotekaries arbete. Men egentligen handlar det lika mycket om att skriva, hävdar Johanna Pettersson. Genom att skriva blir man bättre på att läsa  och tvärtom.

För elevernas del finns det flera fördelar med ett större samarbete mellan  lärare och skolbibliotekarie, menar Johanna Pettersson. En är av en mer praktisk natur: de har två pedagoger som arbetar med dem i undervisningen. En annan är att skolbibliotekarien kan bidra med ett annat perspektiv i undervisningen. I svenska kan det till exempel handla om ett annat litteraturpedagogiskt ideal, som ger eleverna fler ingångar till att läsa och att skriva.

- Den avgörande framgångsfaktorn är att kunna vara med hela vägen och arbeta med eleverna från ax till limpa. Det räcker helt enkelt inte att vara en gäst i undervisningen. Samtidigt gäller det att komma ihåg att lärare är en heterogen yrkesgrupp och att inte alla är intresserade av ett samarbete. Så måste det få vara. Alla kan inte frälsas och skolbibliotekarien ska inte heller ta på sig skulden för att alla inte kan nås.

Sofia Malmberg på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2014 Sofia Malmberg på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2014

Ämnesöverskridande och professionsöverskridande samarbete

Digitala boksamtal är ett projekt för elever i årskurs fem som pågår på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm sedan ett par år tillbaka. Skolbibliotekarien Sofia Malmberg arbetar tillsammans med it-pedagogen Teo Granér och klassläraren Kerstin Naenfeldt. I undervisningen förenas svenska, historia och bild, och digitala medier fyller en viktig funktion.

Projektet fyller två parallella spår. I det ena spåret följer eleverna bokens väg från manus till tryckeri, förlag och bokhandel ur ett historiskt perspektiv. I det andra spåret använder de bloggar för att reflektera kring sin läsning och för att utveckla sitt kreativa skrivande, berättar Sofia Malmberg.

- Alla i klassen läser samma bok, och man väljer gemensamt en bok som ingen har läst tidigare.  När eleverna läst några kapitel, får de frågor som ska besvaras i ett blogginlägg. Frågorna ger en bra utgångspunkt för reflektion och samtal. De kommenterar varandras inlägg och resonerar kring situationer och händelser i boken.

Humor och överraskningar är viktigt

Humor är en viktig del av arbetet med Digitala boksamtal, påpekar Sofia Malmberg. Elevernas uppmärksamhet fångas och de börjar reflektera. Tillsammans med Teo Granér spelar hon upp korta sketcher, antingen live eller som film. Sketcherna visar hur bloggande går till, beskriver processen från manus till bok, och så vidare.

Sofia Malmberg och Teo Granér smyger ibland in historiska fel i sketcherna för att eleverna ska tänka efter. Oförutsedda händelser är ett annat sätt att få igång dem.

- När vi ska förklara varför netikett är viktigt, spelar Teo och jag upp en sketch där vi bråkar med varandra. Vi säger saker som vuxna egentligen inte får säga, i synnerhet inte framför barn. Det leder till att vi får eleverna med oss och kan diskutera viktiga begrepp som respekt och empati, på och utanför nätet. Vad händer när vi inte kan se varandras kroppsspråk? Vad ska man tänka på när man kommenterar varandras blogginlägg? Det blir en perfekt ingång som vi kan knyta an till under projektets gång.

Det är viktigt att bloggen inte blir en otrevlig plats på nätet som man drar sig för att använda, understryker Sofia Malmberg. Bloggen måste bli klassens naturliga mötesplats, där man samtalar kring sin läsning och där man vågar dela sitt innersta. När man visar respekt upptäcker man också sidor hos varandra som inte tidigare varit synliga. Eleverna ser på varandra på andra sätt än tidigare och nya relationer kan skapas.

Avslutar med gala

Den sista delen av Digitala boksamtal består i att eleverna skriver en essä med utgångspunkt i någon av personerna i den bok som man just läst. Här är det alltid lika roligt att upptäcka att elever som inte trodde att de kunde skriva, upptäcker att de faktiskt kan om de bara ges tid och får tillgång till en coach som kan ge stöd och hjälp, säger Sofia Malmberg.

- Digitala boksamtal avslutas med DBS-galan, som har Nobelgalan som förebild. Det blir ett litet tävlingsmoment som får fart på elevernas engagemang och gör att de anstränger sig att skriva bra blogginlägg och att ge genomtänkta kommentarer som hjälper klasskamraterna att tänka vidare. Det delas bland annat ut priser i empati och finurlighet, och det är jag som väljer ut vinnarna. Jag har ingen aning om elevernas betyg, så ofta är det elever som inte har de högsta betygen som belönas. Mitt urval sker utifrån vad eleverna presterar under projektet och inget annat spelar in.

Sofia Malmberg berättar att det fanns viss en undran bland andra elever och lärare när hon och hennes två kollegor började arbeta med Digitala boksamtal. Vad gör de egentligen? Hon jobbade väldigt mycket med eleverna i klassen och var nästan jämt i deras klassrum.

Elever i andra klasser blev nyfikna och undrade varför deras lärare inte gjorde på samma sätt. Lärarna började höra av sig - och så var det igång. Numera arbetar nästan alla femmor på skolan med Digitala boksamtal.

- Det behövs inte en bibliotekarie för att låna ut böcker, utan det kan eleverna själva ta hand om. Det är viktigare att jag visar vem jag är, vad jag kan, vad jag vill göra och att jag tar reda på vem eller vilka som vill haka på. Istället för att bara hantera böcker, blir jag en del i arbetet med elevernas utveckling och bidrar tillsammans med lärarna till deras lärande och måluppfyllelse. 

2014-10-15 | Text: Stefan Pålsson Foto: Christer Holmqvist

Senast granskad: 2017-06-27