Statistik över annan pedagogisk verksamhet 2020

Hösten 2020 rapporteras drygt 9 700 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Antalet öppna förskolor är 495 och 97 procent av personalen i öppna förskolor har en utbildning för arbete med barn. Endast 57 kommuner har öppen fritidsverksamhet 2020.

Annan pedagogisk verksamhet är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter som vänder sig till barn i åldrarna ett till och med tolv år:

  • pedagogisk omsorg,
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds,
  • öppen förskola och
  • öppen fritidsverksamhet.

Verksamheterna inom annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kap. skollagen (2010:800).

Statistiken över barn och personal i annan pedagogisk verksamhet ingår i Sveriges officiella statistik och avser den vecka då den 15 oktober infaller. Skolverket begär in uppgifter från huvudmän via Statistiska centralbyrån (SCB).

Diagram resultat annan pedagogisk verksamhet 2020Excel (excel, 37 kB)

Pedagogisk omsorg

Officiell statistik på riksnivå över pedagogisk omsorg 2020, i tabellerlänk till annan webbplats

Hösten 2020 är drygt 9 700 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Det är en minskning med nästan 900 barn jämfört med samma tidpunkt 2019. Sett över en tioårsperiod har antalet barn inskrivna i pedagogisk omsorg successivt minskat, samtidigt har antalet barn inskrivna i förskola och fritidshem ökat. Jämfört med år 2011 har antalet barn i pedagogisk omsorg halverats. Diagram 1 visar antal inskrivna barn 2011–2020.

Det är framför allt de yngre barnen som är inskrivna i pedagogisk omsorg. Av alla barn i pedagogisk omsorg är 90 procent mellan 1 och 5 år. Av landets alla 1–5-åringar är 1,4 procent inskrivna i pedagogisk omsorg. Det är ovanligt att äldre barn är inskrivna i pedagogisk omsorg. Bland 6–9-åringarna i befolkningen är andelen 0,1 procent och bland 10–12-åringarna är andelen ännu lägre.

Hösten 2020 finns det 1 440 verksamheter med pedagogisk omsorg. Av dessa drivs 53 procent av enskild huvudman och resterande drivs av kommunal huvudman. Av landets 290 kommuner är det 186 kommuner som har pedagogisk omsorg, vilket är en minskning med 13 kommuner jämfört med 2019. Verksamheter med enskild huvudman finns i 118 kommuner, motsvarande för kommunal huvudman är 130 kommuner. Verksamheter som huvudsakligen bedrivs i det egna hemmet står för 88 procent av alla verksamheter med pedagogisk omsorg.

Totalt finns drygt 2 010 anställda inom pedagogisk omsorg. Många av de personer som arbetar inom pedagogisk omsorg är också ensamt ansvariga för verksamheten och därmed huvudmän. Dessa personer ingår i statistiken över antalet anställda. Andelen anställda med en pedagogisk högskoleexamen har ökat sedan 2019, från 6 till 7 procent. Precis som föregående år har 20 procent en gymnasial examen för arbete med barn. Drygt 6 procent har viss pedagogisk utbildning, som till exempel en pedagogisk högskoleutbildning utan examen eller en gymnasial utbildning utan slutbetyg. Knappt 67 procent av personalen tillhör utbildningskategorin övrig utbildning, vilket är på samma nivå som 2019. I denna utbildningskategori finns personer som har en annan utbildning än de som nämnts ovan.

Det finns strax över 80 män anställda inom pedagogisk omsorg 2020, vilket motsvarar 4 procent av alla anställda. Det är vanligare att män arbetar i verksamheter med enskild huvudman. Här är 6 procent av de anställda män, medan motsvarande andel i kommunala verksamheter är knappt 2 procent.

Personal i pedagogisk omsorg har ofta ensamt ansvar för en barngrupp. För pedagogisk omsorg blir därför ofta antalet barn i gruppen ett mått både på gruppstorlek och på personaltäthet (mätt som antalet barn per personal). I genomsnitt går det 4,8 barn per personal i pedagogisk omsorg hösten 2020. Personaltätheten är marginellt högre i kommunala verksamheter (4,8 barn per personal) än i verksamheter med enskild huvudman (4,9 barn per personal). Personaltätheten totalt sett är på samma nivå som hösten 2019. Omkring 43 procent av verksamheterna har barngrupper med 5–6 barn och lite mer än var fjärde verksamhet har barngrupper med 1–4 barn. Det är drygt 30 procent av barngrupperna som har 7 eller fler barn, en ökning med nästan 2 procentenheter sedan 2019.

Omsorg på obekväm arbetstid

Officiell statistik på riksnivå över omsorg på obekväm arbetstid 2020, i tabellerlänk till annan webbplats

Hösten 2020 är knappt 4 600 barn inskrivna i omsorg på obekväma tider. Det är vanligast att barn som är inskrivna i omsorg på obekväma tider är i förskoleåldern. I åldern 1–5 år handlar det om knappt 2 900 barn och i åldern 6–12 år 1 700 barn.

De flesta barn som är inskrivna i omsorg på obekväma tider finns i verksamheter som drivs av kommunal huvudman. Endast 6 procent av barnen går i verksamheter med enskild huvudman. I nästan sju av tio kommuner (197 kommuner) finns det barn som är inskrivna i omsorg på obekväma tider.

Öppen förskola

Officiell statistik på riksnivå över annan pedagogisk verksamhet 2020, i tabellerlänk till annan webbplats

Hösten 2020 finns 495 öppna förskolor, det är en minskning med 6 verksamheter jämfört med föregående år. Drygt 5 procent av de öppna förskolorna drivs i enskild regi.

Det råder stora skillnader i utbudet av öppna förskolor. Nästan tre av tio kommuner saknar helt öppen förskola, vilket motsvarar 82 av landets kommuner. Det är vanligast med öppna förskolor i storstadsområden och större städer.

Hösten 2020 ingick 51 procent av de öppna förskolorna i en familjecentral. Det är en minskning med knappt 2 procentenheter jämfört med föregående år. I en familjecentral är den öppna förskolan samordnad med verksamheter som mödra- och hälsovård samt förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst).

Totalt finns det nästan 750 anställda i den öppna förskolan 2020. Omräknat till heltidstjänster motsvarar det drygt 630 heltidstjänster. Män innehar 2,5 procent av heltidstjänsterna.

Nästan all personal, 97 procent, i den öppna förskolan har utbildning för arbete med barn. Andelen heltidstjänster med pedagogisk högskoleutbildning är närmare 78 procent.

Öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar

Officiell statistik på riksnivå över öppen fritidsverksamhet 2020, i tabellerlänk till annan webbplats

Öppen fritidsverksamhet vänder sig till 10–12-åringar som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges i fritidshem eller pedagogisk omsorg. Barnen är inte inskrivna och familjerna avgör själva när och hur ofta barnen ska delta. Den öppna fritidsverksamheten är ofta samordnad med skola och fritidshem samt kommunens övriga fritidsverksamheter för barn och ungdom. Den kan även anordnas i samarbete med föreningslivet.

Hösten 2020 finns det 539 verksamheter med öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar, vilket är en minskning med 66 verksamheter sedan 2019. Under den senaste tioårsperioden har antalet öppna fritidsverksamheter varit i genomsnitt 600 verksamheter. Antalet verksamheter har minskat från 676 år 2015 till 539 år 2020.

År 2020 finns 65 procent av alla enheter med öppen fritidsverksamhet i samma organisation som en grundskola eller grundsärskola. Den öppna fritidsverksamheten kan drivas i kommunal eller enskild regi. Majoriteten av verksamheterna, knappt 78 procent, drivs av kommunal huvudman. Drygt 22 procent drivs av enskild huvudman.

Hösten 2020 finns öppen fritidsverksamhet i 57 kommuner. Det är en minskning med 5 kommuner sedan året innan.

Åtta av tio verksamheter har öppet 16 timmar eller mer per vecka. Antalet timmar verksamheterna har öppet per vecka är något högre bland de verksamheter som drivs av enskild huvudman jämfört med verksamheter som drivs i kommunal regi. Det är 91 respektive 77 procent av dessa verksamheter som har öppet 16 timmar eller mer per vecka.

Av 710 heltidstjänster i öppen fritidsverksamhet har 14 procent pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen). Det är en minskning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Drygt 11 procent har fritidsledarutbildning. En stor andel av heltidstjänsterna, drygt 60 procent, tillhör utbildningskategorin övrig utbildning. I denna utbildningskategori finns personer som har en annan utbildning än de som nämnts ovan.

Vid frågor kontakta utbildningsstatistik@skolverket.se

Publicerades den .