Statsbidrag för karriärtjänster 2021/22

Regeringen har beslutat om ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare. Satsningen ska stärka kompetensförsörjningen inom skolan genom att öka läraryrkets attraktivitet genom bättre villkor samt utvecklings- och karriärmöjligheter.

Statsbidrag för karriärsteg för lärare, statsbidrag för karriärsteg för lärare i utanförskapsområden och statsbidrag för skolledare och extra karriärtjänster ersätts från och med den 1 juli 2020 och uppgår i ett samlat statsbidrag.

Statsbidraget ska gå till löner för karriärtjänsterna förstelärare och lektorer. Det nya statsbidraget förändrar inte kraven för vilka som kan utses till förstelärare och lektorer.

Det nya statsbidraget beräknas årligen uppgå till totalt 1 852 miljoner kronor, varav 410 miljoner kronor beräknas gå till skolor med särskilt svåra förutsättningar.

Läs pressmeddelandet på regeringen.se.länk till annan webbplats

Läs förordningen på riksdagen.se.länk till annan webbplats

Det nya bidragets utformning

Det nya statsbidraget är uppdelat i två bidragspotter. Pott 1 riktar sig till huvudmän med skolenheter som inte bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. Pott 2 riktar sig till huvudmän med skolenheter som bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. Observera att en och samma huvudman kan få bidrag från båda potterna.

Bidragspott 1

Varje huvudman i pott 1 får en bidragsram fastställd. Ramens storlek styrs av hur många elever huvudmannen sammanlagt har i de skolenheter som tillhör pott 1. Ju fler elever huvudmannen har desto större blir huvudmannens bidragsram.

Beloppet i bidragsramen ska vara lägst 85 000 kronor och ska, om det är högre, avrundas till närmaste tal som är jämnt delbart med 85 000. I underlaget för beräkningen ska elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ingå. Elever vid skolenheter som tillhör pott 2 ska dock inte ingå.

Bidragspott 2

En bidragsram för pott 2 ska fastställas för varje huvudman som har minst en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller gymnasieskola som har särskilt svåra förutsättningar med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och har minst 50 elever. Skolverket ska vid bedömningen av vilka skolenheter som ska ingå i pott 2 ta hänsyn till att tillgängliga bidrag ska räcka till fler förstelärare i förhållande till antalet elever än vad som avses i pott 1.

Även i pott 2 styrs ramens storlek av hur många elever huvudmannen sammanlagt har i de skolenheter som tillhör pott 2. Ju fler elever huvudmannen har desto större blir huvudmannens bidragsram. Beloppet ska vara lägst 170 000 kronor och ska, om det är högre, avrundas till närmaste tal som är jämnt delbart med 170 000. I underlaget för beräkningen ska elever i förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan ingå.

Flytta bidrag från pott 1 till pott 2

Huvudmän kan välja att använda sin bidragsram från pott 1 på skolenheter som ingår i pott 2, men det går inte att använda sin bidragsram från pott 2 på skolenheter som ingår i pott 1. Förstelärare och lektorer som arbetar på skolenheter som tillhör pott 2 ska få minst 10 000 kronor respektive 15 000 kronor i löneökning oavsett vilken av potterna huvudmannen använder bidraget från.

Observera att en lärare som arbetar deltid i båda potterna förbrukar en hel tjänst i varje pott. Om en huvudman vill använda en del av sin bidragsram från pott 1 för att utöka antalet karriärtjänster på sina skolenheter i pott 2 förbrukar huvudmannen ett bidragsbelopp motsvarande två förstelärartjänster i pott 1 till en förstelärartjänst i pott 2 alternativt 1,5 lektorstjänster i pott 1 till en lektorstjänst i pott 2. Observera att dessa lärare ska anges i delen för pott 2 i e-tjänsten även när bidrag från pott 1 används till fler karriärtjänster i pott 2.

Ansökan upphör men huvudmän måste fortsatt begära ut bidraget

Huvudmän behöver inte längre ansöka om statsbidraget för Karriärtjänster. Istället får alla huvudmän varje läsår en bidragsram som huvudmannen kan begära ut en gång per termin. Bidraget betalas ut efter att huvudmannen har beviljats sin begäran om utbetalning.

Viktiga datum och beslut

Bidragsomgången 2021/22

Skolverket beräknar och fattar beslut om bidragsramar för de huvudmän bidraget riktar sig till. Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av statsbidraget, hur mycket bidrag de kan begära ut samt vilka skolenheter som tillhör pott 2.

Begär utbetalning 1: 1 september–15 oktober 2021

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 1 september–15 oktober 2021 i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 1 september–15 oktober 2021 i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Begär utbetalning 2: 15 mars–2 maj 2022

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 15 mars–2 maj 2022 i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 15 mars–2 maj 2022 i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala, fristående och statliga huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
  • gymnasieskolan, gymnasiesärskolan
  • kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Vad ska statsbidraget användas till?

Bidraget ska användas till löneökningar för de förstelärar- och lektorstjänster som huvudmannen tillsätter.

Hur stort är statsbidraget?

Det nya statsbidraget beräknas årligen uppgå till totalt 1 852 miljoner kronor, varav 410 miljoner ska gå till skolenheter med särskilt svåra förutsättningar.

Belopp att begära ut

Alla huvudmän som kan ta del av statsbidraget för karriärtjänster får varje år en bidragsram. Den anger antalet karriärtjänster och det belopp som huvudmännen kan begära ut.

Bidragets storlek för förstelärare och lektor

En förstelärare ska få en löneökning med minst 5 000 kronor per månad om hen arbetar på en skolenhet som tillhör pott 1 och minst 10 000 kronor per månad på en skolenhet i pott 2. För en lektor ska löneökningen i pott 1 vara minst 10 000 kronor och i pott 2 minst 15 000 kronor. Ordet minst (minst 5 000 kronor respektive 10 000 kronor) syftar till att fastställa en undre gräns för att säkerställa att löneökningen som varje lärare bidrar med inte blir för låg.

Bidragets storlek för lärare som arbetar i båda potterna

För lärare som arbetar på skolenheter i både pott 1 och pott 2 ska löneökningen motsvara hur lärarens arbetstid är fördelad mellan potterna. Om en förstelärare exempelvis arbetar 50 procent på en skolenhet i pott 1 och 50 procent på en skolenhet i pott 2 ska läraren få en löneökning på 7 500 kronor per månad (5 000 x 0,5 + 10 000 x 0,5).

Observera att en lärare som arbetar i båda potterna förbrukar en hel tjänst i varje pott oavsett om läraren arbetar hel- eller deltid.

Så tar vi fram bidragsramarna

Bidragsramarna beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till elevantalet i riket. Har huvudmannen exempelvis 1 procent av Sveriges elever tilldelas huvudmannen 1 procent av bidragsramen. Elevantalet beräknas utifrån ett genomsnitt av de tre senaste läsåren. För bidragsramarna 2020/21 gällde ett undantag som innebar att elevantalet beräknades på ett genomsnitt av de två senaste läsåren.

Bidragsramarna för pott 1 och pott 2 beräknas separat. Elevantalet för skolenheter som tillhör pott 2 ingår inte i beräkningarna för pott 1 och vice versa. Bidragsramen i pott 1 avrundas till närmaste tal som är delbart med 85 000 kronor och i pott 2 avrundas bidragsramen till närmaste tal som är delbart med 170 000 kronor.

Observera att bidragsramen kan ändras mellan åren eftersom elevantalet varierar från år till år.

Bidragsramarna beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till elevantalet i riket. Har huvudmannen exempelvis 1 procent av Sveriges elever tilldelas huvudmannen 1 procent av bidragsramen. Elevantalet beräknas utifrån ett genomsnitt av de tre senaste läsåren. För bidragsramarna 2020/21 gällde ett undantag som innebar att elevantalet beräknades på ett genomsnitt av de två senaste läsåren.

Bidragsramarna för pott 1 och pott 2 beräknas separat. Elevantalet för skolenheter som tillhör pott 2 ingår inte i beräkningarna för pott 1 och vice versa. Bidragsramen i pott 1 avrundas till närmaste tal som är delbart med 85 000 kronor och i pott 2 avrundas bidragsramen till närmaste tal som är delbart med 170 000 kronor.

Observera att bidragsramen kan ändras mellan åren eftersom elevantalet varierar från år till år.

Skolorna som ingår i pott 2 kan variera mellan åren

Inför varje bidragsomgång gör Skolverket en bedömning av vilka skolenheter som ska ingå i respektive pott. Skolverket utgår då ifrån elevernas socioekonomiska bakgrund på varje enskild skolenhet. Detta innebär att det kan variera vilka skolenheter som ingår i pott 2 mellan åren. I bidragsramen framgår det vilka skolenheter som ingår i pott 2 för just den bidragsomgången.

Inför varje bidragsomgång gör Skolverket en bedömning av vilka skolenheter som ska ingå i respektive pott. Skolverket utgår då ifrån elevernas socioekonomiska bakgrund på varje enskild skolenhet. Detta innebär att det kan variera vilka skolenheter som ingår i pott 2 mellan åren. I bidragsramen framgår det vilka skolenheter som ingår i pott 2 för just den bidragsomgången.

Elevantalet bygger på statistik från SCB

Antalet elever bygger på den senast inrapporterade och kvalitetssäkrade elevstatistiken till Statistiska Centralbyrån (SCB). Den elevstatistik som rapporterats in till SCB i oktober publicerar SCB först i mars/april året därpå, vilket innebär att statistiken inte finns tillgänglig när Skolverket ska beräkna bidragsramarna. För att beräkna ramarna för bidragsomgången 2021/22 använder vi oss alltså av den elevstatistik som rapporterades in till SCB i oktober 2017, oktober 2018 och oktober 2019.

Antalet elever bygger på den senast inrapporterade och kvalitetssäkrade elevstatistiken till Statistiska Centralbyrån (SCB). Den elevstatistik som rapporterats in till SCB i oktober publicerar SCB först i mars/april året därpå, vilket innebär att statistiken inte finns tillgänglig när Skolverket ska beräkna bidragsramarna. För att beräkna ramarna för bidragsomgången 2021/22 använder vi oss alltså av den elevstatistik som rapporterades in till SCB i oktober 2017, oktober 2018 och oktober 2019.

Bidragsramen ökar och minskar med elevantalet från år till år

Antalet karriärtjänster i bidragsramen kan öka eller minska mellan bidragsomgångarna för en huvudman. Bidragsramen beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Det innebär att exempelvis en ökning av en huvudmans elevantal måste ligga i nivå med den totala ökningen i riket för att bidragsramen ska förbli oförändrad. Det kan alltså variera från år till år hur många karriärtjänster en huvudman kan tilldelas genom det här statsbidraget.

Vid beräkningen av bidragsramen ingår elever i följande skolformer

  • förskoleklass
  • grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
  • gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Vid beräkningen av bidragsramen för pott 2 ingår endast elevstatistik från de skolenheter som ingår i pott 2.

Antalet karriärtjänster i bidragsramen kan öka eller minska mellan bidragsomgångarna för en huvudman. Bidragsramen beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Det innebär att exempelvis en ökning av en huvudmans elevantal måste ligga i nivå med den totala ökningen i riket för att bidragsramen ska förbli oförändrad. Det kan alltså variera från år till år hur många karriärtjänster en huvudman kan tilldelas genom det här statsbidraget.

Vid beräkningen av bidragsramen ingår elever i följande skolformer

  • förskoleklass
  • grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
  • gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Vid beräkningen av bidragsramen för pott 2 ingår endast elevstatistik från de skolenheter som ingår i pott 2.

Sociala avgifter ingår

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas utifrån en schablon på nästan 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas utifrån en schablon på nästan 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

Omorganisation av skolenheter hos en huvudman

Skolverkets beslut om bidragsram för bidragsomgången 2021/2022 visar vilka av en huvudmans skolenheter som tillhör pott 2. Skolenhetskoden styr vilken pott en skolenhet tillhör. Om en skolenhet i pott 2 byter namn men behåller samma skolenhetskod tillhör skolenheten fortfarande pott 2. Om en skolenhet i pott 2 däremot delas upp i flera skolenheter eller slås ihop med en annan skolenhet har elevsammansättningen förändrats. Sådana uppdelade eller sammanslagna skolenheter med nya skolenhetskoder kan inte längre tillhöra pott 2 utan tillhör istället pott 1. För lärare som arbetar på sådana förändrade skolenheter ska huvudmannen begära ut bidrag från pott 1. Löneökningen ska då överensstämma med kravet på löneökning för förstelärare respektive lektorer i pott 1.

En huvudman som planerar en omorganisation av sina skolenheter bör kontakta Skolverket för att få mer information om hur det kan påverka skolenheternas fortsatta tillhörighet till respektive pott.

Skolverkets beslut om bidragsram för bidragsomgången 2021/2022 visar vilka av en huvudmans skolenheter som tillhör pott 2. Skolenhetskoden styr vilken pott en skolenhet tillhör. Om en skolenhet i pott 2 byter namn men behåller samma skolenhetskod tillhör skolenheten fortfarande pott 2. Om en skolenhet i pott 2 däremot delas upp i flera skolenheter eller slås ihop med en annan skolenhet har elevsammansättningen förändrats. Sådana uppdelade eller sammanslagna skolenheter med nya skolenhetskoder kan inte längre tillhöra pott 2 utan tillhör istället pott 1. För lärare som arbetar på sådana förändrade skolenheter ska huvudmannen begära ut bidrag från pott 1. Löneökningen ska då överensstämma med kravet på löneökning för förstelärare respektive lektorer i pott 1.

En huvudman som planerar en omorganisation av sina skolenheter bör kontakta Skolverket för att få mer information om hur det kan påverka skolenheternas fortsatta tillhörighet till respektive pott.

Överlåtelse eller övertagande av skolenheter mellan huvudmän

Huvudmän som planerar att överlåta eller överta skolenheter bör kontakta Skolverket eftersom det då är aktuellt att göra en omprövning av huvudmännens bidragsram.

Huvudmän som planerar att överlåta eller överta skolenheter bör kontakta Skolverket eftersom det då är aktuellt att göra en omprövning av huvudmännens bidragsram.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

För att huvudmannen ska få statsbidrag för förstelärare och lektorer måste de lärare som utses till en karriärtjänst uppfylla de krav som finns i förordningen för karriärtjänster (SFS 2019:1288). Det är huvudmannen som avgör vem som är kvalificerad att utses till förstelärare och lektor, hur rekryteringen ska gå till och vilka arbetsuppgifter som ska ingå i tjänsterna. Huvudmannen kan ställa ytterligare villkor och krav på lärarens kvalifikationer utöver de som anges i förordningen.

Ett av de nya villkoren jämfört med det tidigare statsbidraget är att läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande. Mer information om detta finns under rubriken Öppet ansökningsförfarande.

Villkoren för statsbidraget styrs av

Förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Skolverkets föreskrift om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare (SKOLFS 2020:89)länk till annan webbplats

Villkor för den som får del av löneökningen

Följande villkor gäller för de lärare huvudmannen har utsett till förstelärare eller lektor.

Öppet ansökningsförfarande

Från och med den 1 juli 2020 gäller att läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande. Skolverket tolkar detta som att minimikravet är att huvudmännen ska ge alla lärare som är anställda på berörd skolenhet möjlighet att ansöka om tjänsten som förstelärare eller lektor och att tjänsten ska ha varit utlyst internt. Det innebär att det inte är möjligt att begränsa ansökningsmöjligheterna till ett enskilt arbetslag inom en skolenhet.

Skolverket ställer inte krav på att tillsvidaretjänster som tillsattes innan förordningen (2019:1288) trädde i kraft ska utannonseras. Detta gäller oavsett om tillsvidaretjänsterna tillsattes med eller utan ett öppet ansökningsförfarande. Det är enbart tidsbegränsade tjänster som tillsattes innan förordningen (2019:1288) trädde i kraft som måste utannonseras på nytt, när tidsbegränsningen löpt ut. Även när en lärare väljer att avsluta sin tjänst och huvudmannen vill tillsätta tjänsten på nytt måste tjänsten utlysas.

Observera att det inte finns något krav på öppet ansökningsförfarande om en lärare utsågs till förstelärare eller lektor innan den 1 juli 2020 men tillträdde karriärtjänsten den 1 juli 2020 eller senare.

Från och med den 1 juli 2020 gäller att läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande. Skolverket tolkar detta som att minimikravet är att huvudmännen ska ge alla lärare som är anställda på berörd skolenhet möjlighet att ansöka om tjänsten som förstelärare eller lektor och att tjänsten ska ha varit utlyst internt. Det innebär att det inte är möjligt att begränsa ansökningsmöjligheterna till ett enskilt arbetslag inom en skolenhet.

Skolverket ställer inte krav på att tillsvidaretjänster som tillsattes innan förordningen (2019:1288) trädde i kraft ska utannonseras. Detta gäller oavsett om tillsvidaretjänsterna tillsattes med eller utan ett öppet ansökningsförfarande. Det är enbart tidsbegränsade tjänster som tillsattes innan förordningen (2019:1288) trädde i kraft som måste utannonseras på nytt, när tidsbegränsningen löpt ut. Även när en lärare väljer att avsluta sin tjänst och huvudmannen vill tillsätta tjänsten på nytt måste tjänsten utlysas.

Observera att det inte finns något krav på öppet ansökningsförfarande om en lärare utsågs till förstelärare eller lektor innan den 1 juli 2020 men tillträdde karriärtjänsten den 1 juli 2020 eller senare.

Minst 50 procent av arbetstiden ska vara undervisning

En förstelärare eller lektor ska ägna minst 50 procent av arbetstiden åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Uppgifter som hör till undervisningen

Detta kan till exempel innebära att läraren:

  • ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
  • bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
  • återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

I övrigt är det upp till huvudmannen att utforma karriärtjänsterna så att det gynnar den egna verksamheten på bästa sätt. Det finns inga krav på att elevgrupperna som en lärare undervisar måste vara av en viss storlek.

En förstelärare eller lektor ska ägna minst 50 procent av arbetstiden åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Uppgifter som hör till undervisningen

Detta kan till exempel innebära att läraren:

  • ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
  • bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
  • återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

I övrigt är det upp till huvudmannen att utforma karriärtjänsterna så att det gynnar den egna verksamheten på bästa sätt. Det finns inga krav på att elevgrupperna som en lärare undervisar måste vara av en viss storlek.

Villkor för förstelärare

En förstelärare:

  • har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit förstelärare
  • kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom en eller flera anställningar inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid.
  • har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
  • bedöms av huvudmannen som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

En förstelärare:

  • har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit förstelärare
  • kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom en eller flera anställningar inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid.
  • har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
  • bedöms av huvudmannen som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Villkor för lektorer

En lektor:

  • har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit lektor
  • har en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) som är utfärdad senast den dag hen blivit lektor
  • har visat pedagogisk skicklighet under minst fyra år som lärare inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid. Lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav.

En lektor:

  • har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit lektor
  • har en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) som är utfärdad senast den dag hen blivit lektor
  • har visat pedagogisk skicklighet under minst fyra år som lärare inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid. Lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav.

Lärarlegitimation

För att vara behörig för en karriärtjänst krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.

De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 16–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800)

  • lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska
  • lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk

Lärar- och förskollärarlegitimationlänk till annan webbplats

För att vara behörig för en karriärtjänst krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.

De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 16–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800)

  • lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska
  • lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk

Lärar- och förskollärarlegitimationlänk till annan webbplats

Komvuxutbildning

En lärare som arbetar på en kommunal vuxenutbildning kan få en karriärtjänst om läraren är anställd av den huvudman som får statsbidrag för karriärtjänsten.

Komvuxutbildning som upphandlats på entreprenad

Lärare som arbetar med kommunal vuxenutbildning och som inte är anställd av utbildningens huvudman kan inte få en karriärtjänst. Det gäller även för lärare som är anställda av anordnare eller entreprenörer som är upphandlade på entreprenad.

En lärare som arbetar på en kommunal vuxenutbildning kan få en karriärtjänst om läraren är anställd av den huvudman som får statsbidrag för karriärtjänsten.

Komvuxutbildning som upphandlats på entreprenad

Lärare som arbetar med kommunal vuxenutbildning och som inte är anställd av utbildningens huvudman kan inte få en karriärtjänst. Det gäller även för lärare som är anställda av anordnare eller entreprenörer som är upphandlade på entreprenad.

Förskoleklass

För att bli förstelärare i förskoleklass krävs det att läraren har en lärarlegitimation och i övrigt uppfyller förordningens krav. Det innebär att en förskollärare med enbart förskollärarlegitimation inte kan bli förstelärare i förskoleklass.

För att bli förstelärare i förskoleklass krävs det att läraren har en lärarlegitimation och i övrigt uppfyller förordningens krav. Det innebär att en förskollärare med enbart förskollärarlegitimation inte kan bli förstelärare i förskoleklass.

Internationella skolor

Det går inte att få statsbidrag för lärare som enbart arbetar på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa skolformer.

Om en lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan läraren komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som enbart arbetar på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa skolformer.

Om en lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan läraren komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Sjukhusundervisning

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

Om en lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan läraren komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

Om en lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan läraren komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Villkor för utbetalning av karriärtjänsten

Här är en sammanfattning och förtydligande av villkoren som är reglerade i förordningen som huvudmannen är skyldig att följa.

Löneökningens storlek

En förstelärare som arbetar på en skolenhet i pott 1 ska få en löneökning med minst 5 000 kronor per månad och i pott 2 ska läraren få en löneökning med minst 10 000 kronor. För en lektor ska löneökningen i pott 1 vara minst 10 000 kronor och i pott 2 minst 15 000 kronor.

Ordet minst (minst 5 000 kronor respektive 10 000 kronor) syftar till att fastställa en undre gräns för att säkerställa att löneökningen som varje lärare bidrar med inte blir för låg.

Om huvudmannen har flera förstelärare och lektorer som är anställda sedan tidigare hos huvudmannen kan huvudmannen ge dessa lärare olika mycket i löneökning för sin karriärtjänst (differentierad lönesättning). Det går inte att differentiera lönesättningen mellan lärarna i de olika potterna. Huvudmannen väljer själv om de vill använda sig av differentierad lönesättning eller inte. Det som då gäller är att den sammantagna löneökningen för samtliga tidigare anställda förstelärare respektive lektorer måste användas men att dessa kan ha olika mycket i löneökning.

Varje förstelärare i pott 1 genererar ett belopp på 5 000 kronor och varje förstelärare i pott 2 genererar ett belopp på 10 000 kronor. Summan av de belopp som varje förstelärare genererar kan sedan fritt fördelas ut mellan förstelärarna, förutsatt att hela summan används. Observera dock att en huvudman inte får differentiera lönerna mellan pott 1 och pott 2 utan endast inom respektive pott.

Exempel 1

En huvudman har fyra förstelärare i pott 2. Dessa genererar 4 x 10 000 kronor =40 000 kronor. En förstelärare kan då få 5 000 kronor i löneökning medan en annan får 15 000 kronor så länge summan av de fyra förstelärarnas löneökningar blir 40 000 kronor.

Exempel 2

En huvudman har tio förstelärare och fem lektorer i pott 1. Dessa generar 10 x 5 000 kronor + 5 x 10 000 kronor = 50 000 kronor + 50 000 kronor = 100 000 kronor. 100 000 kronor ska användas för differentierad lönesättning för dessa 15 karriärtjänster. En lärare kan exempelvis få 1 500 kronor i löneökning och en annan kan få 5 500 kronor i löneökning.

Det är inte möjligt att använda det belopp som motsvarar personers frånvaro. Det betyder att den del av bidragsbeloppet som motsvarar en persons frånvaro aldrig kan användas. Om huvudmannen exempelvis har en förstelärare som arbetar 80 procent kan bidragsbeloppet som motsvarar den personens 20-procentiga frånvaro därmed inte fördelas ut till andra.

En förstelärare som arbetar på en skolenhet i pott 1 ska få en löneökning med minst 5 000 kronor per månad och i pott 2 ska läraren få en löneökning med minst 10 000 kronor. För en lektor ska löneökningen i pott 1 vara minst 10 000 kronor och i pott 2 minst 15 000 kronor.

Ordet minst (minst 5 000 kronor respektive 10 000 kronor) syftar till att fastställa en undre gräns för att säkerställa att löneökningen som varje lärare bidrar med inte blir för låg.

Om huvudmannen har flera förstelärare och lektorer som är anställda sedan tidigare hos huvudmannen kan huvudmannen ge dessa lärare olika mycket i löneökning för sin karriärtjänst (differentierad lönesättning). Det går inte att differentiera lönesättningen mellan lärarna i de olika potterna. Huvudmannen väljer själv om de vill använda sig av differentierad lönesättning eller inte. Det som då gäller är att den sammantagna löneökningen för samtliga tidigare anställda förstelärare respektive lektorer måste användas men att dessa kan ha olika mycket i löneökning.

Varje förstelärare i pott 1 genererar ett belopp på 5 000 kronor och varje förstelärare i pott 2 genererar ett belopp på 10 000 kronor. Summan av de belopp som varje förstelärare genererar kan sedan fritt fördelas ut mellan förstelärarna, förutsatt att hela summan används. Observera dock att en huvudman inte får differentiera lönerna mellan pott 1 och pott 2 utan endast inom respektive pott.

Exempel 1

En huvudman har fyra förstelärare i pott 2. Dessa genererar 4 x 10 000 kronor =40 000 kronor. En förstelärare kan då få 5 000 kronor i löneökning medan en annan får 15 000 kronor så länge summan av de fyra förstelärarnas löneökningar blir 40 000 kronor.

Exempel 2

En huvudman har tio förstelärare och fem lektorer i pott 1. Dessa generar 10 x 5 000 kronor + 5 x 10 000 kronor = 50 000 kronor + 50 000 kronor = 100 000 kronor. 100 000 kronor ska användas för differentierad lönesättning för dessa 15 karriärtjänster. En lärare kan exempelvis få 1 500 kronor i löneökning och en annan kan få 5 500 kronor i löneökning.

Det är inte möjligt att använda det belopp som motsvarar personers frånvaro. Det betyder att den del av bidragsbeloppet som motsvarar en persons frånvaro aldrig kan användas. Om huvudmannen exempelvis har en förstelärare som arbetar 80 procent kan bidragsbeloppet som motsvarar den personens 20-procentiga frånvaro därmed inte fördelas ut till andra.

Permanent eller tidsbegränsad löneökning

Huvudmannen bestämmer om karriärtjänsten ska erbjudas som en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat uppdrag.

Tanken med karriärtjänsterna är att de ska vara långsiktiga och innebära en löneökning för de som utses. Karriärtjänster har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för statsbidraget. Det finns inga juridiska hinder mot att tidsbestämma uppdrag som förstelärare eller som lektor.

Antalet tjänster som finansieras av statsbidraget kan variera från år till år. Det beror på hur antalet elever hos huvudmannen och totalt i riket förändras. Det är huvudmannen som avgör vad som händer med en karriärtjänst om en huvudman tilldelas färre tjänster i bidragsramen från ett år till nästa.

Elevantalet bygger på statistik från SCBlänk till annan webbplats

Observera även att Skolverket årligen gör en bedömning av vilka skolor som ingår i pott 2. Det är därmed inte garanterat att samma skolenheter alltid kommer ingå i pott 2.

Huvudmannen bestämmer om karriärtjänsten ska erbjudas som en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat uppdrag.

Tanken med karriärtjänsterna är att de ska vara långsiktiga och innebära en löneökning för de som utses. Karriärtjänster har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för statsbidraget. Det finns inga juridiska hinder mot att tidsbestämma uppdrag som förstelärare eller som lektor.

Antalet tjänster som finansieras av statsbidraget kan variera från år till år. Det beror på hur antalet elever hos huvudmannen och totalt i riket förändras. Det är huvudmannen som avgör vad som händer med en karriärtjänst om en huvudman tilldelas färre tjänster i bidragsramen från ett år till nästa.

Elevantalet bygger på statistik från SCBlänk till annan webbplats

Observera även att Skolverket årligen gör en bedömning av vilka skolor som ingår i pott 2. Det är därmed inte garanterat att samma skolenheter alltid kommer ingå i pott 2.

Deltids- eller heltidsarbete

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Vid frånvaro minskar bidraget

Om en förstelärare eller lektor är helt eller delvis frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaro kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning. Det är bara frånvaroperioder som pågår i minst 30 dagar i oförändrad omfattning som ska redovisas. Om en lärare exempelvis är helt sjukskriven i två månader och därefter halvt sjukskriven i två veckor är det bara perioden med hel sjukskrivning som ska redovisas. I en situation där frånvarons omfattning varierar ska huvudmannen alltså inte beräkna en genomsnittlig omfattning för den sammanlagda frånvaroperioden.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska inte heller tas upp vid begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna som ersättning för karensdag och sjuklön.

Om en förstelärare eller lektor är helt eller delvis frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaro kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning. Det är bara frånvaroperioder som pågår i minst 30 dagar i oförändrad omfattning som ska redovisas. Om en lärare exempelvis är helt sjukskriven i två månader och därefter halvt sjukskriven i två veckor är det bara perioden med hel sjukskrivning som ska redovisas. I en situation där frånvarons omfattning varierar ska huvudmannen alltså inte beräkna en genomsnittlig omfattning för den sammanlagda frånvaroperioden.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska inte heller tas upp vid begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna som ersättning för karensdag och sjuklön.

Löneökningen ska ges från det datum som läraren tillträder karriärtjänsten

Löneökningen via bidraget ska ges från den dagen läraren tillträder karriärtjänsten, och upphöra om läraren inte längre har en karriärtjänst.

Löneökningen via bidraget ska ges från den dagen läraren tillträder karriärtjänsten, och upphöra om läraren inte längre har en karriärtjänst.

Karriärtjänsten följer inte med vid byte av arbetsgivare

Karriärtjänsten är knuten till huvudmannen och inte till läraren. Karriärtjänsten följer därmed inte med en lärare om hen byter arbetsgivare eftersom läraren därmed byter huvudman. Det är den nya arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan anställas med en karriärtjänst.

Karriärtjänsten är knuten till huvudmannen och inte till läraren. Karriärtjänsten följer därmed inte med en lärare om hen byter arbetsgivare eftersom läraren därmed byter huvudman. Det är den nya arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan anställas med en karriärtjänst.

Om läraren byter skolenhet men inte arbetsgivare

Huvudmannen bestämmer om en lärare som byter skolenhet får behålla sin karriärtjänst eller inte.

En lärare som byter skolenhet hos samma huvudman ska redovisas som tidigare anställd vid begäran om utbetalning av statsbidrag.

Huvudmannen bestämmer om en lärare som byter skolenhet får behålla sin karriärtjänst eller inte.

En lärare som byter skolenhet hos samma huvudman ska redovisas som tidigare anställd vid begäran om utbetalning av statsbidrag.

Anställning hos två huvudmän

En lärare kan ha karriärtjänst hos flera huvudmän, förutsatt att kravet om att 50 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning är uppfyllt hos respektive huvudman. Statsbidraget för respektive huvudman motsvarar då den tjänstgöringsgrad som läraren har hos respektive huvudman. Huvudmännen kan alltså inte dela på statsbidraget med 50 procent var. De delar som inte används går tillbaka till statskassan.

En lärare kan ha karriärtjänst hos flera huvudmän, förutsatt att kravet om att 50 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning är uppfyllt hos respektive huvudman. Statsbidraget för respektive huvudman motsvarar då den tjänstgöringsgrad som läraren har hos respektive huvudman. Huvudmännen kan alltså inte dela på statsbidraget med 50 procent var. De delar som inte används går tillbaka till statskassan.

Flera lärare på en karriärtjänst

Det är möjligt att utnämna olika lärare för olika perioder på samma karriärtjänst, förutsatt att dessa anställningsperioder inte överlappar varandra. Om en lärare avslutar sin karriärtjänst är det möjligt att få statsbidrag för den nya läraren tidigast från och med dagen efter att den förra läraren har slutat sin tjänst.

Tjänsterna som en huvudman tilldelas är knutna till huvudmannen och inte till den enskilde läraren. Detta innebär att huvudmannen har möjlighet att utse en annan person när den ordinarie läraren är frånvarande, förutsatt att den nya personen uppfyller förordningens krav. Observera att ett av dessa krav är att den ersättande läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande.

Det är möjligt att utnämna olika lärare för olika perioder på samma karriärtjänst, förutsatt att dessa anställningsperioder inte överlappar varandra. Om en lärare avslutar sin karriärtjänst är det möjligt att få statsbidrag för den nya läraren tidigast från och med dagen efter att den förra läraren har slutat sin tjänst.

Tjänsterna som en huvudman tilldelas är knutna till huvudmannen och inte till den enskilde läraren. Detta innebär att huvudmannen har möjlighet att utse en annan person när den ordinarie läraren är frånvarande, förutsatt att den nya personen uppfyller förordningens krav. Observera att ett av dessa krav är att den ersättande läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande.

Vikariera på en karriärtjänst

Om en tillsvidareanställd förstelärare eller lektor är frånvarande på heltid under en begränsad period med anledning av exempelvis sjukskrivning, föräldraledighet eller annan tjänstledighet kan huvudmannen tillsätta en vikarie under den period som den ordinarie innehavaren av tjänsten är frånvarande. Vikarien måste uppfylla förordningens krav för att bli förstelärare eller lektor. Det är även ett krav att vikariatet ska tillsättas genom ett öppet ansökningsförfarande. Om den frånvarande försteläraren eller lektorn har en tillsvidareanställning så kan hen komma tillbaka till sin tjänst efter frånvaron utan att det krävs något öppet ansökningsförfarande.

Om en tillsvidareanställd förstelärare eller lektor är frånvarande på heltid under en begränsad period med anledning av exempelvis sjukskrivning, föräldraledighet eller annan tjänstledighet kan huvudmannen tillsätta en vikarie under den period som den ordinarie innehavaren av tjänsten är frånvarande. Vikarien måste uppfylla förordningens krav för att bli förstelärare eller lektor. Det är även ett krav att vikariatet ska tillsättas genom ett öppet ansökningsförfarande. Om den frånvarande försteläraren eller lektorn har en tillsvidareanställning så kan hen komma tillbaka till sin tjänst efter frånvaron utan att det krävs något öppet ansökningsförfarande.

Kombinera karriärtjänster och lärarlönelyftet

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med en löneökning via Lärarlönelyftet, men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad en löneökning via Lärarlönelyftet och vice versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om bidrag från Lärarlönelyftet ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med en löneökning via Lärarlönelyftet, men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad en löneökning via Lärarlönelyftet och vice versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om bidrag från Lärarlönelyftet ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Begär ut bidrag för de tjänster ni tillsätter

Det är möjligt att begära ut färre karriärtjänster än ni beviljats i bidragsramen. Bidrag som inte begärs ut går tillbaka till statsbudgeten.

Det är möjligt att begära ut färre karriärtjänster än ni beviljats i bidragsramen. Bidrag som inte begärs ut går tillbaka till statsbudgeten.

Statsbidrag kan inte sparas

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av beloppet i sin bidragsram. Bidrag som inte används kan inte sparas för att användas nästkommande halvår.

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av beloppet i sin bidragsram. Bidrag som inte används kan inte sparas för att användas nästkommande halvår.

Skicka in begäran om utbetalningar i tid

I normalfallet avvisar vi sent inkomna begäranden om utbetalningar.

I normalfallet avvisar vi sent inkomna begäranden om utbetalningar.

Senast uppdaterad 19 februari 2021

Frågor och svar

Fördelningsnycklarna som ligger till grund för vilka skolenheter som tillhör pott 1 och pott 2 baseras på följande variabler, utan inbördes rangordning:

Grundskolenyckeln

  • Kön
  • Elevens födelseland
  • Moderns födelseland
  • Faderns födelseland
  • Föräldrars utbildningsnivå
  • Tid i Sverige

Gymnasienyckeln

  • Meritvärde från grundskolan
  • Utbildningsform (Introduktionsprogram, Yrkesprogram eller Högskoleförberedande program
  • Föräldrars utbildningsnivå
  • Kön
  • Skolår (första, andra eller tredje året)

De skolenheter som med utgångspunkt från dessa variabler bedöms ha särskilt svåra förutsättningar samt har minst 50 elever placeras i pott 2 medan resterande skolenheter placeras i pott 1.

Nej, ni måste inte begära ut alla karriärtjänster som beviljats i bidragsramen. Bidragsramen för kommande bidragsomgångar påverkas inte av hur mycket bidrag ni har begärt ut året innan.

Nej, ni kan inte begära ut bidrag för fler tjänster eller ett högre belopp i pott 1 än vad som beviljats i bidragsramen.

Ja, ni kan begära ut bidrag för fler tjänster i pott 2 än vad ni beviljats i bidragsramen. Ni kan använda er bidragsram från pott 1 på skolenheter som ingår i pott 2, men ni kan inte använda er bidragsram från pott 2 på skolenheter som ingår i pott 1. För mer information läs under rubriken Flytta bidrag från pott 1 till pott 2.

Ja, fram till dess att beslut har fattats kan ni komplettera och justera information som gäller läraren som tidigare rapporterats i inlämnad begäran om utbetalning. Kontakta oss via e-post statsbidrag.karriartjanster@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att kontakta er via e-tjänsten som är en mer skyddad plattform för hantering av personuppgifter.

Nej, ni kan inte komplettera en begäran om utbetalning med att registrera en ny lärare efter att sista datum för begäran om utbetalning har passerat, det vill säga efter den 15 oktober 2021 respektive den 2 maj 2022.

Om förhållandena ändras efter att vi fattat beslut om utbetalning ska ni meddela Skolverket. Det kan exempelvis handla om tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst som gör att en del av bidraget ska återbetalas. Kontakta oss via e-post statsbidrag.karriartjanster@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att kontakta er via e-tjänsten som är en mer skyddad plattform för hantering av personuppgifter.

Ja, ni kan behöva betala tillbaka statsbidrag om det i efterhand visar sig att huvudmannen eller en lärare som ni har fått bidrag för inte uppfyller villkoren i förordningen.

Skolverket gör även stickprov regelbundet. Stickproven kan vara slumpmässigt utvalda eller ske på förekommen anledning. Stickproven kan resultera i att Skolverket återkräver bidrag från huvudmannen om bidrag har använts på ett otillåtet sätt.

En nyanställd förstelärare i pott 1 ska få en löneökning med minst 5 000 kronor per månad och i pott 2 minst 10 000 kronor. För en nyanställd lektor ska löneökningen i pott 1 vara minst 10 000 kronor och för pott 2 minst 15 000 kronor.

Ja, ni kan utse en deltidsanställd lärare till förstelärare eller lektor. Bidraget minskar då så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad. Det är inte möjligt för två lärare att dela på en karriärtjänst under samma tidsperiod.

Nej, det är inte möjligt för flera personer att dela på en förstelärar- eller lektorstjänst.

Om ni däremot har en person som under året avslutar sitt uppdrag som förstelärare eller lektor kan ni ersätta denna person. Den nya personen kan tillträda tjänsten tidigast dagen efter föregående person har avslutat sin tjänst. Observera att ett av dessa krav är att den ersättande läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande.

Det finns ingen utpekad sida att hämta puffar ifrån!