Statsbidrag för Lågstadiesatsningen 2018/19

Det här bidraget ska användas för att anställa mer personal i de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev.

Viktiga datum och beslut

Bidragsomgången 2018/19

Bidragsram: februari 2018

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av statsbidraget och hur mycket de har rätt att begära ut.

Bidragsramar, lågstadiesatsningen 2018/19PDF (pdf, 969 kB)

Ansökan: mars 2018

Utbetalningar under 2018-2019

Från grundanslaget betalar vi ut 25 procent av det belopp vi beviljade i ansökan för 2018/19 vid fyra tillfällen.

Vissa huvudmän har fått en utökad bidragsram genom extrapotten på totalt 329 miljoner kronor. För dessa huvudmän betalar vi ut 33 procent av den utökade bidragsramen i juni 2018 och 67 procent i september 2018.

  1. juni 2018
  2. september 2018
  3. januari 2019
  4. mars 2019

Utbetalningsplanen är utformad med hänsyn till Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen 2011:223.

Varför betalas bidraget ut vid olika tillfällen?

Huvudmän som Skolverket bara har beviljat bidrag från grundanslagets bidragsram, alltså inte utanför bidragsramen, får en fjärdedel av bidraget vid varje utbetalningstillfälle.

Den del av bidraget som är utanför bidragsramen måste av budgettekniska skäl betalas ut före årsskiftet 2018/19. Därför får huvudmän som har rätt till bidrag utanför ramen en tredjedel av bidraget per utbetalningstillfälle under 2018.

Detta påverkar i sin tur det belopp från grundanslaget som utbetalas per tillfälle. För att få veta vad ni exakt kommer att få vid varje utbetalningstillfälle kan ni kontakta Skolverket via mejl.

E-post till statsbidrag.lagstadiesatsningen@skolverket.se

Redovisning: hösten 2019

Huvudmän som fått statsbidrag för bidragsåret 2017/18 ska under perioden 1 september till 1 oktober 2018 redovisa hur det har använts. Redovisningen görs på en blankett som finns i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

Beslut om redovisning

Vi kommer att publicera beslutet här och i e-tjänsten för statsbidrag.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Se viktiga datum och beslut för lågstadiesatsningen 2017/18

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala, fristående och statliga huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskola i årskurs 1-3
  • grundsärskola i årskurs 1-3
  • sameskola i årskurs 1-3
  • specialskola i årskurs 1-3

Vem kan inte söka statsbidraget?

  • Huvudmän som inte finns med i Skolverkets elevstatistik från den 15 oktober 2016. Observera att vi använder statistiken från 2016 även den här bidragsomgången.
  • Huvudmän eller skolor som inte följer den svenska läroplanen. 

Vad ska statsbidraget användas till?

Bidraget ska användas till att anställa mer personal i förskoleklass och årskurserna 1–3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att personalen ska få mer tid för varje elev.

Personalkostnader

Bidraget ska gå till kostnader för

  • personalförstärkning i form av lärare, förskollärare eller speciallärare
  • personalförstärkning i form av annan personal så att lärarna får mer tid till undervisning.

Kostnaden för en heltidstjänst (årsarbetskraft) är begränsad med en lägsta och en högsta kostnad för de olika personalkategorierna. För lärare, förskollärare, pedagogisk personal och icke-pedagogisk personal är beloppsintervallet 300 000 – 650 000 kronor. För speciallärare är beloppsintervallet 300 000 – 730 000 kronor. I beloppen ingår sociala avgifter. Syftet med restriktionerna är att minimera eventuella misstag när du fyller i blanketten. Ett exempel är att kostnaderna blir orimliga, till exempel för att du skrivit en nolla (0) för mycket eller för lite.

Behålla en förstärkning av personalen

Du kan också ansöka om bidrag för att behålla en förstärkning av personalen som du tidigare fått statsbidrag för genom Lågstadiesatsningen. Det gäller

  • om eleverna inte har blivit markant färre sedan dess
  • om de årsarbetskrafter ni behåller har inneburit att det blivit mer personal per elev under 2017/18.

Det första året du söker bidraget måste det alltså ha gått till en personalförstärkning per elev. När du söker bidraget igen är det inte ett krav för att få behålla bidraget.

Vad får bidraget inte användas till?

Bidraget får inte användas till

  • kompetensutveckling
  • insatser som ni fått statsbidrag för på något annat sätt
  • insatser som huvudmannen redan erbjuder
  • utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:396) om uppdragsutbildning inom skolväsendet.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

  • Bidraget ska användas för att anställa personal när som helst under perioden 1 juli 2018 – 30 juni 2019.
  • Du kan ansöka om bidrag för att ha kvar personal som ni tidigare fått bidrag för.
  • Skolan ska följa svensk läroplan.
  • Om du vill få bidrag i flera år behöver du skicka in en ny ansökan varje år. Skolverket fattar beslut för ett år i taget.

Ansökan om personalförstärkning

Du kan ansöka om bidrag för att anställa mer personal i förhållande till antalet elever jämfört med bidragsåret 2017/18. Ni kan använda personalförstärkningen under hela bidragsåret eller som en kortare insats under en del av året.

Ni kan förstärka genom

  • att nyanställa personal
  • att öka anställningsgraden för redan anställd personal i förskoleklassen och årskurserna 1-3.

Ansökan om att behålla personal

Om ni har fått bidrag för personalförstärkning inom Lågstadiesatsningen bidragsåret 2017/18 kan ni ansöka om att behålla de tjänsterna. För att ni ska få bidrag för att behålla tjänster krävs att

  • antalet elever inte har sjunkit med mer än 30 procent under 2018
  • de årsarbetskrafter ni vill behålla under nästa bidragsår ska ha utgjort en personalförstärkning per elev under bidragsåret 2017/18 eller ha behållits från bidragsåret 2016/17
  • det utökade antalet årsarbetskrafter behålls, det vill säga att ni inte minskar på er

Bidrag för olika personalkategorier

Du kan ansöka om bidrag för lärare, förskollärare, speciallärare och annan personal. Personalinsatserna kan riktas till en enskild elev eller till en grupp elever.

Lärare, förskollärare, speciallärare

Lärare, förskollärare och speciallärare måste oftast ha legitimation som lärare eller förskollärare och vara behöriga för viss undervisning för att få undervisa. Men det finns undantag.

Läs mer om och ansök om lärar- och förskollärarlegitimation (länk)

Annan personal

I ansökan har vi delat upp annan personal i pedagogisk resurs och icke-pedagogisk resurs. Om ni vill förstärka med annan personal ska det göra att lärarna kan undervisa mer.

Här är några exempel på vad ni kan få bidrag för.

Pedagogisk resurs

  • Specialpedagog
  • Syn-, tal- eller hörselpedagog som kan stödja lärarna i att skapa en tillgänglig lärmiljö och ge lärarna mer tid för undervisningen.
  • Personal som ger studiehandledning på modersmål eller arbetar som integrationspedagoger.
  • Fritidsledare och fritidspedagog som arbetar under skoltid.
  • Elevassistenter eller personal som ansvarar för att lämna information vid övergångarna när elever byter stadium eller skola.

Icke-pedagogisk resurs

  • Administratör som skaffar vikarier, rapporterar närvaro, samordnar dokumentation och så vidare.
  • IT-personal och annan teknisk kompetens som stödjer lärarna i hur de ska göra anpassningar och underhåller hjälpmedel och andra verktyg för tillgänglighet som kan avlasta läraren.
  • Logoped
  • Audionom
  • Måltidspersonal.
  • Samordnare för nyanlända.
  • Studie- och yrkesvägledare.
  • Vaktmästare.
  • Rättningshjälp.

Hur stort är statsbidraget?

Hur mycket bidrag varje huvudman kan få står i bidragsramarna. Skolverket beräknar bidragsramarna inför varje bidragsår. Vi utgår då från hur många elever varje huvudman har och den totala summa som finns att fördela i grundanslaget. Alla huvudmän som Skolverket beviljar bidrag är garanterade att få beloppet i bidragsramen. Vissa huvudmän kan också få mer bidrag från en extrapott. För läsåret 2018/19 är det totala beloppet 2,3 miljarder kronor.


Se bidragsramarna för 2018/19 under Viktiga datum och beslut

Så räknar Skolverket fram bidragsramarna

I Lågstadiesatsningen finns en bidragsram för grundanslaget och en utökad bidragsram med extra pengar. Vi beräknar de två bidragsramarna på olika sätt. När en huvudman ansökt om bidrag både inom och utanför bidragsramen räknas de ihop till en total bidragsram i ansökan.

Alla huvudmän med elever i förskoleklass och årskurserna 1-3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får en bidragsram utifrån grundanslaget. Vi beräknar den utifrån hur många elever huvudmannen har enligt Skolverkets elevstatistik från den 15 oktober 2016. Observera att vi använder statistiken från 2016 även den här bidragsomgången. Vi gör det för att kunna sätta igång ansökningsprocessen och fatta beslut tidigare.

Möjlighet att få mer bidrag om det blir pengar över

Skolverket kan fördela om de pengar som blir över om inte alla huvudmän ansöker om att få hela det bidrag de har rätt till enligt bidragsramen. Om du har större behov än vad din bidragsram tillåter kan du ansöka om mer pengar.

När Skolverket fördelar om pengar som blivit över prioriterar vi huvudmän som tagit emot många nyanlända elever och huvudmän med verksamheter där det behövs särskilda insatser för att höja både utbildningens kvalitet och elevernas resultat.

I ansökan ska du specificera vilka insatser och kostnader du ansöker om bidrag för inom bidragsramen. Om du också vill söka bidrag utom bidragsramen ska du ange insatser och kostnader även för det. Om vi gör en omfördelning beviljar Skolverket max 200 procent av bidragsramen. Du ser i ert beslut om ni har beviljats bidrag utöver er bidragsram.

Vissa huvudmän kan få mer bidrag från en extrapott

En del huvudmän har en utökad bidragsram. Det betyder att de kan ta del av en extra pott pengar, totalt 329 miljoner kronor. Det gäller huvudmän som tagit emot fler nyanlända elever eller som har skolor med stora behov där det behövs särskilda insatser för att höja utbildningens kvalitet och elevernas resultat.

Så räknar vi ut vilka som får en utökad bidragsram

När Skolverket räknar ut vilka huvudmän som ska få en utökad bidragsram prioriterar vi i första hand huvudmän som har många elever som inte förväntas bli behöriga till gymnasiet. Prioriteringen baseras på uppgifter från de skolenheter som rapporterat antal elever till Statistiska centralbyrån under de tre senaste åren.

De uppgifter som används i beräkningarna är

  • elevens kön
  • elevens födelseland
  • moderns födelseland
  • faderns födelseland
  • föräldrarnas utbildningsnivå och tid i Sverige.

De huvudmän som enligt våra beräkningar har störst behov får en dubbelt så stor bidragsram. Som lägst får de en utökning med en summa som motsvarar schablonbeloppet för en halv lärartjänst. För bidragsomgången 2018/19 är schablonbeloppet 280 000 kronor. Det är sedan huvudmannens ansvar att se till att pengarna går till de skolenheter som behöver dem mest. Skolverket fördelar de extra pengarna i turordning tills de är slut. Det innebär att de huvudmän som har en lägre prioritering inte får några extra pengar.

Senast uppdaterad 19 november 2018