Resultat från gymnasieskolans nationella prov våren 2019

Vårterminen 2019 rapporterades 211 500 obligatoriska nationella prov in till Skolverket vilket är en ökning från föregående vårtermin. I länkarna nedan finns andelen elever som har fått respektive provbetyg redovisade per prov. Ökningen av inrapporterade prov innebär att underlaget för den officiella statistiken samt antalet redovisade skolenheter har ökat sedan vårterminen 2018.

Officiell statistik på riksnivå över provresultat i gymnasieskolan VT 2019, i tabeller

Statistik över provresultat på läns-, kommun-, skol- och huvudmannanivå i vår databas

Nationella prov är endast obligatoriska att genomföra på högsta avslutande kurs för respektive program och inriktning. Skolverkets officiella statistik baseras endast på de obligatoriska proven och visar antalet genomförda prov och provbetyg i ämnena svenska, engelska och matematik. Resultaten redovisas på riks-, läns-, kommun-, skol- samt huvudmannanivå.

Obligatoriska prov i gymnasieskolan

Skolverkets officiella statistik baseras på ordinarie prov. De terminer då en större andel av Sveriges gymnasieskolor har använt sig av ersättningsprov har underlaget för den officiella statistiken därför varit mindre än vanligt. De skolenheter som har använt ersättningsproven har inte heller inkluderats i Skolverkets redovisning av resultat på skolenhetsnivå. Inför läsåret 2018/19 beslutade Skolverket om nya hanteringsföreskrifter för de nationella proven. Dessa och fler insatser gjorde att den otillåtna spridningen av proven minskade och därmed minskade behovet av ersättningsprov. Av inrapporterade prov i högsta avslutande kurs våren 2019 var 92 procent ordinarie prov.

Nationella prov i svenska och engelska

I kurserna svenska 1 och svenska 3 var det 21 500 respektive 39 700 prov i ordinarie provversion som rapporterades in för vårterminen 2019. För dessa elever var det 87 respektive 96 procent som hade ett godkänt betyg på provet. För samtliga program på båda kurserna hade kvinnorna i genomsnitt högre provbetygspoäng än männen. I svenska 1 var det av yrkesprogrammen eleverna på naturbruksprogrammet som hade den högsta genomsnittliga provbetygspoängen samt den minsta andelen elever med provbetyget F. För engelska 6 och de högskoleförberedande programmen var det naturvetenskapsprogrammet som hade den högsta genomsnittliga provbetygspoängen och minsta andelen elever med provbetyget F.

I kurserna engelska 5 respektive engelska 6 var det 23 900 respektive 51 700 inrapporterade prov. Det var 90 respektive 98 procent av eleverna som hade ett godkänt provbetyg. Männen har en högre genomsnittlig provbetygspoäng än kvinnorna i både engelska 5 och engelska 6. I engelska 5, vilket är den högsta avslutande kursen i engelska för de flesta yrkesprogram, är det eleverna på el- och energiprogrammet samt naturbruksprogrammet som har den högsta genomsnittliga provbetygspoängen. I engelska 6 som är den högsta avslutande kursen i engelska för högskoleförberedande program samt hotell- och turismprogrammet och flygteknikutbildningen är det eleverna på humanistiska programmet som har den högsta genomsnittliga provbetygspoängen.

Nationella prov i matematik

Den högsta avslutande kursen i matematik skiljer sig både mellan program och mellan inriktningar inom program. Elever på yrkesprogram läser matematik 1a som högsta avslutande kurs. Det rapporterades in 25 300 prov för dessa elever och 75 procent av eleverna hade ett godkänt provbetyg våren 2019. Sammantaget har männen en högre genomsnittlig provbetygspoäng men det skiljer sig mellan programmen vilket av könen som har klarat provet bäst. Det program som har den högsta genomsnittliga provbetygspoängen är de riksrekryterande utbildningarna*. Det är dock väsentligt mindre elevgrupper som läser dessa program än övriga nationella program. Näst efter riksrekryterande program följer el- och energiprogrammet samt naturbruksprogrammet.

Elever på högskoleförberedande program på estetiska och humanistiska programmet läser matematik 1b som högsta avslutande kurs. För dessa elever rapporterades det in 6 000 prov för vårterminen 2019. Det var 86 procent av eleverna som hade ett godkänt provbetyg. Kvinnorna på båda programmen hade en högre genomsnittlig provbetygspoäng.

På samhällsvetenskapsprogrammet samt inriktningen juridik på ekonomiprogrammet är matematik 2b den högsta avslutande kursen. För dessa elever rapporterades det in 17 000 prov varav 50 procent var godkända provbetyg. Kvinnorna har ett högre genomsnittligt provbetygspoäng för båda programmen. Eleverna på ekonomiprogrammet med inriktning mot ekonomi läser istället matematik 3b som högsta avslutande kurs. För matematik 3b rapporterades det in 5 900 prov varav 60 procent var godkända provbetyg. Även i denna kurs hade kvinnorna en högre genomsnittlig provbetygspoäng än männen.

Elever på naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet läser matematik 3c som högsta avslutande kurs så vida de inte läser inriktningarna naturvetenskap eller teknik. Då är istället matematik 4 den högsta avslutande kursen. För matematik 3c rapporterades 5 800 prov in. Av dessa var det 70 procent som hade ett godkänt provbetyg. För matematik 4 rapporterades 6 800 prov varav 86 procent hade godkända provbetyg. Kvinnorna hade högre genomsnittligt provbetygspoäng i matematik 3c för båda programmen men för matematik 4 hade männen högre genomsnittligt provbetygspoäng på naturvetenskapsprogrammet.

Vid frågor kontakta

utbildningsstatistik@skolverket.se

*Till riksrekryterande utbildningar med egna examensmål räknas utbildningar inom flygteknik, marinteknik, sjöfart, tågteknik, samiska näringar samt yrkesdans.

Publicerades den 22 oktober 2019 klockan 09:00.