Högskolebibliotek och skolbibliotek i samverkan

Ika Jorum, bibliotekarie vid Södertörns högskola är projektledare för ett unikt samarbete mellan bibliotek, lärarutbildning och gymnasieskola. Målet är att skapa en tydlig övergång mellan gymnasie- och högskoleutbildningen gällande undervisning i informationssökning och källkritik.

Ika Jorum föreläser. Foto: Filippa Mannerheim
– Tänk er att ni är språkvetare som har fått ett uppdrag att skaffa fram underlag för att besvara frågan om vi borde genomföra en dom-reform i Sverige. Vilka källor bör ni använda och varför?

Det är torsdag morgon. I ett litet rum i biblioteket vid Södertörns högskola håller bibliotekarien Ika Jorum seminariet "Källkritisk informationssökning" för studenter som läser kursen Svenska A. Majoriteten kommer direkt från gymnasiet. Bara en av dem har tidigare skrivit en akademisk uppsats.

Ika Jorum går igenom en struktur med källkritiska frågor de kan utgå från när de gör uppgiften om dom-reformen: Vad behöver jag för material? Var hittar jag det? Vilka sökord ska jag använda? Hur värderar jag materialet?

– Man ska gå till trovärdiga källor, säger en av studenterna. Fast NE har väl inget om det här? Eller...?

Någon tycker att man kan försöka googla. Men kan man använda Wikipedia på högskolan? Litet tveksamt ger de förslag på sökstrategier och källor. Språkrådet, föreslår en tredje.

– På Wikipedia kan ni ofta hitta referenser till källor som ni kan söka vidare på genom en så kallad kedjesökning, säger Ika Jorum. Språkrådet låter bra. Men för att hitta vetenskapligt, akademiskt material rekommenderar jag att ni använder er av högskolans söktjänst SöderScholar.

Blandade kunskaper hos studenterna

Högskolebibliotekets undervisning är skräddarsydd efter kurserna och kopplad till en specifik uppgift, berättar Ika Jorum. I detta fall att hitta underlag för att besvara en språkfråga samt att lära sig identifiera olika textgenrer för att kunna granska texter källkritiskt.

– Studenternas kunskaper när de kommer hit till högskolan är blandade, säger hon. Vissa har stora kunskaper med sig medan andra är mindre erfarna på området. Därför vill vi försöka hitta en övergång mellan utbildningsnivåerna så att det är tydligt vilka färdigheter blivande högskolestudenter förväntas ha med sig efter avslutade gymnasiestudier.

Nytt projekt skapar övergång mellan gymnasium och högskola

I det nystartade samarbetsprojektet mellan Södertörns bibliotek, lärarutbildning och Nacka gymnasium skall en progressionsmodell för undervisning i informationskompetens arbetas fram. Ika Jorum har redan besökt Nacka gymnasium för att få en bild av källkritiksundervisningen på gymnasienivå och elever och bibliotekspedagoger från skolan har i sin tur besökt högskolan – ett uppskattat utbyte av erfarenheter.

– Gymnasiet är förberedande. Men här på högskolan ska studenterna in i en akademisk tradition och då handlar det ofta om att hjälpa dem ta steget från Google och Wikipedia till ett mer akademiskt förhållningssätt. Google är inte fel men vi försöker utöka deras repertoar av sökmetoder och introducera vetenskapliga databaser de kanske inte använt sig av tidigare, säger Ika Jorum.

Viktigt skapa förståelse för forskning som process

En av högskolans och universitetets främsta uppgifter är att utveckla förståelsen för forskningen som process, menar hon.

– Det svåraste för studenterna brukar vara att förstå att det inte handlar om kvantitet som till exempel hur många källor som krävs eller om två teorier är tillräckligt för ett godkänt, säger Ika Jorum. Vi jobbar med att skapa en förståelse för vad forskning är, hur det går till att få fram relevant information och införa den i den arbetsprocess man själv befinner sig i.

Därför är det också viktigt att progressionsmodellen projektmedlemmarna ska jobba fram inte blir statisk utan hela tiden kan förändras och justeras, menar hon.

– Dynamiken i en forskningsprocess kan vi givetvis inte fånga i en modell men en modell med tydliga mål för vad elever och studenter ska tillägna sig för kunskaper vid gymnasium respektive högskola kan hjälpa oss att reflektera över den, säger hon.

Projektet som pågår fram till vårterminen 2014 avslutas med att lärarstudenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) samarbetar med ett gymnasiebibliotek.

– Att de blivande lärarna redan under sin utbildning får med sig metoder för hur man undervisar i källkritik känns jättebra, säger Ika Jorum.

Ansvaret ligger hos alla

Men vem har då det övergripande ansvaret för att elever och studenter får tillräckliga kunskaper i informationskompetens? Enligt Ika Jorum ligger det hos alla – rektorerna, prefekterna, lärarna och bibliotekarierna, men även hos eleverna och studenterna själva! Kanske är det hennes egen forskarbakgrund och hennes personliga intresse för teater, litteratur och skrivande som får henne att se pedagogiken som en sorts scenkonst där alla har ett ansvar men med olika roller, säger hon leende. När hon undervisar ser hon pedagogen som regissör och studenterna som skådespelare som med initiativkraft och nyfikenhet gestaltar innehållet.

– Det är spännande att utveckla arbetsmetoder, praktiska exempel och övningar som kan stimulera till en ständigt växande insikt i vad forskning "är". Hur man gör en fotnot kan studenterna enkelt läsa sig till i en lathund. Förståelsen är det viktigaste.

Praktisk övning och diskussion ger resultat

Under torsdagsseminariets sista timme får Svenska A-studenterna också prova på ett praktiskt moment. Gruppvis ska de reflektera kring olika källor som till exempel en avhandling om tvåspråkighet, en kandidatuppsats om Facebook och en artikel om ny forskning presenterad i Språktidningen.

Studenterna bläddrar i källorna, läser och för lågmälda diskussioner. Boken med hårda pärmar är nog mest trovärdig, fastslår en av dem. En annan i gruppen ifrågasätter påståendet. Även om det är en avhandling kan andra forskare ha fått motstridiga resultat. Och hur gör man för att spåra den där forskningen om dataspel och barns språkutveckling som hänvisades till i Språktidningen?
En av grupperna lyckas efter några sökningar ta reda på att forskarteamet som nämns i artikeln är knutet till ett universitet i Italien. De får beröm av Ika Jorum som går runt och handleder under arbetet.

– Källkritik var inte så viktigt på mitt gymnasium, berättar studenten Lina Lundin. Vi fick många skrivuppgifter men då skulle vi mest tänka på att undvika Wikipedia. Det var inte alls så noga som här. Jag tycker det skulle ha varit bra med mer källkritik faktiskt.

Att successivt bygga upp ett kritiskt tänkande

I ytterligare en hemuppgift får studenterna söka material till en tänkt B-uppsats och sedan göra en sammanfattning där de reflekterar över sin sökprocess. Ika Jorum pratar engagerat om vikten av att aktivera studenterna genom att låta dem jämföra källor, diskutera hur vetenskapliga texter ser ut och få dem att fundera kring forskningens process och etik. Det handlar om att sakta bygga upp sin kompetens i kritiskt tänkande, menar hon. Att lära sig att lära. Något som är stimulerande också för henne som bibliotekspedagog.

– I går hade jag exempelvis ett ingående samtal med en intresserad och nyfiken student och plötsligt hade vårt handledningstillfälle dragit över tiden med femtio minuter. Det kändes meningsfullt!

2013-04-17 | Filippa Mannerheim

Faktaruta

"Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen" är ett samarbetsprojekt mellan biblioteket och lärarutbildningen vid Södertörns högskola, Nacka gymnasiums bibliotek och Regionbibliotek Stockholm. Det finansieras av Kungliga biblioteket och avslutas vårterminen 2014.

Senast granskad: 2017-03-16