Statistik över elever i grundsärskolan läsåret 2018/19

Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad för dem. Utbildningen ska dels ge eleverna kunskaper och värden, dels utveckla deras förmåga att tillägna sig dessa. Drygt 1 procent av alla elever i den obligatoriska skolan[1] går i en grundsärskola.

Officiell statistik på riksnivå över elever i grundsärskolan, i tabellerlänk till annan webbplats

Sök statistik över elever i grundsärskolan på läns-, kommun- och skolenhetsnivålänk till annan webbplats

Antalet elever i grundsärskolan ökar för femte läsåret i rad. Läsåret 2018/19 går drygt 11 100 elever i grundsärskolan. Det är en ökning med 5 procent jämfört med föregående läsår, då antalet elever i grundsärskolan var drygt 10 600.

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Denna inriktning är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Andelen grundsärskoleelever inom inriktningen träningsskolan har ökat kontinuerligt över tid. Läsåret 2018/19 går 43 procent av alla elever i grundsärskolan inriktningen träningsskolan, vilket motsvarar drygt 4 800 elever. För tio år sedan var det 32 procent av grundsärskoleeleverna som gick denna inriktning.

Diagram 1: Antal elever i grundsärskolan läsåren 2009/10-2018/19

Fler pojkar än flickor

I grundsärskolan är majoriteten av eleverna, sex av tio, pojkar. Även inom inriktningen träningsskolan är sex av tio elever pojkar. Könsfördelningen bland eleverna har varit stabil över tid.

Fler elever i de högre årskurserna

Antalet elever är fler i de högre årskurserna. Av alla grundsärskolans elever går 28 procent i årskurs 1 till 3 och 39 procent i årskurs 7 till 9. Inom inriktningen träningsskolan varierar inte antalet elever lika stort mellan årskurserna. I årskurs 1 utgör antalet elever i träningsskolan 59 procent av samtliga elever i årskurs 1 i grundsärskolan, medan motsvarande siffra i årskurs 9 är 38 procent.

Diagram 2: Fördelning av elever per årskurs inom grundsärskolan

Vanligast med kommunal huvudman

Grundsärskolor finns i 283 av landets 290 kommuner. Av de totalt 555 grundsärskoleenheterna[2] har de flesta en kommunal huvudman. Endast 35 grundsärskoleenheter har enskild huvudman och dessa skolenheter är fördelade på 30 kommuner.

I grundsärskolor som drivs av enskild huvudman är 63 procent av eleverna mottagna i inriktningen träningsskola, motsvarande siffra för elever i kommunala grundsärskolor är 42 procent.

Nästan en tiondel av eleverna bor i annan kommun än skolkommunen

Av alla grundsärskoleelever bor 8 procent i en annan kommun än den kommun där skolenheten är belägen. Det är framför allt elever i fristående grundsärskolor som inte bor i samma kommun som den där skolenheten är belägen, 44 procent jämfört med 6 procent av eleverna i kommunala grundsärskolor. Andelen elever i grundsärskolan som bor i en annan kommun än den där skolenheten är belägen är högre än motsvarande andel bland elever i grundskolan, som är drygt 3 procent.

En femtedel av eleverna får sin undervisning i en grundskoleklass

Elever som är mottagna i grundsärskolan kan få hela eller delar av sin undervisning i en grundskoleklass. Andelen grundsärskoleelever, exklusive de elever som går i inriktningen träningsskolan, som på detta sätt är integrerade i grundskoleklass har varit konstant, omkring 20 procent, sedan början av 1990-talet. Läsåret 2018/19 är drygt 1 300 av eleverna de totalt drygt 6 300 eleverna som är mottagna i grundsärskolan (exklusive träningsskolan) integrerade i en grundskoleklass.

Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning ökar

Skolverket har samlat in och redovisat uppgifter om deltagande i modersmålsundervisning och svenska som andraspråk i grundsärskolan sedan läsåret 1995/96. Från och med läsåret 2018/19 rapporterar skolorna även uppgifter om elever som är berättigade till modersmålsundervisning.[3] Innevarande läsår har drygt 3 400 av de totalt drygt 11 100 eleverna i grundsärskolan rapporterats att vara berättigade till modersmålsundervisning. Det motsvarar knappt 31 procent av samtliga grundsärskoleelever, vilket är en något högre andel jämfört med grundskolan, där motsvarande andel är drygt 28 procent. Av eleverna i grundsärskolan som är berättigade till modersmålsundervisning deltar en tredjedel i modersmålsundervisning. I grundskolan deltar elever som är berättigade till modersmålsundervisning i betydligt högre utsträckning i modersmålsundervisning, 59 procent.

Sett till alla grundsärskoleelever så har andelen elever som deltar i modersmålsundervisning ökat under de senaste tio läsåren. Läsåret 2018/19 deltar knappt 10 procent av alla elever i grundsärskolan i modersmålsundervisning, motsvarande siffra läsåret 2009/10 var drygt 7 procent.

Jämfört med föregående läsår har andelen elever i grundsärskolan som läser svenska som andraspråk ökat med nästan 2 procentenheter från 5,6 procent till 7,3 procent.

Diagram 3: Antal elever som deltar i modersmålsundervisning samt antal elever som läser svenska som andraspråk i grundsärskolan läsåren 2009/10-2018/19

Läsåret 2018/19 är arabiska, somaliska och kurdiska de vanligaste modersmålen bland eleverna som har ett annat modersmål än svenska. Drygt 34 procent av eleverna med ett annat modersmål än svenska har arabiska som modersmål. Somaliska och kurdiska har rapporterats som modersmål för 14 respektive 8 procent av grundsärskoleeleverna som har ett annat modersmål än svenska.

[1] Avser här grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

[2] Här ingår inte grundskolenheter med integrerade grundsärskoleelever.

[3] Skolornas kännedom om antalet berättigade elever uppkommer vanligen genom att vårdnadshavare fyller i uppgifter om förekomst av annat modersmål på en blankett till skolan eller genom att det kommer in en ansökan om modersmålsundervisning till skolan. Detta innebär att statistiken inte redovisar det totala antalet berättigade elever utan istället det antal som skolorna har kännedom om.

Publicerades den 28 mars 2019 klockan 09:00.