Statistik över elever i förskoleklassen läsåret 2018/19

Läsåret 2018/19 går 97,5 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Motsvarande andel föregående läsår, då skolformen inte var obligatorisk, var 97,1 procent.

Officiell statistik på riksnivå över antalet elever i förskoleklass läsår 2018/19, i tabellerlänk till annan webbplats

Statistik över elever i förskoleklass på läns-, kommun- och skolenhetsnivålänk till annan webbplats

Från och med höstterminen 2018 är den tidigare frivilliga skolformen förskoleklass obligatorisk. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Läsåret 2018/19 går 97,5 procent av alla sexåringar i befolkningen i förskoleklass. Motsvarande andel föregående läsår, då skolformen inte var obligatorisk, var 97,1 procent. Andelen av landets sexåringar som går i förskoleklass har ökat kontinuerligt sedan skolformen infördes läsåret 1998/99. Sexåringarna som inte går i förskoleklassen återfinns bl. a. i förskolan eller årskurs 1 i grundskolan, sameskolan, grundsärskolan eller specialskolan.[1] Innevarande läsår är exempelvis knappt 1 100 elever i årskurs 1 i grundskolan 6 år eller yngre.[2]

Diagram 1: Andel av alla sexåringar i befolkningen som är inskrivna i förskoleklass läsåren 1998/99-2018/19

Antalet elever som går i förskoleklass läsåret 2018/19 är knappt 122 000. Det är drygt 2 900 elever fler än föregående läsår, då drygt 119 000 elever gick i förskoleklass. Av de 122 000 eleverna fyllde 98,6 procent sex år, 0,6 procent fem år och 0,9 procent sju år under 2018.

Diagram 2: Antal elever inskrivna i förskoleklass läsåren 1998/99-2018/19

Av alla elever i förskoleklassen är knappt 49 procent flickor och drygt 51 procent pojkar. Bland förskoleklasseleverna som fyllde fem respektive sju år under 2018 ser könsfördelningen annorlunda ut. Bland femåringarna i förskoleklassen är 58 procent flickor och 42 procent pojkar och bland sjuåringarna är 35 procent flickor och 65 procent pojkar.

Drygt 11 procent av eleverna går i fristående skolor

Fristående skolor med förskoleklass finns i 175 av landets 290 kommuner. Knappt 13 000 elever, vilket motsvarar knappt 11 procent av eleverna i förskoleklassen, går i en skola med enskild huvudman, vilket är i nivå med föregående läsår. Sett över en tioårsperiod har andelen elever som går i en skola med enskild huvudman ökat kontinuerligt. För tio år sedan var motsvarande andel knappt 9 procent.

De flesta av eleverna i fristående skolor, 87 procent, går i skolenheter med allmän inriktning. Knappt 8 procent av eleverna går i skolenheter med konfessionell inriktning och knappt 5 procent i skolenheter med inriktning mot waldorfpedagogik.

Var fjärde elev har annat modersmål än svenska

Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Hur modersmålsstöd i förskoleklass utformas på den enskilda enheten beslutar rektorn om. Läsåret 2018/19 har drygt 26 procent av eleverna i förskoleklass ett annat modersmål än svenska, vilket motsvarar knappt 32 200 elever. Andelen elever med ett annat modersmål än svenska har ökat kontinuerligt de senaste tio läsåren. Läsåret 2009/10 var motsvarande andel 18 procent.

Av de elever som har annat modersmål än svenska får knappt 42 procent möjlighet att utveckla sitt modersmål i skolan, vilket är en ökning med knappt 2 procentenheter jämfört med föregående läsår. Denna andel skiljer sig mellan elever i skolenheter med kommunal respektive enskild huvudman. Elever med annat modersmål än svenska i skolenheter med enskild huvudman får i högre grad möjlighet att utveckla sitt modersmål än elever med annat modersmål i kommunala skolenheter, 65 procent jämfört med 39 procent.

Diagram 3: Antal elever med annat modersmål än svenska samt antal elever som får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskoleklassen läsåren 2009/10-2018/19

Från och med läsåret 2016/17 samlar Skolverket inte in uppgifter om modersmålsundervisning från internationella skolor. Elever vid internationella skolor ingår därför inte i beräkningarna från och med detta läsår.

Läsåret 2018/19 är arabiska det vanligaste modersmålet bland eleverna som har ett annat modersmål än svenska. Mer än en fjärdedel av eleverna med ett annat modersmål än svenska har arabiska som modersmål. Andra vanliga modersmål är somaliska, engelska, kurdiska samt bosniska/kroatiska/serbiska.

Andelen elever som får möjlighet att utveckla sitt modersmål varierar mellan de tio vanligaste modersmålen. Bland eleverna som har engelska, polska och spanska som modersmål får 45-46 procent möjlighet att utveckla sitt modersmål. Bland elever med kurdiska och persiska som modersmål får knappt en tredjedel den möjligheten.

[1] 7 kap. 10–11 b §§ Skollagen (2010:800)

[2] Skolverket har inga uppgifter om antal sexåringar i grundsärskolan eller specialskolan. Uppgifter om antal sexåringar i förskolan avseende läsåret 2018/19 publiceras den 9 april 2019.

Publicerades den 28 mars 2019 klockan 09:00.