Statsbidrag för karriärtjänster 2018/19

Ansökan för 2018/19 var öppen 1 februari-1 mars 2018.

Skolverket avvisar i normalfallet ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdatum (SKOLFS 2013:147).

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Bidragsram inför ansökan 2018/19

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av karriärtjänster och hur mycket bidrag de kan ansöka om.

Bidragsramar inför ansökan för kommunala huvudmän 2018/19 (pdf, 419 kB)

Bidragsramar inför ansökan för fristående huvudmän 2018/19 (pdf, 470 kB)

Bidragsramar inför ansökan för övriga huvudmän 2018/19 (pdf, 409 kB)

Beslut om ansökan

I beslutet om ansökan står det belopp som huvudmännen kan begära ut för bidragsomgången 2018/19.

838 huvudmän sökte statsbidrag för läsåret 2018/19.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Beslut om ansökan för kommunala huvudmän 2018/19 (pdf, 274 kB)

Beslut om ansökan för fristående huvudmän 2018/19 (pdf, 385 kB)

Beslut om ansökan för övriga huvudmän 2018/19 (pdf, 116 kB)

Beslut om utbetalning

Vi har beviljat bidrag till 786 huvudmän om totalt 625 971 407 kronor.

Kommuner, lista över beviljade belopp, utbetalning 1, 2018/19 (pdf, 248 kB)

Fristående huvudmän, lista över beviljade belopp, utbetalning 1, 2018/19 (pdf, 328 kB)

Övriga huvudmän, lista över beviljade belopp, utbetalning 1, 2018/19 (pdf, 112 kB)

Begäran om utbetalning 1 av 2 var öppen 1 september-15 oktober 2018

Användarmanual för rekvisition av Karriärtjänster

Skolverket avvisar i normalfallet en begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2013:147).

Vid varje begäran om utbetalning går det att begära ut som mest 50 procent av beloppet i den beslutade ansökan. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Så kan du förbereda dig

Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Du behöver bland annat ange hur många karriärtjänster som har tillsats och som du vill begära ut statsbidrag för. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, bidragsdel samt eventuell frånvaro.

För varje lärare ska du ange:

• personnummer eller motsvarande
• för- och efternamn
• typ av karriärtjänst (förstelärare eller lektor)
• anställningstyp (nyanställd eller anställd tidigare hos huvudmannen)
• anställningens varaktighet (tillsvidare eller tidsbegränsad)
• tjänstgöringsgrad
• månadslön (heltidslön) inklusive lönen för karriärtjänsten
• bidragsdel (del av heltidslön som finansieras med hjälp av statsbidraget för karriärtjänster)
• tidigare månadslön (heltidslön, endast för tidigare anställd hos huvudmannen) eller

medianlön per månad (endast för nyanställd hos huvudmannen)

• lärarkategori (endast för lärare som är nyanställd hos huvudmannen) ·
• eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer
• skolenhetskod för skolenheten där läraren huvudsakligen undervisar
• uppskatta andel arbetstid med uppgifter specifika för tjänsten (utöver undervisning och uppgifter som hör till undervisning)
• skolform och nivå där försteläraren huvudsakligen undervisar
• program (endast för gymnasieskola)
• ämne som tjänsten avser (fylls endast i om tjänsten avser särskilt ämne/ämnen)
• ämne som forskarexamen avser (endast lektorer)
• intygande om att lärarens arbetstid utgörs av minst 50 procent undervisning och uppgifter som hör till undervisning.

Beslut om utbetalning 2

Vi har beviljat bidrag till 775 huvudmän om totalt 632 987 996 kronor.

Lista över beviljade belopp, ansökan karriärtjänster kommunala huvudmän 2018/19 (pdf, 254 kB)
Lista över beviljade belopp, ansökan karriärtjänster fristående huvudmän 2018/19 (pdf, 339 kB)
Lista över beviljade belopp, ansökan karriärtjänster övriga huvudmän 2018/19 (pdf, 118 kB)

Begäran om utbetalning 2 av 2 var öppen i e-tjänsten 15 mars-2 maj 2019.

Användarmanual för rekvisition av Karriärtjänster

Skolverket avvisar i normalfallet en begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2013:147).

Vid varje begäran om utbetalning går det att begära ut som mest 50 procent av beloppet i den beslutade ansökan. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Så kan du förbereda dig

Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Du behöver bland annat ange hur många karriärtjänster som har tillsats och som du vill begära ut statsbidrag för. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, bidragsdel samt eventuell frånvaro.

För varje lärare ska du ange

• personnummer eller motsvarande
• för- och efternamn
• typ av karriärtjänst (förstelärare eller lektor)
• anställningstyp (nyanställd eller anställd tidigare hos huvudmannen)
• anställningens varaktighet (tillsvidare eller tidsbegränsad)
• tjänstgöringsgrad
• månadslön (heltidslön) inklusive lönen för karriärtjänsten
• bidragsdel (del av heltidslön som finansieras med hjälp av statsbidraget för karriärtjänster)
• tidigare månadslön (heltidslön, endast för tidigare anställd hos huvudmannen) eller medianlön per månad (endast för nyanställd hos huvudmannen)
• lärarkategori (endast för lärare som är nyanställd hos huvudmannen) ·
• eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer
• skolenhetskod för skolenheten där läraren huvudsakligen undervisar
• uppskatta andel arbetstid med uppgifter specifika för tjänsten (utöver undervisning och uppgifter som hör till undervisning)
• skolform och nivå där försteläraren huvudsakligen undervisar
• program (endast för gymnasieskola)
• ämne som tjänsten avser (fylls endast i om tjänsten avser särskilt ämne/ämnen)
• ämne som forskarexamen avser (endast lektorer)
• intygande om att lärarens arbetstid utgörs av minst 50 procent undervisning och uppgifter som hör till undervisning.

•  förskola
• fritidshem
• internationella skolor
• utbildning som leder till International Baccalaureate
• undervisning vid sjukhus eller institution som är kopplad till ett sjukhus.

Om huvudmannen nyanställer en förstelärare ska hen ha minst 5 000 kr mer i lön per månad än medianlönen för samma kategori lärare som är anställda hos huvudmannen. En nyanställd lektor ska ha minst 10 000 kr mer i lön än medianlönen för samma kategori lärare.

Har huvudmannen endast en förstelärare och lektor som är anställd sedan tidigare hos huvudmannen ska denne ha minst ett lönepåslag om 5 000 kr per månad för en (1) förstelärartjänst och minst 10 000 kr per månad för en (1) lektorstjänst.

Om huvudmannen har flera förstelärare och lektorer som är anställda sedan tidigare hos huvudmannen kan huvudmannen ge dessa lärare olika mycket i löneökning för sin karriärtjänst (differentierad lönesättning).

Vid en differentierad lönesättning måste den sammantagna summan för löneökning för alla lärare som huvudmannen begär bidrag för användas, men kan fördelas olika mellan dessa lärare. Exempel:

10 förstelärare x 5 000 kr + 5 lektorer x 10 000 kr = 50 000 kr + 50 000 kr = 100 000 kr.

100 000 kr ska användas för differentierad lönesättning för dessa 15 karriärtjänster. En lärare kan exempelvis få 1 500 kronor i löneökning och en annan kan få 5 500 kronor i löneökning. Exemplet utgår från en tjänstgöringsgrad på 100 procent.

Det är frivilligt för huvudmannen att välja om de vill använda sig av differentierad lönesättning.

Huvudmannen bestämmer om karriärtjänsten ska erbjudas som en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat uppdrag.

Tanken med karriärtjänsterna är att de ska vara långsiktiga och innebära en löneökning för de som utses. Karriärtjänster har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för statsbidraget. Men det finns inga juridiska hinder mot att tidsbestämma uppdrag som förstelärare eller som lektor.

Antalet tjänster som finansieras av statsbidraget kan variera från år till år. Det beror på hur antalet elever hos huvudmannen och totalt i riket förändras. Det är huvudmannen som avgör vad som händer med en karriärtjänst om en huvudman tilldelas färre tjänster i bidragsramen från ett år till nästa.

Elevantalet bygger på statistik från SCB

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Om en förstelärare eller lektor är helt eller delvis frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaro kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska inte heller tas upp vid begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna som ersättning för karensdag och sjuklön.

Löneökningen ska betalas ut från det datum som läraren påbörjar sin anställning med karriärtjänst.

Karriärtjänsten är knuten till huvudmannen och inte läraren. Karriärtjänsten följer därmed inte med en lärare om hen byter arbetsgivare eftersom läraren därmed byter huvudman. Det är den nya arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan anställas med en karriärtjänst.

Huvudmannen bestämmer om en lärare som byter skola får behålla sin karriärtjänst eller inte.

En lärare som byter skola hos samma huvudman ska redovisas som tidigare anställd vid begäran om utbetalning av statsbidrag.

En lärare kan ha karriärtjänst hos flera huvudmän. Det är förutsatt att kravet om att 50 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning är uppfyllt hos respektive huvudman. Statsbidraget för respektive huvudman motsvarar då den tjänstgöringsgrad som läraren har hos respektive huvudman. Huvudmännen kan alltså inte dela på statsbidraget med 50 procent var. De delar som inte utnyttjas går tillbaka till statskassan.

Det är möjligt att utnämna olika lärare för olika perioder på samma karriärtjänst, förutsatt att dessa anställningsperioder inte överlappar varandra. Om en lärare avslutar sin karriärtjänst är det möjligt att få statsbidrag för den nya läraren tidigast från och med dagen efter att den förra läraren har slutat sin tjänst.

Tjänsterna som en huvudman tilldelas är knutna till huvudmannen och inte till den enskilde läraren. Detta innebär att huvudmannen har möjlighet att utse en annan person när den ordinarie läraren är frånvarande, förutsatt att den nya personen uppfyller förordningens krav.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med en löneökning via Lärarlönelyftet. Men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad en löneökning via Lärarlönelyftet och vice versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om en del av lärarlönelyftet ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Det är möjligt att ansöka om hela bidragsramen vid ansökan och att sedan justera antalet karriärtjänster nedåt när ni begär ut bidraget. Bidrag som inte begärs ut går tillbaka till statsbudgeten.

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av det beslutade beloppet i ansökan. Bidrag som inte nyttjas kan inte sparas för att användas nästkommande halvår.

I normalfallet avvisar vi sent inkomna ansökningar och begäran om utbetalningar. Det regleras i

Skolverkets föreskrifter om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare (2013:147)

Förstelärare eller lektor ska ägna minst 50 procent av arbetstiden åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Detta regleras i 6 § SFS 2013:70 och 10 § SKOLFS 2013:147.

Uppgifter som hör till undervisningen

Detta kan till exempel innebära att läraren:

• ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
• bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
• återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

I övrigt är det upp till huvudmannen att utforma tjänsterna så att det gynnar den egna verksamheten på bästa sätt. Det finns inga krav på att elevgrupperna som en lärare undervisar måste vara av en viss storlek.

En förstelärare

• har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit förstelärare
• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom en eller flera anställningar inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid.
• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• bedöms av huvudmannen som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

En lektor:

• har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit lektor
• har en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) som är utfärdad senast den dag hen blivit lektor
• har visat pedagogisk skicklighet under minst fyra år som lärare inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid. Lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav.

För att vara behörig för en karriärtjänst krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.

De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 13–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800)

• lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska
• lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk
• speciallärare och specialpedagoger med specialpedagogexamen med specialisering mot utvecklingsstörning som varit anställda före den 1 december 2013 i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, och för närvarande arbetar inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan
• speciallärare och specialpedagoger som har förskollärarlegitimation med särskilda behörigheter i sär- och träningsskola som arbetar inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan

Lärar- och förskollärarlegitimation

En lärare som arbetar på en kommunal vuxenutbildning kan få en karriärtjänst om läraren är anställd av den huvudman som får statsbidrag för karriärtjänsten.

Komvuxutbildning som upphandlats på entreprenad

Lärare som arbetar med kommunal vuxenutbildning och som inte är anställd av utbildningens huvudman kan inte få en karriärtjänst. Det gäller även för lärare som är anställda av anordnare eller entreprenörer som är upphandlade på entreprenad.

För att bli förstelärare i förskoleklass krävs det att läraren har en lärarlegitimation och i övrigt uppfyller förordningens krav. Det innebär att en förskollärare med enbart förskollärarlegitimation inte kan bli förstelärare i förskoleklass.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa skolformer.

Om lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

Om lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom den skolform som statsbidraget omfattar.

Huvudmän som har minst 75 elever får en egen bidragsram som anger det antal tjänster och det totala belopp som huvudmannen kan begära ut.

Bidragsramen motsvarar andelen elever hos huvudmannen i förhållande till andelen elever totalt hos samtliga huvudmän som har minst 75 elever. Beloppet är avrundat till närmaste tal som är jämt delbart med 85 000.

Huvudmän som har färre än 75 elever får ta del av en gemensam bidragspott. De kan begära ut 85 000 kronor vardera, vilket motsvarar en förstelärartjänst.

Den totala bidragspottens storlek varierar mellan bidragsomgångarna och brukar innehålla ungefär 100 till 120 karriärtjänster.

I bidragspotten finns ett begränsat antal tjänster. Om fler huvudmän söker bidrag ur bidragspotten än det finns bidrag att fördela gör Skolverket en prioritering. I första hand prioriterar vi de huvudmän som har fått bidrag föregående bidragsomgång. I andra hand fördelar vi bidraget så att vi får en bra geografisk spridning.

Antalet elever bygger på den senast inrapporterade och kvalitetssäkrade elevstatistiken till Statistiska Centralbyrån, SCB. Eftersom SCB publicerar statistiken de samlade in i oktober först i mars månad och Skolverket beräknar bidragsramarna i januari innebär detta att vi använder oss av den statistik som föregår bidragsomgången. För att beräkna ramarna för bidragsomgången 2018/19 använder vi oss alltså av elevstatistik från oktober 2016. Det gör att elevantalet kan skilja sig från innevarande år.

Bidragsramen ökar och minskar med elevantalet år från år

Antalet karriärtjänster i bidragsramen kan öka eller minska mellan bidragsomgångarna för en huvudman. Bidragsramen beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Det innebär att exempelvis en ökning hos en huvudmans elevantal måste ligga i paritet med den totala ökningen i riket för att bidragsramen ska bli oförändrad. Det kan alltså variera från år till år hur många förstelärare som kan finansieras genom det här statsbidraget.

Vid beräkningen av huvudmannens bidragsram ingår elever i de skolformer som omfattas av statsbidraget:

• förskoleklass
• grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
• gymnasieskola och gymnasiesärskola.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas utifrån en schablon på nästan 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.