Statistiknyhet

Statistik över gymnasieskolans elever 2024/25

Läsåret 2024/25 går det 372 000 elever i gymnasieskolan. Det är 4 800 fler elever jämfört med föregående år, vilket motsvarar drygt 1 procent. Det har blivit fler elever på samtliga programtyper. Störst ökning i elevantal har skett på yrkesprogrammen, med 3 procent. Högskoleförberedande program har ökat med knappt en halv procent och introduktionsprogrammen med cirka 2 procent.

PM – Elever i gymnasieskolan 2024/25

Officiell statistik på riksnivå över antalet elever i gymnasieskolan läsår 2024/25, i tabeller Länk till annan webbplats.

Statistik över elever i gymnasieskolan på läns-, kommun- och skolenhetsnivå Länk till annan webbplats.

Gymnasieskolan fortsätter växa

För det nionde året i rad ökar det totala antalet elever i gymnasieskolan. Antalet elever på yrkesprogram har ökat med 3 220 elever vilket motsvarar 3 procent medan högskoleförberedande program har ökat med 792 elever, motsvarande nästan en halv procent. Ökningen i elevantal på högskoleförberedande program är mindre än förra läsåret.

Diagram 1. Antal elever i gymnasieskolan läsåren 2015/16–2024/25 samt prognos för läsåren 2025/26–2030/31

Diagram som visar antalet elever i gymnasieskolan läsåren 2015/16–2024/25 samt prognos för läsåren 2025/26–2030/31Förstora bilden

Diagrammet visar antalet elever i gymnasieskolan och ger en prognos för kommande läsår. Läsåret 2015/16 var antalet elever cirka 323 000 elever och har sedan läsåret 2016/17 stadigt ökat till nuvarande läsår 2024/25 då antalet elever är 372 000 elever. Vår prognos är att den trenden kommer att fortsätta till och med läsåret 2026/27 med ett uppskattat antal elever på cirka 381 000 och därefter plana ut med en mindre nedgång till 377 000 elever för läsåret 2029/30 och därefter ligga still fram till 2030/31. Prognosen baseras på övergången från grundskolan, genomsnittligt antal studieår i gymnasieskolan och den förväntade invandringen till Sverige. Det innebär att prognosen beskriver en sannolik utveckling under förutsättning att inga större förändringar görs av skolväsendet eller inträffar i samhället i övrigt.

De tre största nationella programmen är samtliga högskoleförberedande, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Samhällsvetenskapsprogrammet är störst med 65 500 elever följt av ekonomiprogrammet som har 62 600 elever. På naturvetenskapsprogrammet går 43 500 elever.

De tre största yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet med 16 600 elever, fordons- och transportprogrammet med 13 500 elever och bygg- och anläggningsprogrammet med 13 400 elever.

Det är fler kvinnor än män som går på de högskoleförberedande programmen, och fler män än kvinnor på yrkesprogrammen och introduktionsprogrammen.

En stor andel av eleverna på de nationella programmen, cirka 67 procent, går i en gymnasieskola som har en offentlig huvudman.

Yrkesprogrammen fortsätter att öka

I år ser vi en fortsatt ökning i antal elever som läser första året på ett yrkesprogram. Det är drygt 1 procent, motsvarande 542 elever, fler jämfört med föregående läsår. Antalet elever som läser första året på ett högskoleförberedande program minskar med nästan 1 procent, motsvarande 615 elever.

Även om antalet elever ökar på yrkesprogrammen matchar fördelningen av elever mellan programmen inte behoven på arbetsmarknaden. Enligt Skolverkets regionala planeringsunderlag behöver till exempel antalet elever som läser bygg- och anläggningsprogrammet öka men det har tvärtom minskat kraftigt. Antalet elever på barn- och fritidsprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet behöver minska men har i stället ökat. På hotell- och turismprogrammet ökar antalet elever kraftigt och på restaurang- och livsmedelsprogrammet minskar antalet elever. Det är program där bedömningen är att antalet platser bör förbli oförändrat. Ökningen av antalet elever på el- och energiprogrammet och industritekniska programmet är i linje med bedömningen av hur utbudet av platser bör utvecklas.

Av de högskoleförberedande programmen har estetiska programmet minskat mycket. Minskningen är i linje med bedömningen av hur utbudet av platser bör utvecklas. Teknikprogrammet har också minskat men bedöms behöva öka. Ekonomiprogrammet bedöms behöva minska, men fortsätter att öka, dock med mycket färre elever än föregående läsår.

En jämförelse mellan utvecklingen av antalet elever i skolår 1 och Skolverkets bedömning av hur utbudet av platser bör utvecklas

Program

Utveckling av antal elever i skolår 1 sedan föregående år

Vanligaste bedömningen av hur utbudet av platser bör utvecklas

Barn och fritid

+ 192 (5 %)

Minska

Bygg och anläggning

- 484 (-10 %)

Öka

El och energi

+ 205 (4 %)

Öka

Försäljning och service

+ 441 (12 %)

Minska

Hotell och turism

+ 191 (17 %)

Behålla

Industritekniska

+ 60 (4 %)

Öka

Restaurang och livsmedel

- 152 (-8 %)

Behålla

Ekonomi

+ 249 (1 %)

Minska

Estetiska

- 647 (-9 %)

Minska

Teknik

- 279 (-3 %)

Behålla

Både elevstatistiken och Skolverkets regionala planeringsunderlag är viktiga underlag för huvudmännens fortsatta planerings- och dimensioneringsarbete. Enligt skollagen ska huvudmännen både väga in elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov när de bestämmer vilka gymnasieprogram som ska erbjudas elever som påbörjar utbildningen läsåret 2025/26 och framöver.

Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning

Introduktionsprogrammen ökar

Samtliga introduktionsprogram förutom språkintroduktion har ökat i antal elever sedan förra läsåret. Störst ökning är det på individuellt alternativ med 9 procent, följt av yrkesintroduktion med 7 procent och därefter programinriktat val med 2 procent.

Kontaktuppgifter

Vid frågor om statistiken mejla till utbildningsstatistik@skolverket.se.

Publicerades den .