Statistik om prov, betyg och meritvärde

Resultat från de nationella proven redovisas varje år för grundskolan, gymnasieskolan och komvux. En gång om året redovisar vi också skillnaden mellan kursbetyg och provbetyg i grundskolan och i gymnasieskolan. Vi för även statistik över meritvärden.

Skillnaden mellan provresultat och betyg i grundskolan

Statistik för relationen mellan provbetyg och ämnesbetyg för årskurs 6 och årskurs 9 finns för ämnena matematik, engelska och svenska. För årskurs 9 finns även resultat för de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena.

Skolverkets PM: Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9 2017.öppnas i nytt fönster

De nationella proven i engelska, matematik, svenska alternativt svenska som andraspråk samt ett av proven i ämnena biologi, fysik och kemi respektive ett av ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap är obligatoriska för läraren att använda i årskurs 9. Våren 2013 blev de nationella proven i engelska, matematik, svenska alternativt svenska som andraspråk även obligatoriska för läraren att använda i årskurs 6. De nationella provens huvudsyfte är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven nås på skolenhetsnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

Majoriteten får samma ämnesbetyg som provbetyg

Skolverkets sammanställningar sedan flera år visar att det finns en stabilitet i betygsättningen mellan olika år. Majoriteten av eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 får samma ämnesbetyg som provbetyg. Någon nationell angivelse för hur mycket ämnesbetygen får avvika från provbetygen finns inte.

Redovisningen av relationen mellan provbetyg och slutbetyg har uppdaterats i årliga rapporter för 2009 - 2017. Redovisningen 2013 var första gången som jämförelsen gjordes med den nya betygsskalan A-F och i årskurs 6.

Resultaten presenteras på skolenhetsnivå

Relationen mellan provbetyg och ämnesbetyg publiceras för skolenheterna i Skolverkets databas. Genom att jämföra betygen på de nationella proven med ämnesbetygen går det att få ett underlag för diskussion om på vilka grunder lärare sätter betyg.

Resultaten visar att skillnaderna mellan ämnesbetyg och provbetyg varierar mellan skolenheterna både när det gäller årskurs 6 och årskurs 9. Stora avvikelser på en skolenhet och små på en annan kan indikera att skolorna tolkar kunskapskraven och vad som krävs för att en elev ska få ett visst betyg på olika sätt. Rektor och huvudman har ett stort ansvar att följa upp, analysera och diskutera med lärarna om systematiska avvikelser på skolenhetsnivå för att öka samsynen på bedömning och betygsättning.

Skillnaden mellan kursbetyg och provbetyg i gymnasieskolan

Uppgifterna bygger på de elever som har fått både ett provbetyg och ett kursbetyg i respektive kurs.

Skolverkets redovisning: Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2016

Officiell statistik med resultat på riksnivå samt statistik på läns-, kommun- och skolenhetsnivå

Resultaten visar att det finns skillnader mellan provbetyg och kursbetyg både mellan skolenheter och mellan huvudmän. Fristående skolor sätter i högre grad än de kommunala ett högre kursbetyg än provbetyg. Men fristående skolor sätter i högre grad även lägre kursbetyg än provbetyg.

I rapporten för 2016 har en analys av skillnaderna mellan slutbetyg i årskurs 9 våren 2016 och det inledande nationella kursprovet i gymnasieskolan höstterminen 2015, samt vårterminen 2016 genomförts. Analysen visar att eleverna ofta får ett lägre provbetyg än slutbetyg i årskurs 9. Men det finns samtidigt elever som får ett högre provbetyg än slutbetyg från årskurs 9. I rapporten för 2016 har även en analys av bortfall i inrapporteringen för examenskullarna 2014, 2015 och 2016 genomförts.

Analyserna är en uppföljning av rapporten LIkvärdig betygsättning i gymnasieskolan? (2009).

Skolverkets rapport Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan?

Resultaten presenteras även på skolenhetsnivå

Ett mått som visar relationen mellan kursbetyg och provbetyg i gymnasieskolan redovisas per skolenhet i Skolverkets databas. De ämnen som finns redovisade är engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Genom att jämföra betygen på de nationella proven med kursbetygen går det att få ett underlag för diskussion om på vilka grunder lärare sätter betyg. Stora avvikelser på en skola och små på en annan tyder på att det kan finnas olika synsätt på grunderna för betygsättningen.

Rektor och huvudman har ett stort ansvar att följa upp, analysera och diskutera med lärarna om systematiska avvikelser på skolenhetsnivå för att öka samsynen på bedömning och betygsättning.

Uppgifterna är tänkt att fungera som ett stöd i det arbetet på lokal nivå.

Meritvärde från slutbetyg

Eleverna söker till nationella program på gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån elevens slutbetyg. Meritvärdet är ett komplement till behörighetskraven som ställs för olika nationella program i gymnasieskolan. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg. Från och med läsåret 2013/14 kan den elev som har läst ett modernt språk som språkval tillgodoräkna sig även detta betyg utöver de andra 16 bästa ämnesbetygen, alltså 17 ämnen.

Hitta statistik för din skola, kommun eller huvudman

Vad ger betygen för meritvärde?

Betyget F ger betygsvärdet 0, E värdet 10, D värdet 12,5, C värdet 15, B värdet 17,5 och A ger betygsvärdet 20. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320. Elevernas genomsnittliga meritvärde som presenteras i den officiella statistiken beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg, det vill säga de med lägst meritvärde 10.

Diagrammet nedan illustrerar det genomsnittliga meritvärdet sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till vid jämförelser av det genomsnittliga meritvärdet över tid. Verksamhetsåret 2011 infördes en ny läroplan, från och med läsåret 2012/13 fick eleverna slutbetyg enligt den nya betygsskalan och inför gymnasievalet hösten 2014 fick eleverna lägga till godkänt betyg i modernt språk som språkval som ett 17:e ämne. I diagrammet nedan visas det genomsnittliga meritvärdet för 16 ämnen åren 1998–2017 och det genomsnittliga meritvärdet för 17 ämnen åren 2014–2017.

Genomsnittligt meritvärde 16 ämnen

Diagrammet visar att det genomsnittliga meritvärdet för 16 ämnen har ökat fram till 2015, då det var som högst om 217,1. Våren 2016 och 2017 hade det genomsnittliga meritvärdet minskat till 216,3 respektive 215,7, men ligger fortfarande högre än våren 2014 som var 214,8. Det genomsnittliga meritvärdet för 17 ämnen, det vill säga de elever som läst ett modernt språk som språkval, visar en likartad utveckling som för 16 ämnen.

Flickorna har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna oavsett om de läst 16 eller 17 ämnen. Våren 2017 hade flickorna 231,9 (16 ämnen) respektive 240,8 (17 ämnen) och pojkarna hade 201,3 (16 ämnen) respektive 208,0 (17 ämnen). Flickorna hade sitt högsta resultat våren 2016 om 232,2 (16 ämnen) respektive 241,1 (17 ämnen). Pojkarna uppmätte sitt högsta resultat våren 2015 om 205,4 (16 ämnen) respektive 212, 1 (17 ämnen).

Beräkning av meritvärde för slutbetygen i årskurs 9

  • Meritvärdet för 17 ämnen är summan av elevens 16 bästa ämnen och där betyg i modernas språk som språkval läggs till som ett 17:e ämne. Max för meritvärdet är 340 poäng.
  • Meritvärdet för 16 ämnen är summan av elevens 16 bästa ämnen. Betyg i modernas språk som språkval kan ingå bland de 16 ämnena. Max för meritvärdet är som tidigare 320 poäng.
  • Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg, dvs lägst betyg E i ett ämne, lägst meritpoäng 10. Betygstegen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5, 10. Ej godkänt betyg, F är 0 poäng. Det skiljer sig inte från tidigare läsår.

Genomströmning och studieflöden

Statistik om gymnasieelevers byten av program och skolor och genomströmningen i gymnasieskolan hittar du här.

Officiell statistik över studieflöden i gymnasieskolan på riksnivå, i tabellerlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 23 oktober 2018