Statistik över elever i specialskolan läsåret 2018/19

Antalet elever i specialskolan har ökat kontinuerligt sedan läsåret 2012/13. Läsåret 2018/19 går 659 elever i specialskolan. Det är en ökning med drygt 1 procent, vilket motsvarar 9 elever jämfört med föregående läsår.

Officiell statistik på riksnivå över elever i specialskola, i tabellerlänk till annan webbplats

Sök statistik över elever i specialskola på läns-, kommun- och skolenhetsnivålänk till annan webbplats

Elevantalet i specialskolan påverkas av flera faktorer. Förutom grundläggande faktorer som antalet födda barn i landet och föräldrars inställning konstaterar Utredningen om en flexibel specialskola i delbetänkandet Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp att tillgången till kommunala och fristående skolalternativ är den faktor som har störst påverkan på elevantalet i specialskolan. I delbetänkandet pekas även landstingens och huvudmännens informationsinsatser och den hörseltekniska utvecklingen ut som faktorer med stor påverkan.[1]

Specialskolan består av fem regionskolor och fyra riksskolor. Medan regionskolorna tar emot elever som är döva eller som har en hörselnedsättning, så är de riksrekryterande skolenheterna anpassade till elever med olika förutsättningar som hörselnedsättning och utvecklingsstörning, grava språkstörningar, medfödd dövblindhet samt elever med synnedsättning kombinerad med ytterligare funktionsnedsättningar.

Totalt 400 elever, vilket motsvarar drygt 60 procent av specialskolans elever, går i någon av de fem regionskolorna. Jämfört med föregående läsår har elevantalet minskat med 1 procent eller 4 elever. Den största skolenheten bland regionskolorna är Birgittaskolan i Örebro, som har knappt 150 elever. Lite mer än hälften av eleverna i regionskolorna är pojkar.

I riksskolorna går totalt 259 elever. Jämfört med föregående läsår har elevantalet i riksskolorna ökat med drygt 5 procent, vilket motsvarar 13 elever. Bland riksskolorna är Hällsboskolan i Stockholm den största skolenheten med 164 elever. Andelen pojkar i riksskolorna är högre än i regionskolorna, två tredjedelar av eleverna är pojkar.

Diagram 1. Antal elever i specialskolan läsår 2009/10-2018/19.

Elever från många kommuner

Specialskolans nio skolenheter är belägna i sex kommuner[2] och har elever från 138 kommuner. Totalt har 52 procent av eleverna en annan hemkommun än den där skolenheten är belägen. Andelen elever som går i en specialskola i en annan kommun än hemkommunen är högre i regionskolorna än i riksskolorna, 61 procent jämfört med drygt 38 procent. Trots att mer än hälften av specialskolans elever inte går i en skola i hemkommunen så bor 90 procent av eleverna hemma hos föräldrarna. Drygt 9 procent av eleverna i specialskolan bor på elevhem.

Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning ökar

Läsåret 2018/19 har 263 av specialskolornas elever rapporterats att vara berättigade till modersmålsundervisning. Det motsvarar knappt 40 procent av samtliga elever i specialskolan, vilket är en högre andel jämfört med grundskolan, där motsvarande andel är drygt 28 procent. Av eleverna som är berättigade till modersmålsundervisning deltar drygt 22 procent i modersmålsundervisning. Pojkar deltar i något högre utsträckning i modersmålsundervisning än flickor, knappt 24 procent av de berättigade pojkarna jämfört med knappt 20 procent av de berättigade flickorna.

Sett till alla elever i specialskolan så deltar knappt 9 procent i modersmålsundervisning. Denna andel har ökat kontinuerligt under de senaste tio läsåren. Läsåret 2009/10 deltog knappt 3 procent av eleverna i modersmålsundervisning.

Diagram 2. Antal elever i specialskolan som deltar i modersmålsundervisning läsåren 2009/10-2018/19

[1] SOU 2011:30 Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

[2] Umeå, Härnösand, Stockholm, Örebro, Vänersborg och Lund.

Publicerades den 28 mars 2019 klockan 09:00.