Statsbidrag för Lärarlönelyftet 2018/19

Bidraget ska gå till höjda löner för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger.

Viktiga datum och beslut

Bidragsomgången 2018/19

Bidragsramar: april 2018

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av Lärarlönelyftet och hur mycket de kan begära ut under året.

Bidragsramar för kommunala huvudmän, lärarlönelyftet 2018/19PDF (pdf, 196 kB)

Bidragsramar för fristående huvudmän, lärarlönelyftet 2018/19PDF (pdf, 357 kB)

Bidragsramar för övriga huvudmän, lärarlönelyftet 2018/19PDF (pdf, 105 kB)

Begäran om utbetalning 1: 15 september-1 november 2018

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 15 september-1 november 2018.

Användarmanual för rekvisition av Lärarlönelyftetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolverket avvisar i normalfallet begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2016:61).

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

Så kan du förbereda dig

Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, löneökning samt eventuell frånvaro.

För varje lärare ska du ange

  • personnummer eller motsvarande
  • för- och efternamn
  • skolform och nivå som läraren till största delen arbetar inom
  • personalkategori
  • skolenhet där läraren arbetar, alternativt förskolans postnummer i det fall personen arbetar vid en förskola
  • gymnasieprogram som läraren huvudsakligen undervisar inom (gäller endast personer som arbetar i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan)
  • ämnen som läraren huvudsakligen undervisar i (gäller ej fritidshemmet och förskolan)
  • lärarens tjänstgöringsgrad
  • startdatum och sistadatum inom perioden från vilket personen fick sin statsbidragsfinansierade löneökning
  • månadslön inklusive statsbidragsfinansierad löneökning
  • månatlig löneökning som finansieras av statsbidraget
  • eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer.

Ladda ner räknehjälp i Excel

Den här räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad:

Räknehjälp för LärarlönelyftetExcel (excel, 55 kB)

Beslut om utbetalning 1

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i december 2018.

Begäran om utbetalning 2: 1 april-15 maj 2019

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 1 april-15 maj 2019

Användarmanual för rekvisition av Lärarlönelyftetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolverket avvisar i normalfallet begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2016:61).

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidraglänk till annan webbplats

Så kan du förbereda dig

Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, löneökning samt eventuell frånvaro.

För varje lärare ska du ange

  • personnummer eller motsvarande
  • för- och efternamn
  • skolform och nivå som läraren till största delen arbetar inom
  • personalkategori
  • skolenhet där läraren arbetar, alternativt förskolans postnummer i det fall personen arbetar vid en förskola
  • gymnasieprogram som läraren huvudsakligen undervisar inom (gäller endast personer som arbetar i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan)
  • ämnen som läraren huvudsakligen undervisar i (gäller ej fritidshemmet och förskolan)
  • lärarens tjänstgöringsgrad
  • startdatum och sistadatum inom perioden från vilket personen fick sin statsbidragsfinansierade löneökning
  • månadslön inklusive statsbidragsfinansierad löneökning
  • månatlig löneökning som finansieras av statsbidraget
  • eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer.

Ladda ner räknehjälp i Excel

Den här räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad:

Räknehjälp för LärarlönelyftetExcel (excel, 55 kB)

Beslut om utbetalning 2

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i juni 2018.

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala, fristående och statliga huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
  • gymnasieskola, gymnasiesärskola.

En huvudman kan välja att använda upp till tio procent av sitt bidrag till löneökningar för personal i förskola och fritidshem.

Verksamheter som inte omfattas av statsbidraget

  • förskola, om huvudmannen inte bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
  • fritidshem, om huvudmannen inte bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
  • kommunal vuxenutbildning
  • internationella skolor
  • utbildning som leder till International Baccalaureate, IB-utbildning
  • undervisning vid sjukhus eller institution som är kopplad till ett sjukhus.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

För att huvudmannen ska få statsbidrag för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare måste de lärare som utses till att ta del av bidraget uppfylla de krav som finns i förordningen för Lärarlönelyftet (SFS 2016:100).

Det är huvudmannen som avgör hur många och vilka lärare som är kvalificerade för att få löneökning genom Lärarlönelyftet samt hur dessa lärare ska utses. Huvudmannen bestämmer också hur pengarna ska fördelas mellan dessa lärare. Huvudmannen kan ställa ytterligare villkor och krav på lärarnas kvalifikationer utöver de som anges i förordningen.

Villkoren för statsbidraget styrs av:

Villkor om utbetalning av löneökningen

Här är en sammanfattning och förtydligande av villkoren för utbetalning som är reglerade i förordningen och föreskriften och som huvudmannen är skyldig att följa.

Fördelningen mellan skolformer

Huvudmannen kan fördela bidrag mellan personal på grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, förskolan och fritidshem. De får fördela

  • minst 90 procent av bidraget till personal i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller särskola
  • maximalt 10 procent av bidraget till löneökning för personal i förskolan och fritidshemmet.

Genomsnittlig löneökning mellan 2 500 kr och 3 500 kronor

Löneökningen kan vara lika stor för alla lärare eller olika stor för olika lärare. Men löneökningen ska i genomsnitt vara mellan 2 500 och 3 500 kronor per månad för alla lärare en huvudman begär ut bidrag för.

Utöver ordinarie lön

De som får en löneökning via Lärarlönelyftet ska få den utöver sin ordinarie lön och utöver lönerevisioner. Lärarlönelyftet ska inte påverka den ordinarie lönerevisionen och huvudmannen får inte särbehandla de som får bidraget.

Deltids- eller heltidsarbete

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Vid frånvaro minskar bidraget

Om någon som får bidraget är helt eller delvis är frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaron kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden för begäran av utbetalning betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska huvudmannen heller inte ta med i begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna, eftersom huvudmannen då har lönekostnader för läraren motsvarande 80 procent av lärarens lön. Vi tar även hänsyn till karensdagen.

Betalas ut i samband med lön

Löneökningen via Lärarlönelyftet ska betalas ut i samma takt som lönen, vilket normalt sker månadsvis eller med ännu kortare intervall.

Får inte betalas ut till en nyanställd

Löneökning via Lärarlönelyftet får inte betalas ut i samband med nyanställning, utan får betalas ut först efter det att första månadslönen betalats ut. Det är sedan upp till huvudmannen att avgöra när det är lämpligt att läraren, förskolläraren eller fritidspedagogen får ta del av Lärarlönelyftet. Om den anställde byter tjänst eller skolenhet, men fortsätter vara anställd hos samma huvudman räknas detta inte som en nyanställning.

Följer inte med vid byte av arbetsgivare

Bidraget följer inte med en lärare om hen byter huvudman. Det är den aktuella arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan vara aktuell för Lärarlönelyftet.

Kombinera förstelärare med Lärarlönelyftet

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med ett lönepåslag via Lärarlönelyftet. Men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad ett lönepåslag via Lärarlönelytet och vise versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om en del av bidraget ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Statsbidrag kan inte sparas

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av huvudmannens tilldelade bidragsram för den bidragsomgången. Bidrag som inte används kan inte sparas till det kommande halvåret.

Skicka in begäran om utbetalningar i tid

I normalfallet avvisar vi sent inkomna begäran om utbetalningar, rekvisitioner. Det regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61).

Lokala kriterier för fördelning

Huvudmannen kan lägga till egna lokala kriterier för hur bidraget ska fördelas utöver de krav som ska uppfylla enligt förordningen (2016:100) om Lärarlönelyftet.

Det är vanligt att det finns fler lärare i organisationen som uppfyller minimikraven för att ta del av Lärarlönelyftet än vad tilldelade medel räcker till. Det är då upp till huvudmannen att göra ett urval bland dessa lärare. Det är upp till huvudmannen att besluta om vilka kriterier som ska gälla för ett sådant urval.

Det är viktigt att framhålla att det, utöver förordningen, kan finnas lagar och avtal som begränsar vilka kriterier som får användas för olika typer av urval på arbetsmarknaden. Men det är ingenting som Skolverket tar ställning till.

Villkor för den som får ta del av löneökningen

Följande villkor gäller för den lärare, förskollärare eller fritidspedagog som huvudmannen har utsett till att få löneökning via Lärarlönelyftet.

Särskilt kvalificerad

Den som får del av lärarlönelyftet ska ha visat intresse för och ha god förmåga att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i förskolan. På så vis har läraren bidragit till att förbättra elevernas studieresultat eller måluppfyllelse.

För att få löneökningen ska läraren, förskolläraren eller fritidspedagogen uppfylla minst ett av följande krav. Den som får löneökningen ska ha

  • tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt
  • tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden
  • tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Bedömningen av vem som är särskilt kvalificerad görs lokalt och ansvaret ligger hos huvudmannen.

Största delen av arbetstiden ska vara undervisning

Läraren ska ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Detta regleras i 8 § SFS 2016:100 och 7 § SKOLFS 2016:61.

Uppgifter som hör till undervisningen

Det kan till exempel innebära att läraren

  • ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
  • bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
  • återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

Andra uppgifter av pedagogisk natur

Det finns ingen etablerad definition till ”andra uppgifter av pedagogisk natur”, utan det blir upp till huvudmannen att definiera. I den promemoria som regeringen publicerade i samband med införandet av Lärarlönelyftet står det:

"Med begreppet andra uppgifter av pedagogisk natur avses uppgifter som leder till utveckling av undervisningens kvalitet. Dessa uppgifter kan, men behöver inte, vara direkt kopplade till själva undervisningen i sig. Det kan t.ex. avse det pedagogiska ledarskap som en person i ledande befattning med lärar- eller förskollärarlegitimation ägnar sig åt när han eller hon leder och stödjer ett arbetslag i kollegialt lärande eller driver skolutveckling på ett sådant sätt att undervisningen utvecklas till att ta större ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer. Ett annat exempel kan vara en speciallärares eller en specialpedagogs arbete i ett elevvårdsteam för att på olika sätt ge stöd till elever med särskilda behov och på så sätt bidra till att de kan förbättra sina resultat."

Villkor för lärare

Läraren ska

  • ha en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen får del av Lärarlönelyftet
  • ägna minst 75 procent av arbetstiden åt arbete i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem
  • ägna minst 75 procent av arbetstiden åt undervisning, uppgifter som hör till undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur
  • vara särskilt kvalificerad för sin undervisning.

Även skolledare kan ta del av Lärarlönelyftet om de uppfyller kriterierna ovan.

Lärarlegitimation

För att ta del av Lärarlönelyftet krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.

De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 13–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800) och 6 § (SFS 2016:100)

  • tillsvidareanställda lärare som är anställda för att undervisa i modersmål
  • tillsvidareanställda lärare som är anställda för att undervisa i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan
  • lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska
  • lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk.
  • speciallärare och specialpedagoger med specialpedagogexamen med specialisering mot utvecklingsstörning som varit anställda före den 1 december 2013 i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, och för närvarande arbetar inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan
  • speciallärare och specialpedagoger som har förskollärarlegitimation med särskilda behörigheter i sär- och träningsskola som arbetar inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan

Lärar- och förskollärarlegitimation

Villkor för förskollärare

Förskolläraren ska

  • ha förskollärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen får del av Lärarlönelyftet
  • ägna minst 75 procent av arbetstiden åt arbete i förskola eller förskoleklass
  • ägna minst 75 procent av arbetstiden åt undervisning, uppgifter som hör till undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur
  • vara särskilt kvalificerad för sin undervisning.

Även förskolechefer kan ta del av Lärarlönelyftet om de uppfyller kriterierna ovan.

Villkor för fritidspedagoger

Fritidspedagogen eller motsvarande ska

  • ha en svensk eller utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som fritidspedagog eller motsvarande
  • ägna minst 75 procent av arbetstiden åt arbete i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem
  • vara särskilt kvalificerad för den undervisning som bedrivs.

Även andra utbildningar som till omfattning och innehåll motsvarar de ovan nämnda utbildningarna kan i det enskilda fallet anses uppfylla kraven. Det ankommer på sökanden att visa att utbildningarna motsvarar varandra avseende omfattning och innehåll.

Internationella skolor

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa verksamheter.

Om lärare som undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 75 procent av arbetstiden inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Sjukhusundervisning

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

Om lärare som undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan denna komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 75 procent inom den skolform som statsbidraget omfattar.

Hur stort är statsbidraget?

Varje år betalar Skolverket ut cirka tre miljarder kronor. Det höjer lönen för ungefär 67 000 lärare i Sverige.

Alla huvudmän som kan ta del av Lärarlönelyftet får en bidragsram. Den visar den totala summan bidrag som varje huvudman kan begära ut för ett läsår.

Se beslut om bidragsramar för 2018/19

Bidragsramen presenteras i april varje år och gäller för ett läsår

För att få en bidragsram ska huvudmannen ha haft elever under det år som föregår bidragsomgången. Skolverket fastställer bidragsramen för varje huvudman. Ramens storlek styrs av antalet elever hos huvudmannen i förhållande till det totala antalet elever i Sverige. Antalet elever beräknar vi utifrån ett genomsnitt från de tre föregående läsåren som huvudmannen har rapporterat till Statistiska centralbyrån, SCB.

Bidragsramen kan komma att ändras mellan bidragsomgångar

Om huvudmannen har stora minskningar eller ökningar av elevantalet gentemot elevantalet i hela Sverige kan det göra att bidragsbeloppet ökar eller minskar mellan bidragsomgångar. Beloppet i bidragsramarna är alltid avrundat så att det är jämnt delbart med 50 000 kronor. Huvudmän med färre än 30 elever får 50 000 kronor.

Sociala avgifter ingår

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas till 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

Så beräknar du löneökningen per lärare för ett läsår

När du beräknar beloppet på löneökningen för en lärare per år, ska du även räkna med sociala avgifter (1,42). Uträkningen blir därför:

(Löneökningen per månad x 12) x 1,42

Exempel:

Om en lärare ska få 3 000 kr i löneökning per månad blir det:

(3 000 kr x 12) x 1,42 = 51 120 kr för ett läsår.

Eftersom bidraget delas ut två gånger per år ska ni i begära ut 25 560 kr per gång.

51 120 / 2 = 25 560

Ladda ner räknehjälp i Excel

Den här räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad:

Räknehjälp för LärarlönelyftetExcel (excel, 55 kB)

Senast uppdaterad 27 november 2018

Frågor och svar

Kompletteringar eller ändringar ska göras mellan de datumen ni kan begära om utbetalning. Om handlingarna redan är inskickade kan kompletteringar och ändringar göras av handläggare på Skolverket. Mejla begäran om komplettering eller ändring till: statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se

Skolverket skiljer på ny uppgift och komplettering eller justering av tidigare lämnad uppgift.

Komplettera uppgifter om en registrerad person

Fram till dess att beslut har fattats kan du komplettera och justera information som gäller för en individ som tidigare rapporterats in i lämnad begäran om utbetalning. Uppgift om personnummer alternativt namn på individen är tillräckligt för att det ska betraktas som att denne rapporterats in.

Komplettera uppgifter med ny person

Det går inte att komplettera en begäran om utbetalning med att registrera en ny person efter att dess sista datum har varit, det vill säga efter den 1 november respektive den 15 maj.

Om förhållandena ändras efter att beslut om begäran om utbetalning har fattats ska huvudmannen meddela Skolverket om de nya förhållandena. Det kan exempelvis avse tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst.

Informationen lämnas av huvudmannen till Skolverket via
E-post till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se

Ange:

  • Organisationsnummer,
  • personnummer tillhörande berörd person(-er),
  • period som förändringen gäller, och vad den förändrade omständigheten är, t ex. ”Person X har slutat sin anställning och erhåller från denna dag ingen lön för en karriärtjänst.”.

Om ni inte har kunnat betala ut de pengar ni har fått till den personal ni angett i er begäran om utbetalning ska ni betala tillbaka pengarna till Skolverket. Det kan till exempel bero på att en person slutat eller gått ner i tjänstgöringsgrad. Om det gäller flera personer ber vi er att komma in med en samlad information för alla dessa personer.

Kontakta Skolverket via

E-post till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se

Ni kan även behöva betala tillbaka statsbidrag om det i efterhand visar sig att en lärare som ni har fått bidrag för inte uppfyller villkoren i förordningen eller om det visar sig att ni som huvudman inte uppfyller villkoren i förordningen.

Skolverket gör även stickprov regelbundet. Stickproven kan vara slumpmässigt valda, de kan också ske på förekommen anledning. Stickproven kan resultera i att Skolverket återkräver bidrag från huvudmannen om detta har använts på ett otillåtet sätt.

Det är politiska beslut som avgör om detta statsbidrag ska finnas kvar. Lärarlönelyftet har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för satsningen. Det är upp till huvudmannen att besluta om löneökningen ska betalas ut tillsvidare eller för en viss tid.

Nej. En löneökning med lärarlönelyftet kan tidigast betalas ut efter det att den första månadslönen betalats ut.

Huvudmannen bestämmer själv om löneökningen ska erbjudas som en permanent löneökning eller som ett tidsbegränsat tillägg.

En lärare som ägnar en del av sin tjänst åt fackliga uppdrag kan vara aktuell för Lärarlönelyftet förutsatt att denne uppfyller kraven i förordningen. 75 procent eller mer av arbetstiden ska ägnas åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Om en arbetstagare i för hög utsträckning ägnar sig åt andra arbetsuppgifter innebär det att denne inte kan omfattas av Lärarlönelyftet. Att dessa arbetsuppgifter är fackligt förtroendearbete innebär ingen skillnad i denna bedömning.