Öka krisberedskapen i skola och förskola

Att vara beredd inför en kris kan bidra till att rädda människoliv. All skolpersonal inom alla skolformer behöver vara beredda på att agera snabbt i händelse av en kris. I ett akut läge måste man kunna ingripa direkt.

Skolbyggnad

En av grundprinciperna i svensk krishantering är den så kallade ansvarsprincipen. Den innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation.

Läs mer om krishanteringens grunder, Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Konkreta tips

Det förbyggande arbetet i skolan

Att analysera risker och sårbarheten i verksamheterna ger ansvariga underlag för att planera arbetet med krisberedskap och krisplaner. Det bidrar också till att öka medvetenheten och kunskapen om hot, risker och sårbarhet, hos all personal. Analysen kan handla om att öka krisberedskapen vid till exempel en bussolycka, olycka under skolresa, smittspridning inom verksamheten och händelser i sociala medier. Det är en fördel om analysen är del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

Checklista för analysera risker och sårbarhet

  • Identifiera viktig verksamhet och oönskade händelser.
  • Bedöm hur troligt det är att händelserna inträffar.
  • Bedöm de omedelbara negativa konsekvenserna.
  • Analysera verksamhetens sårbarheter.
  • Bedöm förmågan att hantera olika påfrestningar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, presenterar olika metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. Metoder kan kombineras och anpassas efter egna behov.

Risk- och sårbarhetsanalyser, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Om kriget eller krisen kommer, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Se till att alla har kännedom om lokalerna

Det är viktigt att all personal på förskolan och skolan har god kännedom om lokalerna, till exempel nödutgångar, flyktvägar, skyddsrum och eventuella larm. Det är bra att kartlägga om det finns möjlighet att låsa rum och salar. Om det finns olika byggnader, olika ingångar och flera våningsplan är det en fördel om dessa är tydligt märkta, exempelvis med olika bokstäver eller symboler. Då blir det enklare att informera den egna personalen, barnen och eleverna om var den akuta händelsen pågår. Det blir också enklare att ge polisen information.

Frågor och svar om skyddsrum, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Frågor och svar för fastighetsägare, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

All personal ska veta hur larmet fungerar

Många skolor och förskolor har larmsystem. Dessa kan användas för att uppmana elever och skolpersonal att inta någon form av skyddsläge. Larmet kan bestå av en signal som hörs i skolan eller förskolan. Ibland finns olika signaler för olika ändamål, exempelvis ett för brand och ett annat för att inta skyddsläge. Numera har det emellertid blivit allt vanligare med larm som är kopplade till personalens och ibland även elevernas mobiltelefoner. Det är viktigt att all personal har kunskap om hur larmet fungerar.

Checklista vid en en akut kris

Utarbeta rutiner för kommunikation

Att ha en välfungerande kommunikation kan vara helt avgörande i en krissituation. Rätt information i rätt tid bör gå internt till personal och elever och externt till vårdnadshavare, media, myndigheter och kringliggande samhälle – till exempel närliggande skolor. Det är viktigt att rektorer utvärderar förskolans och skolans kommunikationsrutiner regelbundet och till exempel se till att namn och telefonnummer är aktuella.

En del händelser får stor uppmärksamhet i tidningar, radio och tv. Det är klokt att utse en eller några personer som sköter kontakter med medierna. Det är också viktigt att bestämma vilket förhållningssätt skolan ska ha. Ska till exempel journalister få komma in i skolan och intervjua elever? Ibland blir det aktuellt att aktivt gå ut med information till medier, till exempel att skriva pressmeddelande eller sammankalla till presskonferens. Den interna kommunikationen måste gå i takt med mediainformationen så att alla i verksamheten vet vad som sker.

Krisberedskap i samverkan med hemmen

Öva krisplanen med personalen

Ett systematiskt säkerhetsarbete omfattar även förekomsten av en krisplan för verksamheten. Arbetet med att ta fram krisplanen är lika viktigt som att ha en aktuell krisplan. För en fungerande krisberedskap är det avgörande att personalen deltar i planeringsprocessen. All personal behöver känna till krisplanen och veta hur de ska agera vid en kris. Barn och elever behöver veta vad som gäller vid olika situationer t ex vid larm. Därför är det viktigt att regelbundet gå igenom krisplanen och öva. Delar som handlar om väpnat våld bör dock inte övas med barn och elever.

En krisplan beskriver till exempel

  • vilka som ingår i krisgruppen och vem som leder den
  • vad krisgruppen ska göra vid kris och på lång sikt
  • viktiga kontaktuppgifter
  • hur man ska hantera skalskydd, som låsta dörrar och larm
  • vilka möjligheter som finns för att stärka säkerheten vid kris
  • rutiner för att uppdatera listor med kontaktuppgifter till vårdnadshavare, även de med skyddad identitet och papperslösa
  • hur krisstödet ska organiseras.

Därför ska personalen öva inför kriser

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beskriver att återkommande övningar i olika verksamheter till exempel kan bidra till att

  • utveckla förmågan att hantera och leda kriser
  • förbättra förmågan att samverka med andra aktörer
  • öka förmågan att fatta snabba beslut och delge lägesinformation
  • pröva och utveckla beredskapsplaner under verklighetsliknande former
  • visa på områden där ytterligare utbildning eller träning behövs
  • belysa svagheter och styrkor i resurser och teknik.

Med tanke både på hur oförutsägbart väpnat våld är och hur liten risken är för en enskild skola att drabbas, så rekommenderas inte skolor att genomföra omfattande utbildningsinsatser eller göra särskilda installationer med tanke på risken för väpnat våld. Barn och elever bör inte delta i eventuella övningar som bygger på situationer som innefattar väpnat våld.

Öva enkelt - med minimala resurser och förberedelser, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 23 maj 2022