Statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling 2018

Syftet med bidraget är att stödja huvudmän att arbeta med hälsofrämjande skolutveckling för en ökad måluppfyllelse. I bidragsomgången för 2018 är vi i klassrummet och sätter fokus på lärandet för eleven som en hälsofrämjande faktor: När jag lär mig mår jag bra!

Viktiga datum och beslut

Ansökan: 15 augusti – 17 september 2018

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

Så kan du förbereda dig


Redovisning: september 2019

Redovisning sker via framtagen mall som mejlas ut. Den ska sedan skickas till adressen halsoframjande@skolverk.se efter avslutad insats (senast september månad 2019).

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala och fristående huvudmän för

  • grundskolan, grundsärskolan
  • sameskolan, specialskolan
  • gymnasieskolan, gymnasiesärskolan.

Vad ska statsbidraget användas till?

Hälsofrämjande skolutveckling handlar om att synliggöra att hälsoarbete i skolan är en del av en långsiktig skolutvecklingsprocess. Huvudmän kan söka bidrag för insatser som ska öka elevers välbefinnande och måluppfyllelse. Bidraget ska användas till pågående eller nya insatser som bidrar till hälsofrämjande skolutveckling.

Hälsofrämjande skolutveckling är en del av utbildningens mål

Läroplanerna innehåller många centrala formuleringar som ger vägledning för det hälsofrämjande arbetet och hur utbildningen ska utformas för att främja alla elevers utveckling och lärande. För att få bidrag ska insatsen tydligt kopplas till utbildningens mål.

Vägledning

Text

Läs mer om grundtankarna bakom statsbidraget och få inspiration för insatser på din skola

Områden som ska integreras med varandra för en hälsofrämjande skolutveckling

Att integrera flera ämnen och kunskapsområden kan skapa nya och innovativa metoder i undervisningen som gör att eleverna kan utvecklas bättre och få en djupare förståelse i lärandet. Genomförandet i den här insatsen ska samordnas i olika ämnesområden i undervisningen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Tre av dessa fyra områden ska integreras med varandra.

  • Fysisk aktivitet
    I läroplanen betonas betydelsen av att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Bakgrunden är att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan på flera sätt. Forskning har även kunna påvisa hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Ur olika förklaringsperspektiv visar även studier att det kan finnas samband mellan fysisk aktivitet och skolresultat. En viktig aspekt är hur fysisk aktivitet kan bli en integrerad del i undervisningen och hur rörelseglädjen kan ge gemenskap och bli en motivationsfaktor.
  • Matematik och naturvetenskap
    Skolan ska enligt läroplanen stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Matematik och naturvetenskap innehåller många moment som kräver kreativitet, reflektion och problemlösning. Det gör också att matematik och naturvetenskap går att koppla till många olika kunskapsområden vilket kan skapa nya sammanhang för lärandet.
  • Språkutvecklande arbetssätt
    Språket har avgörande betydelse för lärande i skolans alla ämnen, och för elevernas personliga utveckling. Att kunna kommunicera och uttrycka sig är centralt för att kunna utvecklas. Språket blir därför ett viktigt verktyg för att skapa förståelse och som bärare av tankar. Forskning visar till exempel att en ämnesspecifik och språkutvecklande undervisning är kontextrik och innehåller språklig stöttning och mycket interaktion. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker.
  • Estetiska uttrycksformer
    Läroplanen beskriver att eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Genom att använda estetiska arbetssätt och uttrycksformer som exempelvis musik, bild och drama kan nya vägar för kunskapsinhämtande skapas inom alla ämnen. Eleverna får knyta samman känslor, kunskaper och erfarenheter samt pröva nya uttryckssätt för att förmedla kunskap och tankar. Detta behöver ske på ett medvetet sätt så att undervisningen utformas för att eleverna ska kunna  lära sig på olika sätt och utveckla sin kreativitet.

Utgå från vetenskapligt förhållningssätt

Att i det hälsofrämjande arbetet se till större helheter handlar också om att vara öppen för och tillägna sig ny kunskap inom fler kunskapsområden. Forskning gör att kunskapen om vilka faktorer som påverkar vår hälsa ökar, och annan forskning skapar allt större klarhet i hur vi lär. Inom hjärnforskning undersöker man till exempel hur elevers kognitiva förmåga påverkas när de ägnar sig åt fysisk aktivitet och estetiska, kreativa och skapande processer. Det är nödvändigt att ständigt ställa och ompröva frågan om vad som påverkar elevers hälsa och lärande. Det innebär också att vi behöver ta till oss ny forskning från flera olika inriktningar som tillsammans kan skapa en bättre helhet och kunskapsbild när vi planerar det hälsofrämjande arbetet. I kartläggningsarbetet är elevhälsans tvärvetenskapliga kunskap värdefull att tillvarata för att skapa långsiktiga strategier i det hälsofrämjande arbetet.

Skolan ska främja lärande och utveckling

Lärande och hälsa påverkas i hög grad av samma faktorer. Hela lärandemiljön är därför viktig för att varje elev ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Det är väl känt utifrån forskning att när en elev klarar skolan med godkända betyg ökar chanserna i livet, och samtidigt stimulerar lärandet välbefinnandet.

Det krävs en långsiktighet, förankring, tydliga strukturer och en tydlig ledning

Ett hälsofrämjande arbete innebär att skaffa sig en medvetenhet om hur olika stärkande faktorer kan tillvaratas i skolans systematiska utvecklingsarbete. Att genomföra exempelvis ett värdegrundsprogram på en skola är inte entydigt med att man bedriver hälsofrämjande skolutveckling. Frågan är mycket större än så, och handlar om förhållningsätt som genomsyrar hela skolans olika verksamhet och målbilder. Man behöver arbeta långsiktigt och systematiskt med kontinuerliga uppföljningar och analyser för att åstadkomma varaktiga förändringar som leder till resultat.

Ett medvetet hälsofrämjande arbete som gynnar hela skolan

Ett gott skolklimat är något som gynnar alla elevers utveckling, men det påverkar också personalens hälsa och möjligheter att kunna möta elevers olika behov på ett bättre sätt. Det i sin tur gynnar alla elever och bidrar till en positiv utvecklingsspiral. En skola som möter elevers olika behov och där lärandet är en del i det hälsofrämjande arbetet är en skola som också kan främja psykisk hälsa och minska elevers stress. I detta sammanhang är det mycket viktigt att ha strategier för hur elevhälsans alla kompetenser kan komma till sin rätt i det hälsofrämjande arbetet. Att ha goda former för det hälsofrämjande arbetet skapar också en ökad förmåga att kunna möta nya situationer som en skola kan ställas inför. Många skolor har exempelvis ställts inför situationen att på kort tid kunna möta och ge de många nyanlända eleverna en god utbildning.

Kollegialt lärande mellan skolans olika kompetenser

Skolan är en samverkansarena där goda förutsättningar för lärande och hälsa skapas av arenans alla aktörer. För att både stödja och utveckla det hälsofrämjande arbetet i klassrummet och andra lärmiljöer krävs ett kollegialt lärande mellan dessa kompetenser. Inte minst är det viktigt att vi inom denna insats behöver lära oss mer om hur elevhälsans samlade kompetens kan användas i detta sammanhang. Samverkan på flera nivåer är nödvändig inom skolan, men det kan även vara mellan skolor samt med regionala aktörer som lärosäten, länsstyrelser och landsting.

Era insatser kommer utforma framtida stödinsatser

Skolverket kommer i samverkan med forskare och lärosäten att följa de skolor och huvudmän som deltar. Erfarenheter från de insatser som ingår i det här bidraget kommer vara betydelsefulla för att skapa en bättre helhet i de stödinsatser som Skolverket tar fram för hälsofrämjande skolutveckling.

Nationella skolutvecklingsprogram

Den är insatsen ingår i programmet Elevhälsa och barns omsorg.

Läs mer om nationella skolutvecklingsprogramlänk till annan webbplats

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

För att få beviljat bidrag ska insatserna

  • Stödja elevernas välbefinnande och utveckling mot utbildningens mål.
  • Bidra till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete som utgår ifrån att lärande och hälsa hör ihop.
  • Involvera den samlade elevhälsans kompetens (kurator, skolsköterska, psykolog, skolläkare, personal med specialpedagogisk kompetens). Elevhälsan ska vara med i planerandet genomförandet och uppföljning av insatsen.
  • Vara förankrad och en integrerad del i skolans långsiktiga uppföljnings- och systematiska utvecklingsarbete.
  • Insatsen ska vara ett samarbete mellan elevhälsa, pedagoger skolledning, och huvudman där kollegialt lärande och ett metakognitivt arbetssätt utgör grunden för att driva processen framåt. Även eleverna ska ha inflytande över insatsen i syfte att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Eleverna ska vara delaktiga genom hela processen från planering och genomförande till uppföljning. 
  • Insatsen ska knyta an forskare med adekvat kompetens för att ha ett stöd i processen och utvärdering av insatsen. Det kan handla om att samverka med exempelvis ett lärosäte eller FoU-enhet. Det kan också handla om att samverka med en lektor eller fristående forskare. I ansökan kommer projekten även kunna budgetera för kostnaden för detta stöd.
  • Insatsen ska kopplas till undervisningen inom minst tre av följande fyra områden. Dessa områden ska integreras med varandra i syfte att skapa innovativa lärmiljöer för att öka alla elevers lärande och hälsa. 
      • Matematik och naturvetenskap
      • Fysisk aktivitet
      • Språkutvecklande arbetssätt
      • Estetiska lärprocesser

    Efter att vi har beviljat ansökan ska huvudmannen

      • skicka in en projektplan till Skolverket en månad efter att vi har fattat beslut om beviljat belopp 
      • medverka i de undersökningar Skolverket och forskare begär in under projektets gång
      • skicka in en slutredovisning som Skolverket begär in hösten 2019
      • medverka i seminariedagen som Skolverket anordnar under våren 2019.

      Hur stort är statsbidraget?

      Skolverket har totalt drygt 30 miljoner kronor att fördela för bidraget för bidragsomgången 2018.

      Kontakt

      E-post till halsoframjande@skolverket.se