Statsbidrag för lärarlönelyftet 2021/22

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av Lärarlönelyftet och hur mycket de kan begära ut under året.

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 15 september–1 november 2021.

Användarmanual för rekvisition av Lärarlönelyftet

Skolverket avvisar i normalfallet begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2016:61).

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Så kan du förbereda dig

Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, löneökning samt eventuell frånvaro.

För varje lärare ska du ange

• personnummer eller motsvarande
• för- och efternamn
• skolform och nivå som läraren till största delen arbetar inom
• personalkategori
• skolenhet där läraren arbetar, alternativt förskolans postnummer i det fall personen arbetar vid en förskola
• program (bara för gymnasieskola eller gymnasiesärskola)
  
• lärarens tjänstgöringsgrad enligt anställningsavtalet
• startdatum och sistadatum inom perioden från vilket personen får sin statsbidragsfinansierade löneökning
• månadslön inklusive statsbidragsfinansierad löneökning. Ange den summa som motsvarar en heltidstjänst även om personen inte arbetar heltid
• månatlig löneökning som finansieras av statsbidraget. Ange den summa som motsvarar en heltidstjänst även om personen inte arbetar heltid
• eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer
• löneökningens varaktighet (tillsvidare eller tidsbegränsad).

Ladda ner räknehjälp i Excel

Den här räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad:

Räknehjälp för Lärarlönelyftet (excel, 55 kB)

Beslut om utbetalning 1

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i december 2022.

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 1 april–16 maj 2022

Användarmanual för rekvisition av Lärarlönelyftet

Skolverket avvisar i normalfallet begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2016:61).

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Så kan du förbereda dig

Samla in de uppgifter du ska lämna när du begär ut bidraget i god tid. Om du tidigare har begärt ut bidrag för en lärare behöver du bara fylla i följande uppgifter på nytt: personnummer, månadslön, löneökning samt eventuell frånvaro.

För varje lärare ska du ange

• personnummer eller motsvarande
• för- och efternamn
• skolform och nivå som läraren till största delen arbetar inom
• personalkategori
• skolenhet där läraren arbetar, alternativt förskolans postnummer i det fall personen arbetar vid en förskola
• program (bara för gymnasieskola eller gymnasiesärskola)
  
• lärarens tjänstgöringsgrad enligt anställningsavtalet
• startdatum och sistadatum inom perioden från vilket personen får sin statsbidragsfinansierade löneökning
• månadslön inklusive statsbidragsfinansierad löneökning. Ange den summa som motsvarar en heltidstjänst även om personen inte arbetar heltid
• månatlig löneökning som finansieras av statsbidraget. Ange den summa som motsvarar en heltidstjänst även om personen inte arbetar heltid
• eventuell sammanhängande frånvaro i 30 dagar eller mer
• löneökningens varaktighet (tillsvidare eller tidsbegränsad).

Ladda ner räknehjälp i Excel

Den här räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad:

Räknehjälp för Lärarlönelyftet (excel, 55 kB)

Beslut om utbetalning 2

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i juni 2022.

• förskola, om huvudmannen inte också bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
• fritidshem, om huvudmannen inte också bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
• kommunal vuxenutbildning
• internationella skolor
• utbildning som leder till International Baccalaureate, IB-utbildning
• undervisning vid sjukhus eller institution som är kopplad till ett sjukhus.

Huvudmannen kan fördela bidrag mellan personal på grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, förskolan och fritidshem. De får fördela

• minst 90 procent av bidraget till personal i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller särskola
• maximalt 10 procent av bidraget till löneökning för personal i förskolan och fritidshemmet.

Löneökningen kan vara densamma för alla lärare eller olika för olika lärare. Kravet är att löneökningen i genomsnitt är mellan 2 500 och 3 500 kronor per månad för alla lärare som huvudmannen begär ut bidrag för.

De som får en löneökning via Lärarlönelyftet ska få den utöver sin ordinarie lön och utöver lönerevisioner. Lärarlönelyftet ska inte påverka den ordinarie lönerevisionen och huvudmannen får inte särbehandla de som får bidraget.

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Om någon som får bidraget är helt eller delvis är frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaron kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden för begäran av utbetalning betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska huvudmannen heller inte ta med i begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på att en lärare är sjuk får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna. Det är en ersättning för karensdag och sjuklön.

Frånvaro som uppstår efter rekvisition

Om en lärare får frånvaro, efter det att Skolverket har fattat beslut om utbetalning, ska ni meddela Skolverket och göra en uppdatering av era frånvarouppgifter. Det kan exempelvis handla om tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst, som gör att en del av bidraget ska återbetalas. Kontakta oss via e-post statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att öppna ett omprövningsärende i e-tjänsten.

Uppgifter om inrapporterad frånvaro sparas inte i handläggningssystemet. Därför måste även tidigare rapporterade uppgifter om frånvaron ingå i uppdateringen.

Löneökningen via Lärarlönelyftet ska betalas ut i samma takt som lönen, vilket normalt sker månadsvis eller med ännu kortare intervall.

Löneökning via Lärarlönelyftet får inte betalas ut i samband med nyanställning, utan får betalas ut först efter det att första månadslönen betalats ut. Det är sedan upp till huvudmannen att avgöra när det är lämpligt att läraren eller förskolläraren får ta del av Lärarlönelyftet. Om den anställde byter tjänst eller skolenhet, men fortsätter vara anställd hos samma huvudman, räknas det inte som en nyanställning.

Bidraget följer inte med en lärare om hen byter huvudman. Det är den aktuella arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan vara aktuell för Lärarlönelyftet.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med ett lönepåslag via Lärarlönelyftet. Men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad ett lönepåslag via Lärarlönelyftet och tvärtom. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om en del av bidraget ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av huvudmannens tilldelade bidragsram. Bidrag som inte används kan inte sparas till det kommande halvåret.

I normalfallet avvisar vi sent inkomna begäran om utbetalningar, rekvisitioner. Det regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61).

Huvudmannen kan lägga till egna lokala kriterier för hur bidraget ska fördelas utöver de krav som ska uppfyllas enligt förordningen (2016:100) om Lärarlönelyftet.

Det är vanligt att det finns fler lärare i organisationen som uppfyller minimikraven för att ta del av Lärarlönelyftet än vad tilldelade medel räcker till. Det är då upp till huvudmannen att göra ett urval bland dessa lärare. Det är upp till huvudmannen att besluta om vilka kriterier som ska gälla för ett sådant urval.

Det är viktigt att framhålla att det, utöver förordningen, kan finnas lagar och avtal som begränsar vilka kriterier som får användas för olika typer av urval på arbetsmarknaden. Dessa tar inte Skolverket ställning till.

Den som får del av lärarlönelyftet ska ha visat intresse för och ha god förmåga att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor. Därigenom ska hen ha förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i förskolan. På så vis har läraren bidragit till att förbättra elevernas studieresultat eller måluppfyllelse.

För att få löneökningen ska läraren eller förskolläraren uppfylla minst ett av följande krav. Den som får löneökningen ska ha

• tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt
• tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden
• tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Bedömningen av vem som är särskilt kvalificerad görs lokalt och ansvaret ligger hos huvudmannen.

Läraren ska ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Detta regleras i 8 § SFS 2016:100 och 7 § SKOLFS 2016:61.

Uppgifter som hör till undervisningen

Det kan till exempel innebära att läraren

• ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
• bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
• återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

Andra uppgifter av pedagogisk natur

Det finns ingen etablerad definition till ”andra uppgifter av pedagogisk natur”, utan det blir upp till huvudmannen att definiera. I den promemoria som regeringen publicerade i samband med införandet av Lärarlönelyftet står det:

"Med begreppet andra uppgifter av pedagogisk natur avses uppgifter som leder till utveckling av undervisningens kvalitet. Dessa uppgifter kan, men behöver inte, vara direkt kopplade till själva undervisningen i sig. Det kan t.ex. avse det pedagogiska ledarskap som en person i ledande befattning med lärar- eller förskollärarlegitimation ägnar sig åt när han eller hon leder och stödjer ett arbetslag i kollegialt lärande eller driver skolutveckling på ett sådant sätt att undervisningen utvecklas till att ta större ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer. Ett annat exempel kan vara en speciallärares eller en specialpedagogs arbete i ett elevvårdsteam för att på olika sätt ge stöd till elever med särskilda behov och på så sätt bidra till att de kan förbättra sina resultat."

Läraren ska

• ha en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag då hen får del av Lärarlönelyftet
• ägna minst 75 procent av arbetstiden åt arbete i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem
• ägna minst 75 procent av arbetstiden åt undervisning, uppgifter som hör till undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur
• vara särskilt kvalificerad för sin undervisning.

Även skolledare kan ta del av Lärarlönelyftet om de uppfyller kriterierna ovan.

Lärarlegitimation

För att ta del av Lärarlönelyftet krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag då lärarlegitimationen utfärdats.

Vilka lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 13–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800) och 6 § (SFS 2016:100). Det gäller

• tillsvidareanställda lärare som undervisar i modersmål
• tillsvidareanställda lärare som undervisar i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan
• lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska
• lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk
• speciallärare och specialpedagoger med specialpedagogexamen med specialisering mot utvecklingsstörning som varit anställda före den 1 december 2013 i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna, och för närvarande arbetar inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan
• speciallärare och specialpedagoger som har förskollärarlegitimation med särskilda behörigheter i sär- och träningsskola som arbetar inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan.

Personer som tillhör personalkategorierna i de första fyra punkterna ovan måste ägna minst 75 procent av den tid de lägger på undervisning, uppgifter som hör till undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur åt

• undervisning i ämnen som är kopplade till undantaget
• uppgifter som hör till undervisning i ämnen som är kopplade till undantaget
• andra uppgifter av pedagogisk natur som är kopplade till ämnen som har att göra med undantaget.

Lärar- och förskollärarlegitimation

Förskolläraren ska

• ha förskollärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag då hen får del av Lärarlönelyftet
• ägna minst 75 procent av arbetstiden åt arbete i förskola eller förskoleklass
• ägna minst 75 procent av arbetstiden åt undervisning, uppgifter som hör till undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur
• vara särskilt kvalificerad för sin undervisning.

Även förskolechefer kan ta del av Lärarlönelyftet om de uppfyller kriterierna ovan.

Från och med den 1 juli 2019 blir det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet.

Krav för lärarlegitimation för fritidspedagoger

Kontakta upplysningstjänsten

Läs mer om lärar- och förskollärarlegitimation

Det går inte att få statsbidrag för lärare som bara arbetar på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa utbildningsformer.

En lärare som undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan ta del av bidraget. Då måste hen undervisa på minst 75 procent av sin arbetstid inom den skolform som omfattas av statsbidraget.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som bara arbetar med sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

En lärare som undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på sjukhus kan ta del av bidraget. Då måste hen undervisa på minst 75 procent av sin arbetstid inom den skolform som omfattas av statsbidraget.

För att få en bidragsram ska huvudmannen ha haft elever under det läsår som föregår bidragsomgången. Skolverket fastställer bidragsramen för varje huvudman.

Ramens storlek styrs av antalet elever hos huvudmannen i förhållande till det totala antalet elever i Sverige. Vi beräknar antalet elever utifrån ett genomsnitt av elevantalet för de tre föregående läsåren. Vi utgår då från Statistiska centralbyråns (SCB) elevstatistik.

Om huvudmannen har stora minskningar eller ökningar av elevantalet gentemot elevantalet i hela Sverige kan det göra att bidragsbeloppet ökar eller minskar mellan bidragsomgångar. Beloppet i bidragsramarna är avrundat så att det är jämnt delbart med 50 000 kronor. Huvudmän med färre än 30 elever får 50 000 kronor.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas till 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

När du beräknar beloppet på löneökningen för en lärare per år, ska du även räkna med sociala avgifter (1,42). Uträkningen blir därför:

(Löneökningen per månad x 12) x 1,42

Exempel:

Om en lärare ska få 3 000 kr i löneökning per månad blir det:

(3 000 kr x 12) x 1,42 = 51 120 kr för ett läsår.

Eftersom bidraget delas ut två gånger per år ska ni i begära ut 25 560 kr per gång.

51 120 / 2 = 25 560

Ladda ner räknehjälp i Excel

Den här räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad:

Räknehjälp för Lärarlönelyftet (excel, 55 kB)