Skolverket

Statsbidrag för en likvärdig skola 2018

Det här statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan under hösten 2018.

Viktiga datum och beslut

Bidragsomgången 2018

Bidragsramar: 3 april 2018

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av statsbidraget och hur mycket de har rätt att begära ut.

Bidragsramar, statsbidrag för en likvärdig skola 2018PDF (pdf, 437 kB)

Begär utbetalning: beslut 25 oktober 2018

Begäran om utbetalning gäller för bidragsomgången 2018.

Beslut om utbetalning

Vi har beviljat bidrag till 649 huvudmän om totalt 971 371 047 kronor.

Lista över beviljade belopp, utbetalning för likvärdig skola 2018PDF (pdf, 704 kB)

Föreskrift om sista datum för att begära ut

Skolverket har beslutat om föreskrifter om sista datum för att skicka in begäran om utbetalning. Det innebär att vi kommer avvisa rekvisitioner som inkommer efter 17 september 2018. Föreskriften trädde i kraft 15 augusti 2018.

Så kan du förbereda dig:

  • Ta fram en plan för era insatser och stäm av med fackliga organisationer. När du begär ut bidraget ska du även ange vad bidraget för 2018 ska användas till enligt er plan för insatser. Det gör du genom att ange om ni ska använda bidraget till: Personal, Kompetensutveckling, Lärverktyg, Elevhälsa och Övrigt. Du behöver inte beskriva insatserna. I redovisningen som ni ska skicka in under våren 2019 behöver ni sedan ange vilka kostnader ni har haft utifrån dessa poster.
    Stöd för att ta fram en plan
  • Läs om vilka villkor som gäller för statsbidrag
  • Läs om vad statsbidraget kan användas till
  • Se också till att den eller de personer som ska arbeta med att begära ut bidraget har rätt behörighet i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

 

Redovisa 1 mars-1 april 2019

Redovisning gäller för bidragsomgången 2018

I redovisningen ska ni ange hur mycket bidrag ni använt och vilka insatser ni genomfört utifrån kategorierna Personal, Kompetensutveckling, Lärverktyg, Elevhälsa och Övrigt. Ni ska också ange om ni minskat era kostnader per elev jämfört med de tre föregående åren. Om ni minskat era kostnader måste du också ange hur mycket ni minskat era kostnader med.

Om ni inte har använt hela bidraget eller har minskat era egna kostnader per elev under 2018 kan ni bli återbetalningsskyldiga. Ni kan ange om ni har särskilda skäl till att ni minskat era egna kostnader. För att Skolverket ska kunna pröva om ni är återbetalningsskyldiga eller inte måste de särskilda skälen styrkas med underlag som visar att ni haft avsevärt förändrade förutsättningar för bidragsomgången i förhållande till jämförelseåren.

För redovisningen av bidragsomgången 2019 behöver ni även skicka in era egna kostnader för personal i förskoleklass, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan för 2016, 2017, 2018 och 2019. Det gäller alltså inte för den här redovisningen för bidragsomgången 2018.

Så kan du förbereda dig

Förbered dig genom att samla in uppgifter om vilka kostnader ni haft för personal, kompetensutveckling, lärverktyg, elevhälsa och övrigt.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Beslut om redovisningen

Vi kommer att publicera beslutet här och i e-tjänsten för statsbidrag. Efter det skickar vi ut eventuella återbetalningskrav.

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala och fristående huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskolan.

Vad ska statsbidraget användas till?

Statsbidraget ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Huvudmannen ansvarar själv för att analysera sina resultat, identifiera behoven och prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera. Det är också huvudmannen som bestämmer hur man fördelar bidraget inom organisationen.

Bidraget för 2018 kan ni använda för kostnader till insatser under perioden 1 juli-31 december 2018.

På den här sidan kan du få stöd och inspiration för att hitta insatser som utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund leder till stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Likvärdig utbildning i förskoleklass och grundskolan

Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. För att stärka likvärdigheten och för att alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet behöver huvudmän rikta resurser utifrån lokala förutsättningar och behov. Det här statsbidraget är ett stöd för huvudmän att stärka likvärdigheten inom och mellan skolor.

Stärka likvärdigheten i utbildningen

Sambedömning som redskap för ökad likvärdighet

Rapport om likvärdighet: Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor 2018

Utforma insatserna utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov

Ett framgångsrikt utvecklingsarbete utgår från en nulägesanalys med tydligt identifierade behov och orsaker, välgrundade insatser, resultatfokus, delaktighet och långsiktighet. Det är därför viktigt att ni gör en analys av er verksamhet innan ni beslutar vilken eller vilka insatser ni ska prioritera.

Statsbidraget får användas till kostnader för insatser som genomförs under perioden 1 juli-31 december 2018. Det är viktigt att insatserna samtidigt tar sikte på långsiktigt utvecklingsarbete för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Bidraget kan till exempel användas till att utöka insatser som ni redan genomför.

Huvudmän med överenskommelser med Skolverket

Vissa huvudmän har en överenskommelse med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola eller inom ramen för Riktade insatser för nyanlända elevers skolgång. Om ni redan ingår i dessa riktade insatser kan bidraget användas för att komplettera överenskomna insatser eller fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet.

Samverkan för bästa skola

Riktade stödinsatser för nyanländs lärande

Stöd för att ta fram en plan

Ett villkor för statsbidraget är att huvudmannen ska ta fram en plan där det framgår vilka insatser som huvudmannen planerar för den period bidragsomgången gäller för. Genom att strukturera och beskriva arbetet med utvecklingsområden i en utvecklingsplan kan ni systematiskt planera, genomföra och följa upp identifierade insatser.

Det finns inga krav på hur planen ska se ut. Det finns däremot krav på att fackliga organisationer ska ha hörts innan ni tar fram planen.

Om ni har en utvecklingsplan för era verksamheter kan ni utgå från den när ni tar fram planen för insatser som ska finansieras av det här statsbidraget.

Inför varje bidragsomgång behöver ni revidera er plan utifrån ert systematiska kvalitetsarbete.

Exempel på mall för plan

Det här dokumentet kan användas som ett stöd för att ta fram en plan för insatser som finansieras av statsbidraget för en likvärdig skola. Den här planen förutsätter att ni har genomfört en nulägesanalys.

Ladda ner plan för insatserWord (word, 50 kB)

Utgå ert systematiska kvalitetsarbete och en nulägesanalys

Eftersom en fördjupad nulägesanalys skapar förutsättningar för att göra rätt och långsiktiga prioriteringar, kan planen för bidragsomgången hösten 2018 innehålla insatser för att göra en nulägesanalys och identifiera behov inför kommande insatser. Med andra ord kan statsbidraget användas för att kunna göra en nulägesanalys. Insatserna kan exempelvis täcka kostnader under perioden 1 juli-31 december 2018 för vikarier till personal som arbetar med nulägesanalysen, kompetensutveckling inom systematiskt kvalitetsarbete och analys, stöd för organisationsutveckling eller att anställa projektledare som leder arbetet med att ta fram nulägesanalysen.

Se vilka skolor som har störst behov av insatser

Den här listan kan ni använda som underlag för er nulägesanalys för att se vilka skolor som har störst behov av insatser. Listan beskriver elevernas förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer påverkar sannolikheten att en elev på en skola blir behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. En huvudman med en högre andel elever som inte förväntas bli behörig till gymnasiet får ett högre index.

Listan visar socioekonomiskt index för de skolenheter som huvudmannen hade under hösten 2016. Om skolenheter bytt huvudman sedan dess kan ni söka på enhetskoder eller namnen på skolorna för att hitta dem.

Lista över skolors socioekonomiska index 2018PDF (pdf, 3 MB)

Stöd för ert systematiska kvalitetsarbete och nulägesanalys

De insatser som bidraget kan användas till ska vara en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Det innebär att insatserna ska svara mot de behov som framgått av huvudmannens nulägesanalys samt att de ingår i huvudmannens kontinuerliga planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Om ni vill ha stöd i att hitta former för arbetet med nulägesanalys, kan ni använda något av de analysverktyg som Skolverket erbjuder för huvudmän och rektorer.

Processtödet Kvalitetsverkstaden

Kvalitetsverkstaden är ett webbaserat processtöd som huvudmän och rektorer kan använda för att samarbeta kring och vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Processtödet erbjuder en samarbetsyta där man bland annat kan spara dokument och kommunicera med andra inom organisationen. Det erbjuder även ett erfarenhetsutbyte mellan andra delta­gande huvudmän och skolor.

Kvalitetsverkstaden

Stöd i att utveckla former för ert systematiska kvalitetsarbete och analys av behov

Så gör vi en nulägesanalys i skolan, från Samverkan för bästa skola
Det här analysverktyget kan du använda för att analysera elevernas resultat och andra underlag för att identifiera de problem som finns i verksamheten och orsakerna till problemen. Det kan till exempel handla om hur verksamheten är organiserad, hur undervisningen ser ut eller hur olika beslutsnivåer stämmer av och analyserar data. Analysverktyget är framtaget för Skolverkets samarbeten med huvudmän inom uppdraget Samverkan för bästa skola.

Underlag för nulägesbeskrivning, analys och utvecklingsplan, från insatser för nyanländas lärande
Det kan ni använda för att beskriva nuläget i era verksamheter. Här kan du även se ett exempel på en ifylld nulägesanalys. Det här analysverktyget är framtaget som underlag för nulägesbeskrivning för att utveckla arbetet med nyanlända elevers lärande.

Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskoleklass och skolan ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. På den här sidan hittar du stödmaterial för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

Kvalitetsarbete i praktiken
Stödmaterialet innehåller konkreta frågeställningar för att underlätta arbetet med att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen.

Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Dessa allmänna råd och kommentarer vänder sig till huvudmän och rektorer som ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet.

Exempel på insatser för olika nivåer

Här finns förslag på insatser som ni kan använda bidraget till, det går även att använda det till andra insatser så länge syftet är att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan.

Insatser på huvudmannanivå

  • Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet.
  • Stöd till organisationen för mottagande av och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever.

Mer läsning

Insatser på skolnivå

  • Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Insatser för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete.
  • Insatser för att underlätta elevernas övergång mellan olika skolformer och mellan skola och arbetsliv eller vidare studier.
  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
  • Insatser som främjar modersmål och studiehandledning.

Mer läsning

Komptensutveckling

Insatser i klassrummet

  • Lärare kan få handledning om kollegialt lärande, uppföljning och utveckling av undervisningen, anpassning och inkludering.
  • Lärare kan få kompetensutveckling inom didaktik, exempelvis om kunskapsbedömning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt eller ämnesundervisning.
  • Insatser som gör att lärarnas kompetens och tid används till undervisning, till exempel lärarassistent och administrativt stöd till lärare eller förstärkta resurser till elevhälsan.
  • Lärare kan få handledning och utbildning om förhållningsätt och bemötande.
  • Insatser som syftar till att utveckla ledarskapet i klassrummet.
  • Kompetensutveckling för att stärka den specialpedagogiska kompetensen och utveckla elevhälsan.
  • Insatser som skapar bättre förutsättningar för elever att göra väl underbyggda val inför fortsatta studier eller arbetsliv.

Mer läsning

Kompetensutveckling för lärare och skolpersonal

Du kan få stöd inom flera av de områden som nämns ovan för insatser på huvudmannanivå, skolnivå och i klassrummet.

Nationella skolutvecklingsprogram

Med hjälp av insatserna i våra skolutvecklingsprogram får huvudmän och skolor goda möjligheter att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Insatserna ska bidra till att skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat.

Kompetensutveckling

Säkra din behörighet och vässa din kompetens utifrån behoven på just din skola. Vi har runt hundra kurser och utbildningar som du kan välja mellan.

Få inspiration och ta del av andras erfarenheter

Här har vi samlat reportage om olika utvecklingsinsatser på skolor som vi samarbetar med inom ramen för Samverkan för bästa skola. Det finns också exempel på utvecklingsinsatser som dessa skolor har arbetat med.

Filmer och poddar om utvecklingsinsatserlänk till annan webbplats

Vilka kostnader kan bidraget användas till?

Statsbidraget ska gå till att finansiera insatser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen som huvudmannen har valt utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov. När ni begär ut bidraget ska ni ange det belopp ni vill begära ut. Kom ihåg att utgå från er bidragsram. Ni ska också ange vilka insatser bidraget ska användas till utifrån nedanstående kategorier. Det går bra att välja flera.

Exempel på kostnader

  • Lön eller motsvarande vid köp av tjänst. Det skulle kunna vara handledare, pedagogisk personal, personal som arbetar med organisation- och verksamhetsutveckling eller vikarier. Det går till exempel även att använda bidraget till att anställa vikarier för den tid anställd personal arbetar med insatserna eller får kompetensutveckling.
  • Kurser, resor och studiematerial.
  • Lärverktyg. För att genomföra insatserna kan det finnas behov av att köpa in material och läromedel som till exempel ska användas i undervisningen.
  • Elevhälsa. Insatser för hälsofrämjande arbete.

Bidrag ska användas till utökade insatser som tydligt går att koppla till förskoleklassens eller grundskolans verksamhet. Huvudmannen ska redovisa alla kostnader efter bidragsomgången och Skolverket kommer att följa upp att bidraget används enligt villkoren. Om ni inte använder bidraget på rätt sätt blir ni återbetalningsskyldiga.

Vilka kostnader får bidraget inte användas till?

Eftersom bidraget ska gå till att utöka insatser eller till nya insatser får bidraget inte användas för att ersätta kostnader för insatser som ni redan genomför.

Bidraget får inte användas till insatser som huvudmannen redan får något annat statsbidrag för. Det får alltså inte ske en dubbelfinansiering med flera statsbidrag för samma kostnader. Det går till exempel inte att använda bidrag till samma insatser som finansieras av statsbidraget för ökad jämlikhet eller samverkan för bästa skola. Bidraget får inte heller användas till kostnader för insatser som riktar sig till andra skolformer än förskoleklass och grundskola.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

I förordningen som är regelverket för det här statsbidraget kan du läsa om vilka villkor som gäller för att få och använda statsbidraget.

Villkoren styrs av

Förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutvecklinglänk till annan webbplats

Ta fram en plan för era insatser

Varje huvudman ska ta fram en plan där det framgår vilka insatser som ni planerar. Berörda fackliga organisationer ska ha hörts innan ni tagit fram planen.

Ni ska inte lämna in planen till Skolverket, men vi kan komma att begära ut den i samband med att vi följer upp bidraget.

Det finns inga krav på hur planen ska se ut, men planen bör vara inriktad på långsiktigt utvecklingsarbete.

Om ni har en utvecklingsplan för era verksamheter kan ni utgå från den när ni tar fram planen för insatser som ska finansieras av det här statsbidraget.

Plan för insatser 2018

Beprövad erfarenhet och forskning visar att en hållbar skolutveckling för en likvärdig skola bör grundas i en nulägesanalys och ett systematiskt kvalitetsarbete. Planen för 2018 kan därför innehålla insatser för att göra en nulägesanalys och identifiera behov för insatser till kommande bidragsomgång för 2019 och 2020.

Inför varje bidragsomgång behöver ni revidera er plan utifrån ert systematiska kvalitetsarbete.

Ni kan få stöd i hur ni ska gå tillväga för att ta fram en plan

Stöd för att ta fram en plan

Ni får inte minska era kostnader

Statsbidraget får inte användas för att ersätta de egna kostnaderna för förskoleklass och grundskola. Det innebär det att ni måste redovisa att ni inte har minskat era egna kostnader per elev under bidragsomgången jämfört med ett genomsnitt för de tre föregående åren. Det gäller för kategorierna personal i förskoleklassen, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan. Om ni minskar kostnaderna kan det leda till återkrav.

Om ni får avsevärt förändrade förutsättningar som leder till att kostnaderna minskar kan ni begära att Skolverket ska göra en bedömning om särskilda skäl. Det gör ni genom att föra fram er motivering i samband med redovisningen. Om Skolverket bedömer att ni har särskilda skäl på grund av avsevärt förändrade förutsättningar kan ni undantas kravet om att inte minska era kostnader och ni blir därmed inte återbetalningsskyldiga.

Förordningsändring om kostnadsnivå i juni 2018

Regeringen har beslutat att ändra förordningen som styr det här statsbidraget. Det innebär att Skolverket inte ska besluta om en kostnadsnivå jämfört med vilken ni inte får minska era egna kostnader med. Ändringen innebär för er att ni inte behöver lämna in kostnadsuppgifter till Skolverket för personal i förskoleklass samt undervisning och elevhälsa i grundskolan i samband med att ni begär ut bidraget.

Kravet på att inte minska kostnaderna per elev finns kvar. För att ni ska kunna veta att ni följer villkoret om att inte minska era kostnader behöver ni ändå själva ta fram kostnader för personal i förskoleklass, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan. Därför har vi tagit fram nedanstående stöd för hur ni kan gå tillväga för att följa det här villkoret.

Vissa delar av förordningen gäller från och med den 1 januari 2019. Det innebär att ni vid redovisningen av bidraget för 2018 anger om ni har minskat era egna kostnader för personal i förskoleklass samt undervisning och elevhälsa i grundskolan. Ni behöver inte skicka in kostnadsuppgifter till Skolverket, men vi kan komma att begära ut dem för vissa huvudmän i samband med granskningar och stickprov under 2019. När ni redovisar bidraget för 2019 ska alla huvudmän skicka in sina kostnadsuppgifter för personal i förskoleklass samt undervisning och elevhälsa i grundskolan.

Så här räknar ni ut era kostnader per elev

Ni kan räkna ut era genomsnittliga kostnader per elev för att säkerställa att ni inte minskar era kostnader under bidragsomgången jämfört med tidigare år. Därför behöver ni sammanställa era kostnader för kalenderåren 2015, 2016, 2017 och 2018. Om ni har brutet räkenskapsår ska kostnaderna periodiseras till kalenderår.

När ni tar fram era kostnader ska ni utgå från informationen nedan. Ni kan inte återanvända de kostnadsuppgifter ni lämnat till SCB varje år i räkenskapssammandraget eller skolkostnadsinsamlingen.

De elevuppgifter som ni ska använda är de som ni lämnat till SCB i den årliga statistikinsamlingen.

Använd räknehjälpen för att räkna ut era kostnader per elev

Räknehjälpen kan vara ett stöd för er för att i förväg ha koll på om ni följer villkoret om att inte minska era kostnader genom att räkna ut er preliminära kostnade per elev. Er slutgiltiga kostnad per elev kan fastställas först efter årets slut när era kostnader för 2018 är klara.

För att använda räknehjälpen behöver du ta fram era kostnader för personal i förskoleklass, undervisning i grundskola och elevhälsa i grundskolan. Du behöver dessa kostnadsuppgifter för 2015, 2016 och 2017 och uppskatta era kostnader för 2018. Du behöver också ta fram uppgifter om antalet elever i förskoleklass och grundskola per den 15 oktober 2018. Räknehjälpen innehåller elevstatistik, konsumentprisindex (KPI) och skolindex.

Ränkehjälpen för bidragsomgången 2018Excel (excel, 157 kB)

Dokumentera era kostnader

Skolverket kan begära ut uppgifter om era kostnader i samband med granskningar och stickprov. Ni behöver därför dokumentera hur ni tagit fram era kostnader och vara beredda på att vi kan granska underlag från räkenskaper och lönesystem. Om ni använder er av fördelning av kostnader eller schabloner behöver ni dokumentera hur ni gått tillväga för att ta fram uppgifterna. Eftersom villkoret bygger på att era kostnader jämförs över tid är det viktigt att ni tar fram uppgifterna på samma sätt för de föregående åren, detta år och även kommande år.

Kostnader som ingår för personal i förskoleklass

De uppgifter som ska ingå här skiljer sig från de ni lämnar till SCB:s årliga statistikinsamling. Med kostnader menar vi era egna lönekostnader (bruttolön) för personal eller motsvarande kostnad vid köp av tjänst för samtliga läroplansbundna aktiviteter för förskoleklass. Det vill säga i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner. Moms ska exkluderas, förutom i de fall moms konteras på kostnadskontot, exempelvis när fristående huvudmän köper tjänst externt. Om moms inkluderas ska det dokumenteras.

Vid köp av tjänst ingår även ersättning för kostnader som motsvarar anställdas kostnader, se informationen längre ner under rubriken: Använd uppgifter i era räkenskaper.

Med pedagogisk personal avses till exempel lärare i fritidshem, speciallärare, fritids- och specialpedagogers arbete med läroplansbundna aktiviteter för förskoleklass. Lönekostnader för till exempel elevassistenter, personliga assistenter enligt Lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), skolvärdar och elevförsäkringar kan ingå om det är läroplansbundna aktiviteter.

Läroplansbundna aktiviteter är undervisning men kan också vara särskilda stödinsatser. Här ingår även löner för skolledningen till exempel lön för rektor. Om läraren eller förskolläraren till en del av sin tid har andra arbetsuppgifter än läroplansbundna aktiviteter ska den delen inte inkluderas. Däremot om arbetsuppgifter innefattar skolledning eller arbete med ledningsfunktion ska det inkluderas.

Lönekostnader (bruttolön) för lärare, förskollärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå. Det gäller även kostnader för eventuell vikarie om den kostnaden inte finansieras av ett statsbidrag.

Kostnader som ingår i undervisning i grundskola

De uppgifter som ska ingå här skiljer sig från de ni lämnar till SCB:s årliga statistikinsamling. Med kostnader menar vi era egna lönekostnader (bruttolön) för personal eller motsvarande kostnad vid köp av tjänst för samtliga läroplansbundna aktiviteter för grundskola. Det vill säga i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner. Moms ska exkluderas, förutom i de fall moms konteras på kostnadskontot, exempelvis när fristående huvudmän köper tjänst externt. Om moms inkluderas ska det dokumenteras.

Vid köp av tjänst ingår även ersättning för kostnader som motsvarar anställdas kostnader, se informationen längre ner under rubriken: Använd uppgifter i era räkenskaper.

Med pedagogisk personal avses till exempel lärare i fritidshem, speciallärare, fritids- och specialpedagoger arbete med läroplansbundna aktiviteter i grundskola. Lönekostnader för till exempel elevassistenter, personliga assistenter enligt Lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), skolvärdar och elevförsäkringar kan ingå om det är läroplansbundna aktiviteter.

Läroplansbundna aktiviteter är undervisning men kan också vara särskilda stödinsatser eller prao. Här ingår även löner för skolledningen till exempel lön för rektor. Om läraren till en del av sin tid har andra arbetsuppgifter än läroplansbundna aktiviteter ska den delen inte inkluderas. Däremot om arbetsuppgifter innefattar skolledning eller arbete med ledningsfunktion ska det inkluderas.

Lönekostnader (bruttolön) för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå, liksom kostnader för eventuell vikarie om kostnaden inte finansieras av ett statsbidrag. Kostnader för elever som är inskrivna i grundsärskolan men är integrerade i grundskolan ska redovisas.

Kostnader som ingår i elevhälsa i grundskola

De uppgifter som ska ingå här skiljer sig från de ni lämnar till SCB:s årliga statistikinsamling. Med kostnader menar vi lönekostnader (bruttolön) för personal eller motsvarande kostnad vid köp av tjänst för elevhälsa. Till elevhälsa räknas kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting. Moms ska exkluderas, förutom i de fall moms konteras på kostnadskontot, exempelvis när fristående huvudmän köper tjänst externt. Om moms inkluderas ska det dokumenteras.

Vid köp av tjänst, till exempel skolläkare, ingår även ersättning för kostnader som motsvarar anställdas kostnader, se informationen längre ner under rubriken: Använd uppgifter i era räkenskaper.

Lönekostnader (bruttolön) för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå, liksom kostnader för eventuell vikarie om kostnaden inte finansieras av ett statsbidrag.

Lönekostnader för till exempel elevassistenter, personliga assistenter enligt Lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), skolvärdar och elevförsäkringar ska inte ingå.

Kostnader som inte ska ingå

Vissa lönekostnader ska inte ingå när ni räknar ut era kostnader. Det gäller kostnader

  • som finansierats av statsbidrag (t.ex. från Skolverket, Migrationsverket, Kulturrådet eller Arbetsförmedlingen)
  • från en annan skolform eller verksamhet
  • för en internationell skolenhet inom kommunal verksamhet.

Använd uppgifter från era räkenskaper

Informationen nedan är ett komplement till informationen ovan som ni kan använda när ni tar fram era lönekostnader för personal i förskoleklass samt undervisning och elevhälsa i grundskolan eller motsvarande kostnad vid köp av tjänst. Använd uppgifter från era räkenskaper till exempel huvudbok eller underlag från lönesystem.

Informationen nedan visar baskontoplaner för kommunala och fristående huvudmän. Där kan ni se exempel på kontogrupper där ni kan hitta era personalkategorier som ska ingå i era kostnader. Baskontoplanerna som använts är kommunbas13 samt kontoplan 2018.

Syftet med baskontoplanen är att underlätta jämförbarhet och sammanställning av räkenskaper i samband med bokslut. För fristående huvudmän tillhandahåller BAS-intressenternas Förening en baskontoplan. För kommuner och landsting tillhandahåller SKL baskontoplanen för såväl kommun som landsting.

  • Kontoplan för kommunal huvudman

Här finns de kontogrupper som ni ska använda er av för lönekostnader (bruttolön) som gäller för kommunal huvudman. De utgår från Kommun-Bas 13.

Personalresurser som arbetar med läroplansbundna aktiviteter i förskoleklass och grundskola kan vara förskollärare, lärare, rektor och pedagogisk personal. För personal inom elevhälsan kan det till exempel vara skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare.

Kontogrupper för lönekostnader är 50xx, 51xx, 53xx, 54xx och 55x2.

Kontogrupper för köp av tjänst för dessa personalresurser kan vara del av 74xx och 75xx. Fakturan ska vara specificerat med timpris eller lönekostnad.

Kommun-Bas 13, på SKLs webbplatslänk till annan webbplats

  • Kontoplan för fristående huvudman

Här finns de kontogrupper som fristående skola som använder Kontoplan 2018 ska använda för lönekostnader (bruttolön). Det gäller för fristående skolor som har driftsform aktiebolag eller ekonomisk förening och använder Kontoplan 2018.

Personalresurser som arbetar med läroplansbundna aktiviteter i förskoleklass och grundskola kan vara förskollärare, lärare, rektor och pedagogisk personal. För personal inom elevhälsan kan det till exempel vara skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare.

Kontogrupper för lönekostnader är 70xx, 72xx, 73xx och 76xx.

Kontogrupper för köp av tjänst för dessa personalresurser kan vara del av 65xx och 68xx. Fakturan ska vara specificerat med timpris eller lönekostnad.

Kontoplan 2018, på BAS-intressenternas förenings webbplats länk till annan webbplats

Ni ska dokumentera era kostnader

Skolverket kan begära ut uppgifter om era kostnader i samband med granskningar och stickprov för att bland annat kontrollera att ni inte har minskat era kostnader per elev. Ni behöver därför dokumentera hur ni tagit fram era kostnader för personal i förskoleklass, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan. En tydlig dokumentation kommer även underlätta ert arbete när ni ska ta fram era kostnader inför nästa bidragsomgång.

Fördelning av kostnader

Både kommunala och fristående huvudmän som använder sig av fördelning av kostnader eller schabloner behöver dokumentera hur ni gått tillväga för att ta fram dessa kostnader. Detta gäller till exempel om skolformer bedrivs integrerat och ni har behövt göra en fördelning av kostnaderna till de olika skolformerna. Vid köp av tjänst kan ni också behöva ta bort kostnader som inte motsvarar lönekostnad för personalresurserna. Om ni använder av fördelning av kostnader ska fördelningen dokumenteras och vara beslutad av styrelsen eller dess motsvarighet. Styrelsen eller motsvarande har möjlighet att genom delegationsordning eller liknande dokument delegera dokumentationen till verksamhetschef, VD eller liknande.

Om ni har brutet räkenskapsår

Om ni har brutet räkenskapsår ska ni periodisera kostnaderna baserat på bokförda poster. Periodiserat belopp ska vara beslutat av verksamhetschef, VD eller liknande. Bokslutet kommer inte vara klart eftersom ert budgetår slutar i juni eller vid en annan tidpunkt. Däremot kommer ni ha tillgång till posterna som är bokförda under året. Därför behöver ni ha underlag som visar att uppgifterna är tagna från räkenskaperna som till exempel huvudbok eller underlag från lönesystem. Vid en granskning kan Skolverket begära in underlag från både huvudbok med tillhörande underlag och lönesystem. Om underlaget inte finns och periodiseringen är felaktig i förhållande till räkenskaperna kan vi kräva tillbaka bidrag.

Exempel på hur dokumentationen kan se ut vid fördelning av kostnader

Dessa exempel kan ni använda som ett stöd för hur ni kan dokumentera hur ni tagit fram era kostnader.

  • Undervisning i grundskola

För alla lärare vi får statsbidrag för genom lärarlönelyftet och karriärtjänster har vi exkluderat statsbidraget. För de lärare som vi själva betalar ett lönepåslag för inkluderas påslaget i våra kostnader.

  • Undervisning i grundskola/personal i förskoleklass

Fördelningen av rektors lön baseras på elevantalet på skolenheten. Till exempel så går 20 elever i förskoleklass och 80 elever i grundskolan på skolenhet x. Detta innebär att 20 procent av lönen för rektor ska rapporteras in på personal i förskoleklass och 80 procent av lönen ska rapporteras på undervisning i grundskola (ett alternativ är att använda årsarbetstid som nyckel).

  • Elevhälsa i grundskola

Externa inköp av psykolog ska inkluderas i kostnaden för elevhälsa.

Ni kan behöva lämna ut uppgifter

Ni ska redovisa hur ni använt bidraget och Skolverket kan komma att genomföra stickprov och granskning av vissa huvudmän. Det gör vi för att kontrollera att ni har använt statsbidraget på rätt sätt och att de uppgifter som ni lämnat är korrekta. Det kan till exempel vara er plan för insatser, ekonomisk redovisning och andra underlag som styrker att ni inte har minskat era kostnader, eller underlag som styrker att bidraget har använts på rätt sätt.

Hur stort är statsbidraget?

För bidragsomgången 2018 är det totala beloppet 1 miljard kronor. Alla huvudmän som kan ta del av bidraget tilldelas en bidragsram. Den visar den totala summan bidrag som varje huvudman är garanterad.

Bidragsramar 2018PDF (pdf, 437 kB)

Så har vi tagit fram bidragsramarna

Vi tar fram bidragsramarna utifrån ett socioekonomiskt index och elevantalet hos varje huvudman. Bidragets totala belopp för 2018 är 1 miljard, det fördelar vi proportionerligt utifrån huvudmannens sammanvägda index och elevantal.

Modell för socioekonomiskt index

Vi har använt oss av ett socioekonomiskt index som Statistiska Centralbyrån, SCB, har tagit fram. Den utgår från en modell som beskriver elevers förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer påverkar sannolikheten att en elev på en skola blir behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. En huvudman med en högre andel elever som inte förväntas bli behörig till gymnasiet får ett högre bidrag per elev än en huvudman med en lägre andel obehöriga.

Modellen använder följande variabler:

  • Vårdnadshavarnas utbildningsnivå
  • Året när eleven invandrade till Sverige
  • Vårdnadshavarnas inkomst
  • Elevens kön
  • Ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare
  • Om eleven är folkbokförd på samma adress som båda vårdnadshavare
  • Antal syskon som är folkbokförda i hemmet
  • Socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd

Elevstatistik

Vi använder oss av elevstatistiken som samlas in av Statistiska centralbyrån, SCB, den 15 oktober varje år. För att göra bidragsramarna mer stabila över tid används genomsnittet av elevantalet hos en huvudman för tre föregående år. Den senast uppdaterade elevstatistiken har två års eftersläpning, vilket innebär att bidragsramarna för 2018 baseras på genomsnittet av elevantalet 2014, 2015 och 2016. Huvudmän kan inte få en bidragsram för 2018 om de inte lämnat statistik till SCB, tillkommit efter 15 oktober 2016 eller saknar tillstånd att bedriva verksamhet.

Huvudmän med konfessionell inriktning eller färre än fem elever har fått en bidragsram som baseras på ett index som motsvarar genomsnittet av andelen obehöriga elever till gymnasieskolan för samtliga skolenheter i den kommunen som skolan har sin verksamhet.

För kommande år kan storleken på bidraget förändras

I budgetpropositionen för 2018 har regeringen föreslagit att det ska finnas 3,5 miljarder kronor för bidragsomgången 2019 och 6 miljarder kronor för bidragsomgången 2020.

Statsbidrag för en likvärdig skola bidragsomgången 2019

Förändringar av elevantalet och elevernas socioekonomiska förutsättningar hos en huvudman och andra huvudmän kan göra att bidragsramen förändras mellan bidragsåren.

Senast uppdaterad 31 oktober 2018

Frågor och svar

Ni kan använda statsbidraget till utökade och nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Huvudmannen ansvarar själv för att prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera.

Utforma insatserna utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov

Exempel på insatser för olika nivåer

Nej, ni kan inte återanvända uppgifterna i RS och skolkostnadsinsamlingen eftersom de innehåller andra kostnader är de som ska ingå i det här statsbidraget, till exempel statsbidrag eller kostnader som täcks av intäkter från försäljning av verksamhet. Dessutom kan personal i förskoleklass i RS innehålla personalkategorier som i detta bidrag inte ska ingå, till exempel personal som arbetar i skolköket. Huvudmannen förväntas ta fram sina egna kostnader för att veta om de uppfyller villkoret att inte minska sina egna kostnader.

Villkoret om att ni inte får minska era kostnader

Vi följer upp bidraget på olika sätt. Alla huvudmännen som fått bidrag ska redovisa vad man använt bidraget till. Vi kommer att följa upp att de som fått bidraget följer villkoren för bidraget, till exempel att man upprättat en plan för insatser eller inte minskat sina egna kostnader. Detta gör vi genom att ni skickar in en redovisning. Enligt förordningen är det olika villkor som gäller för bidragsomgång 2018 och 2019.

När ni redovisar bidraget för 2018 ska ni ange om ni minskat era kostnader per elev för 2018 jämfört med ett genomsnitt för de tre föregående åren. För ett urval av huvudmän kommer vi även begära in ytterligare uppgifter, till exempel plan för insatser och ekonomiska underlag som styrker att man inte minskat sina kostnader. När ni redovisar bidraget för 2019 ska ni även skicka in era egna kostnader för personal i förskoleklass, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan för bidragsomgången 2019 och för de tre föregående åren. Detta för att vi ska kunna följa upp om ni följer villkoret att inte minska era egna kostnader per elev.

Redovisningen för bidragsomgången 2018: 1 mars-1 april 2019

Ni kan inte få förhandsbesked om ni har särskilda skäl eller om vi kommer besluta om återbetalning. Vi gör en individuell prövning av de särskilda skälen utifrån er redovisning. I redovisningen kan ni ange vilka skäl ni har till att ni minskat era kostnader och lämna underlag som styrker uppgifterna.

När ni redovisar bidraget för 2018 ska ni redovisa hur ni använt bidraget, vilka insatser ni använt bidraget och ange om ni minskat era kostnader för 2018 jämfört med de tre föregående åren 2015, 2016 och 2017.

När ni redovisar bidraget för 2019 ska ni dels redovisa hur ni använt bidraget och vilka insatser ni använt bidraget, dels skicka in era egna kostnader för personal i förskoleklass, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan för bidragsomgången 2019 och för de tre föregående åren (2016, 2017, 2018). Detta för att vi ska kunna följa upp om ni följer villkoret att inte minska era egna kostnader per elev.