Statsbidrag för karriärtjänster i utanförskapsområden 2019/20

Beslut om ansökan

I beslutet om ansökan står det belopp som huvudmännen kan begära ut för bidragsomgången 2019/20.

Lista över beviljade belopp, ändring av ansökan för karriärtjänster i utanförskapsområden 2019/20 (pdf, 658 kB)

Lista över beviljade belopp, ansökan för karriärtjänster i utanförskapsområden 2019/20 (pdf, 654 kB)

Ansökan

Ansökan för 2019/20 var öppen 1 februari–1 mars 2019 i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag 

Skolverket avvisar i normalfallet ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdatum (SKOLFS 2014:51).

Så kan du förbereda dig

Se till att den eller de personer som ska arbeta med ansökan har rätt behörighet för bidraget i e-tjänsten för statsbidrag. 

Bidragsram inför ansökan 2019/20

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kunde ta del av karriärtjänster i utanförskapsområden och hur mycket bidrag de kunde ansöka om.

Bidragsramar, karriärtjänster i utanförskapsområden 2019/20 (pdf, 110 kB)

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 20 september–15 oktober 2019 i e-tjänsten för statsbidrag.

För att logga in e-tjänsten krävs att du är en användare med behörighet för bidraget.

Logga in e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag 

Vid varje begäran om utbetalning går det att begära ut som mest 50 procent av beloppet i den beslutade ansökan. Det går inte att spara pengar för att använda nästa halvår.

Så kan du förbereda dig

Sammanställ i god tid de uppgifter du ska lämna in när du begär ut bidraget. För varje lärare ska du ange:

• personnummer eller motsvarande
• för- och efternamn
• typ av karriärtjänst (förstelärare eller lektor)
• anställningstyp (nyanställd eller anställd tidigare hos huvudmannen)
• anställningens varaktighet (tillsvidare eller tidsbegränsad)
• tjänstgöringsgrad
• månadslön (heltidslön) inklusive lönen för karriärtjänsten
• bidragsdel (del av heltidslön som finansieras med hjälp av statsbidraget)
• tidigare månadslön (heltidslön, endast för tidigare anställd hos huvudmannen) eller
• medianlön per månad (endast för nyanställd hos huvudmannen)
• lärarkategori (endast för lärare som är nyanställd hos huvudmannen) ·
• eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer
• skolenhetskod för skolenheten där läraren huvudsakligen undervisar
• uppskatta andel arbetstid med uppgifter specifika för tjänsten (utöver undervisning och uppgifter som hör till undervisning)
• skolform och nivå där försteläraren huvudsakligen undervisar
• program (endast för gymnasieskola)
• ämne som tjänsten avser (fylls endast i om tjänsten avser särskilt ämne/ämnen)
• ämne som forskarexamen avser (endast lektorer)
• intygande om att lärarens arbetstid utgörs av minst 50 procent undervisning och uppgifter som hör till undervisning. 

Beslut om utbetalning 1

Vi kommer att besluta om och betala ut bidraget under december 2019. Beslutet publiceras här och i e-tjänsten för statsbidrag.

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 15 mars–4 maj 2020 i e-tjänsten för statsbidrag.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Vid varje begäran om utbetalning går det att begära ut som mest 50 procent av beloppet i den beslutade ansökan. Det går inte att spara pengar för att använda nästa halvår. 

Så kan du förbereda dig

Sammanställ i god tid de uppgifter du ska lämna in när du begär ut bidraget. För varje lärare ska du ange:

• personnummer eller motsvarande
• för- och efternamn
• typ av karriärtjänst (förstelärare eller lektor)
• anställningstyp (nyanställd eller anställd tidigare hos huvudmannen)
• anställningens varaktighet (tillsvidare eller tidsbegränsad)
• tjänstgöringsgrad
• månadslön (heltidslön) inklusive lönen för karriärtjänsten
• bidragsdel (del av heltidslön som finansieras med hjälp av statsbidraget)
• tidigare månadslön (heltidslön, endast för tidigare anställd hos huvudmannen) eller
• medianlön per månad (endast för nyanställd hos huvudmannen)
• lärarkategori (endast för lärare som är nyanställd hos huvudmannen)
• eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer
• skolenhetskod för skolenheten där läraren huvudsakligen undervisar
• uppskatta andel arbetstid med uppgifter specifika för tjänsten (utöver undervisning och uppgifter som hör till undervisning)
• skolform och nivå där försteläraren huvudsakligen undervisar
• program (endast för gymnasieskola)
• ämne som tjänsten avser (fylls endast i om tjänsten avser särskilt ämne/ämnen)
• ämne som forskarexamen avser (endast lektorer)
• intygande om att lärarens arbetstid utgörs av minst 50 procent undervisning och uppgifter som hör till undervisning.

Beslut om utbetalning 2

Vi kommer att besluta om bidraget och betala ut bidraget under juni 2020. Beslutet publiceras här och i e-tjänsten för statsbidrag. 

Om huvudmannen nyanställer en förstelärare ska hen ha minst 10 000 kr mer i lön per månad än medianlönen för samma kategori lärare som är anställda hos huvudmannen. En nyanställd lektor ska ha minst 10 000 kr mer i lön än medianlönen för samma kategori lärare.

Om huvudmannen utser endast en förstelärare eller lektor, och hen är anställd sedan tidigare hos huvudmannen, ska denne ha ett lönepåslag om minst 10 000 kr per månad för en förstelärartjänst och minst 10 000 kr per månad för en lektorstjänst.

Om huvudmannen har flera lärare som är anställda sedan tidigare, vilka utses till en karriärtjänst, kan huvudmannen ge dessa lärare olika mycket i löneökning (differentierad lönesättning).

Vid en differentierad lönesättning måste den sammantagna summan för löneökning för alla lärare som huvudmannen begär bidrag för användas, men kan fördelas olika mellan dessa lärare. Exempel:

5 förstelärare x 10 000 kr + 5 lektorer x 10 000 kr = 50 000 kr + 50 000 kr = 100 000 kr.

100 000 kr ska användas för differentierad lönesättning för dessa 10 karriärtjänster. En lärare kan exempelvis få 6 000 kronor i löneökning och en annan kan få 14 000 kronor i löneökning.

Exemplet utgår från en tjänstgöringsgrad på 100 procent.

Det är frivilligt för huvudmannen att välja om de vill använda sig av differentierad lönesättning.

Huvudmannen bestämmer om karriärtjänsten ska erbjudas som en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat uppdrag

Tanken med karriärtjänsterna är att de ska vara långsiktiga och innebära en löneökning för de som utses. Men det finns inga juridiska hinder mot att tidsbestämma uppdrag som förstelärare eller som lektor.

Antalet tjänster som finansieras av statsbidraget kan variera från år till år. Det beror på hur antalet elever hos huvudmannen och totalt i riket förändras. Det är huvudmannen som avgör vad som händer med en karriärtjänst om en huvudman tilldelas färre tjänster i bidragsramen från ett år till nästa.

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet i motsvarande grad till lärarens tjänstgöringsgrad.

Om en förstelärare eller lektor är helt eller delvis frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaro kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska inte heller tas upp vid begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna som ersättning för karensdag och sjuklön.

Löneökningen ska betalas ut från det datum som läraren påbörjar anställningen med karriärtjänst.

Karriärtjänsten är knuten till huvudmannen och inte läraren. Karriärtjänsten följer därmed inte med en lärare om hen byter arbetsgivare eftersom läraren därmed byter huvudman. Det är den nya arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan anställas med en karriärtjänst.

Det är upp till huvudmannen att bestämma om läraren har kvar sin karriärtjänst vid byte av skola, men kom ihåg att ni bara kan begära ut pengar för karriärtjänster som finns i skolorna i de SAMS-områden som statsbidragets förordning riktar sig till.

En lärare som byter skola hos samma huvudman ska redovisas som tidigare anställd vid begäran om utbetalning av statsbidrag.

En lärare kan ha karriärtjänst hos flera huvudmän. Det är förutsatt att kravet om att 50 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning är uppfyllt hos respektive huvudman. Statsbidraget för respektive huvudman motsvarar då den tjänstgöringsgrad som läraren har hos respektive huvudman. Huvudmännen kan alltså inte dela på statsbidraget med 50 procent var. De delar som inte utnyttjas går tillbaka till statskassan.

Det är möjligt att utnämna olika lärare för olika perioder på samma karriärtjänst, förutsatt att anställningsperioderna inte överlappar varandra. Om en lärare avslutar sin karriärtjänst är det möjligt att få statsbidrag för den nya läraren tidigast från och med dagen efter att den förra läraren har slutat sin tjänst.

Tjänsterna som en huvudman tilldelas är knutna till huvudmannen och inte till den enskilde läraren.

Detta innebär att huvudmannen har möjlighet att utse en annan person när den ordinarie läraren är frånvarande, förutsatt att den nya personen uppfyller förordningens krav.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med en löneökning via Lärarlönelyftet. Men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad en löneökning via Lärarlönelyftet och vice versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om lärarlönelyftet ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Det är möjligt att ansöka om hela bidragsramen vid ansökan och att sedan justera antalet karriärtjänster nedåt när ni begär ut bidraget. Bidrag som inte begärs ut går tillbaka till statsbudgeten.

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av det beslutade beloppet i ansökan. Bidrag som inte nyttjas kan inte sparas för att användas nästkommande halvår.

I normalfallet avvisar vi sent inkomna ansökningar. Det regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och i grundskolor i utanförskapsområden (2014:51).

Förstelärare eller lektor ska ägna minst 50 procent åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Detta regleras i 6 § SFS 2014:145 och 9 § SKOLFS 2014:51.

Uppgifter som hör till undervisningen

Detta kan till exempel innebära att läraren

• ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
• bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
• återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

I övrigt är det upp till huvudmannen att utforma tjänsterna så att det gynnar den egna verksamheten på bästa sätt. Det finns inga krav på att elevgrupperna som en lärare undervisar måste vara av en viss storlek.

Försteläraren

• har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit förstelärare
• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom en eller flera anställningar inom skolan. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid.
• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• bedöms av huvudmannen som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Lektorn

• har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit lektor
• har en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) som är utfärdad senast den dag hen blivit lektor
• har visat pedagogisk skicklighet under minst fyra år som lärare inom skolan. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid. Lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav.

För att vara behörig för en karriärtjänst krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.

De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 13–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800)

Undantag från kravet på legitimation finns endast för lärare som har en utländsk lärarexamen som motsvarar en svensk lärarexamen, och som undervisar på engelska i ämnen som inte är språkundervisning. Exempel på språkundervisning är engelska, spanska, tyska, franska och modersmålsundervisning

Lärar- och förskollärarlegitimation

För att bli förstelärare i förskoleklass krävs det att läraren har en lärarlegitimation och i övrigt uppfyller förordningens krav. Det innebär att en förskollärare med enbart förskollärarlegitimation inte kan bli förstelärare i förskoleklass.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa skolformer.

Om lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

Om lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom den skolform som statsbidraget omfattar.

Skolverket fastställer bidragsramen till ett belopp som motsvarar andelen elever vid huvudmannens förskoleklasser och grundskolor i de valda utanförskapsområdena i förhållande till andelen elever hos alla huvudmän inom dessa områden. Beloppet avrundas till närmsta tal som är delbart med 85 000 kr.

För att tilldelas en bidragsram måste huvudmannen ha haft elever under det föregående året.

Antalet elever bygger på den senast inrapporterade och kvalitetssäkrade elevstatistiken till Statistiska Centralbyrån, SCB. Eftersom SCB publicerar statistiken de samlade in i oktober, först i mars året efter och Skolverket beräknar bidragsramarna i januari innebär det att vi använder oss av den statistik som föregår bidragsomgången. Det gör att elevantalet kan skilja sig från innevarande år. För att beräkna ramarna för bidragsomgången 2019/20 använder vi oss alltså av elevstatistik från oktober 2017.

Antalet karriärtjänster i bidragsramen kan öka eller minska mellan bidragsomgångarna för en huvudman. Bidragsramen beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Det innebär att exempelvis en ökning hos en huvudmans elevantal måste ligga i paritet med den totala ökningen i riket för att bidragsramen ska bli oförändrad. Det kan alltså variera från år till år hur många förstelärare som kan finansieras genom det här statsbidraget.

Vid beräkningen av huvudmannens bidragsram ingår elever i skolformerna förskoleklass och grundskola som omfattas av statsbidraget.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas utifrån en schablon på nästan 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.