Statistik om barn i annan pedagogisk verksamhet

Hösten 2018 är 11 680 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Under flera år har antalet barn i pedagogisk omsorg minskat, vilket kan förklaras av utbyggnaden av förskolan och fritidshemmen.[1] Jämfört med hösten 2017 ligger antalet inskrivna barn nu på ungefär samma nivå.

Annan pedagogisk verksamhet är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter som vänder sig till barn i åldrarna 1 till och med 12 år:

  • Pedagogisk omsorg
  • Öppen förskola
  • Öppen fritidsverksamhet
  • Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds

Verksamheterna inom annan pedagogisk verksamhet styrs av skollagen. Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek samt att lokalerna ska vara ändamålsenliga. Det ska också finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses och att verksamheten ska utgå från varje barns behov.[2]

Pedagogisk omsorg

Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat under flera år, vilket framgår i diagram 1. Hösten 2018 är antalet inskrivna barn ungefär detsamma som året innan.

Antal inskrivna barn i förskola/daghem, familjedaghem/pedagogisk omsorg 1978–2018 och fritidshem 1978–2017.[3]

Barnen som går i pedagogisk omsorg är i åldrarna 1 till och med 12 år och det är framför allt de yngre barnen som är inskrivna i pedagogisk omsorg. Av landets alla 1–5-åringar är 1,7 procent inskrivna i pedagogisk omsorg och av landets 6–9 åringar är andelen 0,2 procent.

Andel (%) barn i befolkningen i olika åldrar inskrivna i pedagogisk omsorg 2018

Totalt finns drygt 2 330 anställda inom pedagogisk omsorg. Knappt 68 procent av de anställda saknar någon utbildning för arbete med barn. Andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen är, och har under flera år varit, högre i verksamheter drivna i enskild regi.

Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet

Såväl öppen förskola som öppen fritidsverksamhet är vanligast i storstadsområdena och större städer. De regionala skillnaderna är dock stora. Var fjärde kommun saknar öppen förskola och åtta av tio kommuner saknar öppen fritidsverksamhet. Nästan all personal i den öppna förskolan har utbildning för arbete med barn.

Öppen fritidsverksamhet vänder sig till 10–12 åringar som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges i fritidshem eller pedagogisk omsorg. Barnen är inte inskrivna utan väljer själva hur ofta de vill deltaga. Antalet öppna fritidsverksamheter har minskat sedan förra året. Hösten 2018 fanns 578 verksamheter. Sex av tio verksamheter återfinns i samma organisation som en grundskola eller grundsärskola. En stor del av de anställda i den öppna fritidsverksamheten saknar utbildning för att arbeta med barn.

[1] Skolverket (2012) Pedagogisk omsorg: En nationell kartläggning av verksamhetsformernas struktur och styrning i kommunerna.

[2] 25 kap. 7 § skollagen.

[3] Mellan åren 1975–1997 mättes antalet inskrivna barn den 31 december respektive år. Sedan 1998 görs insamlingen den vecka 15 oktober infaller varje år. Införandet av förskoleklassen 1998 har medfört att förskolan tar emot barn i åldern 1–5 år, i stället för som tidigare 1–6 år, och att allt fler sexåringar går i fritidshem.

Publicerades den 09 april 2019 klockan 09:00.