Det här statsbidraget ska gå till löner för karriärtjänsterna förstelärare och lektorer.
Ansökan för 2018/19 var öppen 1 februari-1 mars 2018.
Skolverket avvisar i normalfallet ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdatum (SKOLFS 2013:147).
För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av karriärtjänster och hur mycket bidrag de kan ansöka om.
Bidragsramar inför ansökan för kommunala huvudmän 2018/19 (pdf, 419 kB)
Bidragsramar inför ansökan för fristående huvudmän 2018/19 (pdf, 470 kB)
Bidragsramar inför ansökan för övriga huvudmän 2018/19 (pdf, 409 kB)
I beslutet om ansökan står det belopp som huvudmännen kan begära ut för bidragsomgången 2018/19.
838 huvudmän sökte statsbidrag för läsåret 2018/19.
För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.
Beslut om ansökan för kommunala huvudmän 2018/19 (pdf, 274 kB)
Beslut om ansökan för fristående huvudmän 2018/19 (pdf, 385 kB)
Beslut om ansökan för övriga huvudmän 2018/19 (pdf, 116 kB)
Vi har beviljat bidrag till 786 huvudmän om totalt 625 971 407 kronor.
Kommuner, lista över beviljade belopp, utbetalning 1, 2018/19 (pdf, 248 kB)
Fristående huvudmän, lista över beviljade belopp, utbetalning 1, 2018/19 (pdf, 328 kB)
Övriga huvudmän, lista över beviljade belopp, utbetalning 1, 2018/19 (pdf, 112 kB)
Användarmanual för rekvisition av Karriärtjänster
Skolverket avvisar i normalfallet en begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2013:147).
Vid varje begäran om utbetalning går det att begära ut som mest 50 procent av beloppet i den beslutade ansökan. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.
För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Du behöver bland annat ange hur många karriärtjänster som har tillsats och som du vill begära ut statsbidrag för. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, bidragsdel samt eventuell frånvaro.
För varje lärare ska du ange:
medianlön per månad (endast för nyanställd hos huvudmannen)
Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen i e-tjänsten 15 mars-2 maj 2019.
Användarmanual för rekvisition av Karriärtjänster
Skolverket avvisar i normalfallet en begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2013:147).
Vid varje begäran om utbetalning går det att begära ut som mest 50 procent av beloppet i den beslutade ansökan. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.
För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Du behöver bland annat ange hur många karriärtjänster som har tillsats och som du vill begära ut statsbidrag för. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, bidragsdel samt eventuell frånvaro.
För varje lärare ska du ange
Vi kommer att besluta om och betala ut bidraget i juni 2019.
Kommunala, fristående och statliga huvudmän för
Bidraget ska användas för att täcka löneökningar för karriärtjänsterna förstelärare och lektorer. Syftet är att göra läraryrket mer attraktivt och att höja lärarnas kompetens.
För att huvudmannen ska få statsbidrag för förstelärare och lektorer måste de lärare som utses till en karriärtjänst uppfylla de krav som finns i förordningen för karriärtjänster (SFS 2013:70).
Det är huvudmannen som avgör vem som är kvalificerad att utses till förstelärare och lektor, hur rekryteringen ska gå till och vad de ska ha för arbetsuppgifter. Huvudmannen kan ställa ytterligare villkor och krav på lärarens kvalifikationer utöver de som anges i förordningen.
Här är en sammanfattning och förtydligande av villkoren som är reglerade i förordningen och föreskriften som huvudmannen är skyldig att följa.
Om huvudmannen nyanställer en förstelärare ska hen ha minst 5 000 kr mer i lön per månad än medianlönen för samma kategori lärare som är anställda hos huvudmannen. En nyanställd lektor ska ha minst 10 000 kr mer i lön än medianlönen för samma kategori lärare.
Har huvudmannen endast en förstelärare och lektor som är anställd sedan tidigare hos huvudmannen ska denne ha minst ett lönepåslag om 5 000 kr per månad för en (1) förstelärartjänst och minst 10 000 kr per månad för en (1) lektorstjänst.
Om huvudmannen har flera förstelärare och lektorer som är anställda sedan tidigare hos huvudmannen kan huvudmannen ge dessa lärare olika mycket i löneökning för sin karriärtjänst (differentierad lönesättning).
Vid en differentierad lönesättning måste den sammantagna summan för löneökning för alla lärare som huvudmannen begär bidrag för användas, men kan fördelas olika mellan dessa lärare. Exempel:
10 förstelärare x 5 000 kr + 5 lektorer x 10 000 kr = 50 000 kr + 50 000 kr = 100 000 kr.
100 000 kr ska användas för differentierad lönesättning för dessa 15 karriärtjänster. En lärare kan exempelvis få 1 500 kronor i löneökning och en annan kan få 5 500 kronor i löneökning. Exemplet utgår från en tjänstgöringsgrad på 100 procent.
Det är frivilligt för huvudmannen att välja om de vill använda sig av differentierad lönesättning.
Huvudmannen bestämmer om karriärtjänsten ska erbjudas som en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat uppdrag.
Tanken med karriärtjänsterna är att de ska vara långsiktiga och innebära en löneökning för de som utses. Karriärtjänster har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för statsbidraget. Men det finns inga juridiska hinder mot att tidsbestämma uppdrag som förstelärare eller som lektor.
Antalet tjänster som finansieras av statsbidraget kan variera från år till år. Det beror på hur antalet elever hos huvudmannen och totalt i riket förändras. Det är huvudmannen som avgör vad som händer med en karriärtjänst om en huvudman tilldelas färre tjänster i bidragsramen från ett år till nästa.
Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.
Om en förstelärare eller lektor är helt eller delvis frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaro kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning.
Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska inte heller tas upp vid begäran om utbetalning.
Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna som ersättning för karensdag och sjuklön.
Löneökningen ska betalas ut från det datum som läraren påbörjar sin anställning med karriärtjänst.
Karriärtjänsten är knuten till huvudmannen och inte läraren. Karriärtjänsten följer därmed inte med en lärare om hen byter arbetsgivare eftersom läraren därmed byter huvudman. Det är den nya arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan anställas med en karriärtjänst.
Huvudmannen bestämmer om en lärare som byter skola får behålla sin karriärtjänst eller inte.
En lärare som byter skola hos samma huvudman ska redovisas som tidigare anställd vid begäran om utbetalning av statsbidrag.
En lärare kan ha karriärtjänst hos flera huvudmän. Det är förutsatt att kravet om att 50 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning är uppfyllt hos respektive huvudman. Statsbidraget för respektive huvudman motsvarar då den tjänstgöringsgrad som läraren har hos respektive huvudman. Huvudmännen kan alltså inte dela på statsbidraget med 50 procent var. De delar som inte utnyttjas går tillbaka till statskassan.
Det är möjligt att utnämna olika lärare för olika perioder på samma karriärtjänst, förutsatt att dessa anställningsperioder inte överlappar varandra. Om en lärare avslutar sin karriärtjänst är det möjligt att få statsbidrag för den nya läraren tidigast från och med dagen efter att den förra läraren har slutat sin tjänst.
Tjänsterna som en huvudman tilldelas är knutna till huvudmannen och inte till den enskilde läraren. Detta innebär att huvudmannen har möjlighet att utse en annan person när den ordinarie läraren är frånvarande, förutsatt att den nya personen uppfyller förordningens krav.
Det går bra att kombinera en karriärtjänst med en löneökning via Lärarlönelyftet. Men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad en löneökning via Lärarlönelyftet och vice versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om en del av lärarlönelyftet ska gå till lärare som har karriärtjänst.
Det är möjligt att ansöka om hela bidragsramen vid ansökan och att sedan justera antalet karriärtjänster nedåt när ni begär ut bidraget. Bidrag som inte begärs ut går tillbaka till statsbudgeten.
Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av det beslutade beloppet i ansökan. Bidrag som inte nyttjas kan inte sparas för att användas nästkommande halvår.
I normalfallet avvisar vi sent inkomna ansökningar och begäran om utbetalningar. Det regleras i
Följande villkor gäller för de lärare huvudmannen har utsett till förstelärare eller lektor.
Förstelärare eller lektor ska ägna minst 50 procent av arbetstiden åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Detta regleras i 6 § SFS 2013:70 och 10 § SKOLFS 2013:147.
Detta kan till exempel innebära att läraren:
I övrigt är det upp till huvudmannen att utforma tjänsterna så att det gynnar den egna verksamheten på bästa sätt. Det finns inga krav på att elevgrupperna som en lärare undervisar måste vara av en viss storlek.
En förstelärare
En lektor:
För att vara behörig för en karriärtjänst krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.
De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 13–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800)
En lärare som arbetar på en kommunal vuxenutbildning kan få en karriärtjänst om läraren är anställd av den huvudman som får statsbidrag för karriärtjänsten.
Lärare som arbetar med kommunal vuxenutbildning och som inte är anställd av utbildningens huvudman kan inte få en karriärtjänst. Det gäller även för lärare som är anställda av anordnare eller entreprenörer som är upphandlade på entreprenad.
För att bli förstelärare i förskoleklass krävs det att läraren har en lärarlegitimation och i övrigt uppfyller förordningens krav. Det innebär att en förskollärare med enbart förskollärarlegitimation inte kan bli förstelärare i förskoleklass.
Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa skolformer.
Om lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.
Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.
Om lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom den skolform som statsbidraget omfattar.
För bidragsomgången 2018/19 finns det totalt 1 442 miljoner kronor.
Det går till ungefär 15 000 förstelärare och 170 lektorer i Sverige.
Alla huvudmän som kan ta del av statsbidraget för Karriärtjänster får varje år en bidragsram. Den anger antalet karriärtjänster och det belopp som dessa huvudmän kan ansöka om. Vi beräknar bidragsramen utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Beslutet om ansökan anger sedan det belopp som huvudmannen kan begära ut.
Huvudmän som har minst 75 elever får en egen bidragsram som anger det antal tjänster och det totala belopp som huvudmannen kan begära ut.
Bidragsramen motsvarar andelen elever hos huvudmannen i förhållande till andelen elever totalt hos samtliga huvudmän som har minst 75 elever. Beloppet är avrundat till närmaste tal som är jämt delbart med 85 000.
Huvudmän som har färre än 75 elever får ta del av en gemensam bidragspott. De kan begära ut 85 000 kronor vardera, vilket motsvarar en förstelärartjänst.
Den totala bidragspottens storlek varierar mellan bidragsomgångarna och brukar innehålla ungefär 100 till 120 karriärtjänster.
I bidragspotten finns ett begränsat antal tjänster. Om fler huvudmän söker bidrag ur bidragspotten än det finns bidrag att fördela gör Skolverket en prioritering. I första hand prioriterar vi de huvudmän som har fått bidrag föregående bidragsomgång. I andra hand fördelar vi bidraget så att vi får en bra geografisk spridning.
Antalet elever bygger på den senast inrapporterade och kvalitetssäkrade elevstatistiken till Statistiska Centralbyrån, SCB. Eftersom SCB publicerar statistiken de samlade in i oktober först i mars månad och Skolverket beräknar bidragsramarna i januari innebär detta att vi använder oss av den statistik som föregår bidragsomgången. För att beräkna ramarna för bidragsomgången 2018/19 använder vi oss alltså av elevstatistik från oktober 2016. Det gör att elevantalet kan skilja sig från innevarande år.
Antalet karriärtjänster i bidragsramen kan öka eller minska mellan bidragsomgångarna för en huvudman. Bidragsramen beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Det innebär att exempelvis en ökning hos en huvudmans elevantal måste ligga i paritet med den totala ökningen i riket för att bidragsramen ska bli oförändrad. Det kan alltså variera från år till år hur många förstelärare som kan finansieras genom det här statsbidraget.
Vid beräkningen av huvudmannens bidragsram ingår elever i de skolformer som omfattas av statsbidraget:
I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas utifrån en schablon på nästan 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.
Kompletteringar eller ändringar ska göras inom ramen för ansökningsperioden eller mellan de datumen ni kan begära om utbetalning. Om handlingarna redan är inskickade kan kompletteringar och ändringar göras av handläggare på Skolverket. Mejla begäran om komplettering eller ändring via:
E-post till statsbidrag.karriartjanster@skolverket.se
Skolverket skiljer på ny uppgift och komplettering eller justering av tidigare lämnad uppgift.
Fram till dess att beslut har fattats kan du komplettera och justera information som gäller för en individ som tidigare rapporterats in i lämnad begäran om utbetalning. Uppgift om personnummer alternativt namn på individen är tillräckligt för att det ska betraktas som att denne rapporterats in.
Det går inte att komplettera en begäran om utbetalning med att registrera en ny person efter att dess sista datum har varit, det vill säga efter den 15 oktober respektive den 2 maj.
Vid begäran om utbetalning är det möjligt att minska antalet förstelärare och lektorer i förehållande till vad som har beviljats i ansökan. Bidragsramen för följande bidragsomgång påverkas inte av hur mycket bidrag som begärts ut året innan. Det går inte att begära ut ett högre belopp än vad som beviljats i ansökan.
Om förhållandena ändras efter att beslut om begäran om utbetalning har fattats ska huvudmannen meddela Skolverket om de nya förhållandena. Det kan exempelvis avse tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst.
Informationen lämnas av huvudmannen till Skolverket via
E-post till statsbidrag.karriartjanster@skolverket.se
Ange:
Om ni inte har kunnat betala ut de pengar ni har fått till den personal ni angett i er begäran om utbetalning ska ni betala tillbaka pengarna till Skolverket. Det kan till exempel bero på att en person slutat eller gått ner i tjänstgöringsgrad. Om det gäller flera personer ber vi er att komma in med en samlad information för alla dessa personer.
Kontakta Skolverket via
E-post till statsbidrag.karriartjanster@skolverket.se
Ni kan även behöva betala tillbaka statsbidrag om det i efterhand visar sig att huvudmannen eller en lärare som ni har fått bidrag för inte uppfyller villkoren i förordningen.
Skolverket gör även stickprov regelbundet. Stickproven kan vara slumpmässigt valda, de kan också ske på förekommen anledning. Stickproven kan resultera i att Skolverket återkräver bidrag från huvudmannen om detta har använts på ett otillåtet sätt.
När du begär ut bidraget är det möjligt att minska antalet förstelärare och lektorer i förhållande till beviljat antal tjänster och belopp i ansökan. Bidragsramen för följande bidragsomgång påverkas inte av hur mycket bidrag som ni har begärt ut året innan. Det går inte att begära ut ett högre belopp än vad som beviljats i ansökan.
Om ni nyanställer en förstelärare ska hen ha minst 5 000 kronor mer i lön per månad än medianlönen för de lärare inom samma kategori som är anställda hos er. En nyanställd lektor ska ha minst 10 000 kronor mer i lön än medianlönen för lärare inom samma kategori.
Ni kan utse en deltidsanställd lärare till förstelärare eller lektor. Bidraget minskar då så att det motsvarar lärarens grad av tjänst. Det är inte möjligt för två lärare att dela på en karriärtjänst.
Nej. Tidigare har det varit möjligt att söka utöver bidragsramen i och med att storleken på den totala summan vi hade att fördela ökade år från år. Detta är inte längre möjligt eftersom statsbidraget nu är fullt utbyggt.
Det är politiska beslut som avgör om detta statsbidrag ska finnas kvar. I dag finns en bred majoritet som står bakom bidraget och inget parti har såvitt Skolverket känner till indikerat att man anser att det ska tas bort. I budgetpropositionen 2018 har regeringen aviserat medel för dessa tjänster årligen fram till 2020, det vill säga så långt som statsbudgeten sträcker sig.