Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2017

Majoriteten av eleverna i gymnasieskolan får samma kursbetyg som provbetyg. För de elever som inte får samma kursbetyg som provbetyg är det vanligare att kursbetyget är högre än provbetyget. Detta gäller främst matematik 1a, 2b och 3b samt svenska 1 och 3. Statistiken visar att det är vanligt att elever som får provbetyget F på ett nationellt prov i matematik ändå får E i kursbetyg. Därför är det vanligt att en stor andel elever får högre kursbetyg än provbetyg på kurser där många elever har provbetyget F.

Sök statistik över relationen mellan prov och betyg i gymnasieskolan på riks-, läns-, kommun- och skolenhetsnivålänk till annan webbplats

Skolverkets rapport: Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2017länk till annan webbplats

Engelska 5 och 6 är de kurser där eleverna har de bästa provresultaten. Att många elever redan ligger högt på betygsskalan vid de nationella proven skapar en takeffekt där inte lika många elever får ett högre kursbetyg än provbetyg. I engelska 5 och 6 är det något vanligare än i de andra ämnena att elever har ett lägre kursbetyg än provbetyg.

Vanligare att elever i fristående skolenheter får högre kursbetyg än provbetyg

Det är vanligare att elever i fristående skolenheter får ett högre kursbetyg än provbetyg än elever i kommunala eller landstingskommunala skolenheter. Undantag från detta är matematik 2b där det är lika stor andel elever som får högre kursbetyg än provbetyg hos båda typer av huvudman. I matematik 2b har elever med provbetyg D, C eller B i kommunala eller landstingskommunala skolenheter i högre utsträckning än elever i fristående skolenheter högre kursbetyg än provbetyg.

Fler kvinnor än män får högre kursbetyg än provbetyg

Läsåret 2016/17 hade kvinnorna bättre provresultat än män i svenska och matematik, undantaget matematik 1a och 4. Männen hade däremot bättre provresultat i engelska. Det är genomgående fler kvinnor än män som får ett högre kursbetyg än provbetyg.

Ersättningsprov används främst i matematik

Våren 2017 genomfördes ersättningsprov främst i matematik. Skolverket uppmanade skolenheterna att använda ersättningsproven i matematik till följd av spridning av proven. Rektor för respektive skolenhet beslutar om användningen av ersättningsprov som i så fall gäller hela skolenheten. Statistiken visar att 30-50 procent av eleverna genomförde ersättningsprov i matematik våren 2017.

Bortfallet minskar

För examenskullen 2017 hade 75,3 procent av alla skolenheter rapporterat in minst 90 procent av de examinerade elevernas nationella prov. Bortfallet i inrapporteringen har kontinuerligt minskat sedan examenskullen 2015. Skolverket har tillsammans med SCB utarbetat tydligare information om inrapporteringen genom exempelvis direkt återkoppling till uppgiftslämnare samt fler och tydligare instruktioner om insamlingen.

Vid frågor kontakta

utbildningsstatistik@skolverket.se

Publicerades den 04 december 2018 klockan 09:00.