Skolbibliotekarie och filmpedagog i samverkan

På Nytorpsskolan i Hammarkullen samarbetar skolbibliotekarie och filmpedagog för att väcka elevernas läsintresse. Skönlitteratur och film är viktiga verktyg i arbetet.

Iréne Johannesson Iréne Johannesson

Nytorpsskolan är en 4-9-skola i Hammarkullen, ett område i stadsdelen Angered i Göteborg. Här arbetar skolbibliotekarien Iréne Johannesson och dokumentärfilmaren och filmpedagogen Johanna Bernhardson tillsammans med olika lässtimulerande projekt.  Det övergripande syftet är att hjälpa eleverna ta makten över svenska språket och utveckla sin förmåga att uttrycka sig med hjälp av olika medier.

Det rör sig om projekt inom elevens val som ska höja läsandets status och engagera eleverna i det egna språkutvecklingsarbetet. Eleverna lär sig arbeta med film och digitalt berättande genom att skapa korta multimediala berättelser, det vill säga ett slags enkla stillbildsfilmer, där berättarens röst leder handlingen framåt.

Elever är läsambassadörer och gör boktrailers

- Just nu har vi ett projekt där elever i årskurs fem ska vara läsambassadörer, säger Iréne Johannesson. De väljer själva böcker som de vill läsa och sedan gör de tillsammans, i mindre grupper, boktrailers med en ipad där böckerna presenteras.

Läsambassadörernas boktrailers vänder sig till hela skolan och visas på en dator i skolbiblioteket samt på Nytorpsskolans webbplats. Iréne Johannesson tar också med sig läsambassadörer till klassrummen när hon bokpratar. Där får de använda filmkameran och intervjua andra elever om läsning.

Dokumentärfilmaren Johanna Bernhardson har dubbla roller i det här projektet. Den ena rollen består i att dokumentera arbetsprocessen och att bidra till att ta fram modeller för hur man kan arbeta tillsammans med eleverna, från idé till handlingsplan, genomförande och utvärdering. I sin andra roll är hon filmpedagog och hjälper eleverna att förstå och hantera filmhantverkets grunder.

Johanna Bernhardson Johanna Bernhardson

- De lär sig de olika momenten i filmskapandet och ser hur allt hänger samman, berättar Johanna Bernhardson. Bland annat gäller det att förstå varför ett bildmanus är viktigt och hur man arbetar berättartekniskt med bild och ljud. Kort sagt ska eleverna lära sig bra sätt att jobba när de gör film. Det är regissörens uppgift att förvandla bildmanuset till film och alla ska prova på att vara regissör.

Skapar digitala berättelser

Som pedagogiska ledstjärnor för arbetet används Lev Vygotsky och den danska barnkulturforskaren Beth Juncker. Tanken är att möta eleverna där de befinner sig i sin utveckling och att ge dem den hjälp och det stöd som de behöver för att komma vidare. Det är också viktigt att lyfta fram leken och lekfullhetens betydelse och att se barnen som aktiva kulturskapare. Dessutom handlar det om att ge dem konkreta upplevelser av att de lär sig saker som betyder något här och nu, menar Iréne Johannesson.

- Vi vill få till ett forum med högt i tak där lärandet ständigt pågår. Barnen uppmuntras att prata, att argumentera och att ge återkoppling. Kan man det, finns det större chans att folk faktiskt lyssnar på vad man har att säga. De estetiska lärprocesserna och förmågan att använda olika uttrycksmedel har också en stor betydelse. Allt det här är delar i arbetet med att hjälpa eleverna utvecklas till aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt positioneras skolbiblioteket och det blir tydligare vad det kan användas till.

Läsambassadörerna bygger vidare på projektet Barn läser reflekterat - Art Literacy - en kommunikativ mötesplats, som genomfördes 2013 med stöd från regeringens satsning Skapande skola, som hanteras av Kulturrådet. Målet var att skapa en mer meningsfull och utvecklande läsupplevelse genom att fläta samman läsningen med de estetiska och praktiska ämnena.

Ett av delprojekten, som fortfarande lever vidare, är en bok- och filmklubb där eleverna läser och samtalar kring böcker och jämför bokens och filmens uttrycksmedel. De skapar också egna digitala berättelser med utgångspunkt i sina läs- och filmupplevelser. Ett exempel är Ulf Starks Dårfinkar och dönickar, som både finns som bok och som tv-serie. Eleverna resonerade kring berättelsens innehåll samt likheter och skillnader i hur den gestaltas som text och som film, berättar Iréne Johannesson.

- Här arbetade vi mycket med olika uttrycksformer, både skrivande och filmarbete. Vi pratade till exempel om skillnaderna mellan hur känslor gestaltas. I en film kan det ofta räcka med en bild med lämplig bakgrundsmusik för att förmedla ett känslomässigt tillstånd. Men vad krävs för att lyckas med det i en skriven text? Hur kan man förmedla textens innehåll på ett bra sätt i en film?

Eleverna skapade egna digitala berättelser utifrån de diskussioner och resonemang som man förde tillsammans. De gjorde bland annat diktfilmer där en dikts innehåll tolkades och förmedlades med bilder. När eleverna hade läst Katarina Taikons bok Katitizi, och även sett filmen, gjorde de egna minnesfilmer. Det rörde sig om självbiografiska digitala berättelser som utgick från ett minne och kretsade kring elevens identitet, säger Johanna Bernhardson.

- De fick berätta om sina tankar och idéer som sedan förverkligades i korta filmer. Uppgifterna hade ett tydligt syfte och ett tydligt mål, och det gav en stabil grund för skapandet. Här hände det mycket! Eleverna började med en upplevelse eller händelse som de kunde känna igen och identifiera sig med. Därefter gick de vidare till mer abstrakta, reflekterande resonemang.

Elever fick göra positiv film om egna stadsdelen

I slutet av 2013 kontaktades Iréne Johannesson och Johanna Bernhardson av Drömskolan, ett projekt kring praktiskt filmarbete som drivs av Göteborgs stad för att öka ungas delaktighet och inflytande. Elever skapar filmer som är högst tre minuter långa som handlar om stadsdelen de bor i.

En klass i årskurs sju var intresserad av att delta, och det blev ett intressant ämnesöverskridande samarbete mellan skolbibliotekarie och klassens lärare i SO och svenska. Läraren arbetade redan med att låta eleverna se och läsa olika berättelser som de sedan diskuterade med utgångspunkt i mediets betydelse för upplevelse och tolkning av berättelsens budskap. Bland annat besökte de en en fotoutställning som visade Hammarkullens utveckling och förändring under de senaste fyrtio åren. Här reagerade eleverna på att bara de fula platserna tagits med. De bestämde sig därför för att göra filmen Det bästa med Hammarkullen, där de beskriver och berättar om positiva platser och företeelser. Resultatet blev en liten dokumentärfilm som blandar stillbilder med rörligt material, säger Johanna Bernhardson.

- Det blev en autentisk arbetsprocess där eleverna skapade en film från grunden, och där vi arbetade mycket med både text och med bild ur ett berättartekniskt perspektiv. Eleverna var nöjda med sitt arbete och gladdes åt att få representera Angered. Det blev en bra film som visades i våras på Drömskolans final på Biograf Draken. Den deltog också på kortfilmsfestivalen Frame Junior.

Ytterst handlar det om demokrati

Läs- och språkutvecklingsarbetet på skolbiblioteket handlar i stor utsträckning om att göra eleverna medvetna om det språkliga och visuella skapandets kraft, tycker Iréne Johannesson.

Både Iréne Johannesson och Johanna Bernhardson betonar att barn och ungdomar behöver lära sig hur text, bild, ljud och film interagerar i dagens samhälle och de behöver själva lära sig hantera dessa uttrycksmedel.

- Det är helt enkelt en demokratifråga. Och det behöver inte alls vara svårt, utan det går utmärkt att arbeta med enkla metoder. Men hantverkstanken och förståelsen av hur mediet fungerar måste finnas i botten. Annars blir det inte bra.

Skolbibliotekets projekt har gett ringar på vattnet och lärarna börjar bli intresserade. Under hösten 2014, när de nya femmorna blir läsambassadörer, blir det ett samarbete med svensklärarna. Iréne Johannesson ser många pedagogiska möjligheter, men vill inte ha för bråttom, utan tycker att det är viktigt att det landar stabilt i verkligheten förs.

- Skolbiblioteket fungerar som en slags mellanzon. Det är en del av skolans vardag, men det är samtidigt en friare plats. Det vill jag dra nytta av nu när den pedagogiska rollen börjar bli tydlig. I mitt arbete med elevernas läsning fungerar reflektioner och samtal kring läsupplevelsen som motorn i det strategiska arbetet med att tolka och förstå texter. En positiv inställning till läsning är mycket viktig. Det underlättar lärandet i alla ämnen och förbereder eleverna för en framtid som aktiva medborgare.

2014-08-25 | Text och bild: Stefan Pålsson

Senast granskad: 2017-06-27