Statsbidrag för Lärarlönelyftet 2021/2022

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av Lärarlönelyftet och hur mycket de kan begära ut under året.

Bidragsramar kommuner Lärarlönelyftet 2021-22 (pdf, 453 kB)

Bidragsramar enskilda huvudmän Lärarlönelyftet 2021-22 (pdf, 520 kB)

Bidragsramar övriga huvudmän Lärarlönelyftet 2021-22 (pdf, 110 kB)

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 15 september–1 november 2021.

Skolverket avvisar i normalfallet begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2016:61).

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Uppgifter som ska redovisas

• Personnummer (namn och legitimation visas automatiskt).
• Tjänstgöringsgrad (aktuell för perioden).
• Löneökning per månad (redovisas som för en heltidstjänst).
• Månadslön inklusive samtliga lönetillägg (redovisas som för en heltidstjänst).
• Skolform.
• Skolenhet.
• Program om gymnasium.
• Mellan vilka datum bidraget begärs ut per lärare.
• Frånvaro som är 30 dagar eller mer, där frånvaroorsaken är av samma orsak och omfattning.

Rekvirera i god tid

I normalfallet avvisar Skolverket sent inkomna rekvisitioner. Datumgränsen regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61).

Se därför till att vara ute i god tid och skicka gärna in handlingarna innan sista datum för rekvisition.

Beslut om utbetalning 1

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i december 2022.

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 1 april–16 maj 2022

Skolverket avvisar i normalfallet begäran om utbetalning som kommer in efter sista datum (SKOLFS 2016:61).

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Uppgifter som ska redovisas

• Personnummer (namn och legitimation visas automatiskt).
• Tjänstgöringsgrad (aktuell för perioden).
• Löneökning per månad (redovisas som för en heltidstjänst).
• Månadslön inklusive samtliga lönetillägg (redovisas som för en heltidstjänst).
• Skolform.
• Skolenhet.
• Program om gymnasium.
• Mellan vilka datum bidraget begärs ut per lärare.
• Frånvaro som är 30 dagar eller mer, där frånvaroorsaken är av samma orsak och omfattning.

Rekvirera i god tid

I normalfallet avvisar Skolverket sent inkomna rekvisitioner. Datumgränsen regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61).

Se därför till att vara ute i god tid och skicka gärna in handlingarna innan sista datum för rekvisition.

Beslut om utbetalning 2

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i juni 2022.

Bidraget ges till huvudmän för

• förskoleklass
• grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
• gymnasieskola, gymnasiesärskola.

En huvudman med dessa skolformer kan välja att använda upp till tio procent av sitt bidrag till löneökningar också för personal i förskola och fritidshem. Minst 90 procent av bidraget ska dock gå till personal i ovanstående skolformer.

Verksamheter som inte omfattas av bidraget

• förskola, om huvudmannen inte också bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
• fritidshem, om huvudmannen inte också bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
• kommunal vuxenutbildning
• internationella skolor
• utbildning som leder till International Baccalaureate, IB-utbildning
• undervisning vid sjukhus eller institution som är kopplad till ett sjukhus.

En lärare som undervisar i ovanstående skolformer, och som även undervisar i en skolform som omfattas av bidraget, ska ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning i den godkända skolformen.

Huvudmannen bestämmer hur bidragsramen ska fördelas mellan lärarna. Huvudmannen kan antingen ge en löneökning som är olika stor eller densamma för de lärare bidraget begärs ut för. Kravet är att löneökningarna i genomsnitt ska vara mellan 2 500 och 3 500 kronor per månad för alla lärare som huvudmannen begär ut bidrag för.

Bidraget ska ges till läraren utöver ordinarie lön. Lärarlönelyftet ska inte påverka den ordinarie lönen eller lönerevisionen. Huvudmannen får inte särbehandla de som får bidraget.

Löneökningen via Lärarlönelyftet ska betalas ut i samma takt som lönen, vilket normalt sker månadsvis eller med kortare intervall.

Löneökning via Lärarlönelyftet får inte ges vid en nyanställning, bidraget får betalas ut först efter att den ordinarie grundlönen/månadslönen har betalats ut en gång.

Om den anställde byter tjänst eller skolenhet, men fortsätter vara anställd hos samma huvudman, räknas det inte som en nyanställning. Bidraget följer inte med en lärare som byter huvudman och det är den nya arbetsgivaren bestämmer om läraren får del av Lärarlönelyftet.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med ett lönepåslag via Lärarlönelyftet och det är upp till huvudmannen att ta ställning till om lärarlönelyftet ska gå till lärare som har en karriärtjänst. En lärare med karriärtjänst är inte garanterad ett lönepåslag via Lärarlönelyftet och tvärtom.

Bidraget betalas ut till huvudmannen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

För att kunna ta del av Lärarlönelyftet ska läraren ha visat intresse för och en god förmåga till att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i skolan.

Detta ska ha skett genom att hon eller han har

• tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt
• tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden
• tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Läraren ska ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Detta regleras i 8 § SFS 2016:100 och 7 § SKOLFS 2016:61. Det kan till exempel innebära att läraren

• ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
• bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
• återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

Det finns ingen etablerad definition av ”andra uppgifter av pedagogisk natur” utan det får huvudmannen definiera. I den promemoria som regeringen publicerade i samband med införandet av Lärarlönelyftet står det:

"Med begreppet andra uppgifter av pedagogisk natur avses uppgifter som leder till utveckling av undervisningens kvalitet. Dessa uppgifter kan, men behöver inte, vara direkt kopplade till själva undervisningen i sig. Det kan till exempel avse det pedagogiska ledarskap som en person i ledande befattning med lärar- eller förskollärarlegitimation ägnar sig åt när han eller hon leder och stödjer ett arbetslag i kollegialt lärande eller driver skolutveckling på ett sådant sätt att undervisningen utvecklas till att ta större ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer. Ett annat exempel kan vara en speciallärares eller en specialpedagogs arbete i ett elevvårdsteam för att på olika sätt ge stöd till elever med särskilda behov och på så sätt bidra till att de kan förbättra sina resultat."

I normalfallet krävs en lärarlegitimation eller förskollärarlegitimation beroende på vilken skolform läraren undervisar i. Legitimationen ska vara utfärdad av Skolverket senast den dag då Lärarlönelyftet begärs ut. Även skolledare och förskolechefer får ta del av statsbidraget förutsatt att de arbetar med uppgifter enligt förordningen och uppfyller samtliga övriga krav som gäller för aktuell skolform.

Fritidshem: lärarlegitimation

Förskola: lärarlegitimation, förskollärarlegitimation

Förskoleklass: lärarlegitimation, förskollärarlegitimation

Grundskola 1–9: lärarlegitimation

Gymnasieskola: lärarlegitimation

Grundsärskola: lärarlegitimation

Gymnasiesärskola: lärarlegitimation

Specialskola: lärarlegitimation

Sameskolan: lärarlegitimation

Om lärar- och förskollärarlegitimation

Om lärare i fritidshem

Vilka lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 13–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800) och 6 § (SFS 2016:100). Det gäller följande:

1) Tillsvidareanställda lärare som undervisar i modersmål

2) Tillsvidareanställda lärare som undervisar i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan

3) Lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska

4) Lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk

5) Speciallärare och specialpedagoger i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och specialskolan och som uppfyller nedanstående villkor:

1. A) Om läraren har en specialpedagogexamen eller en speciallärarexamen och en förskollärarlegitimation ska förskollärarlegitimationen innehålla särskild behörighet i grundsär- och träningsskola.
2. B) Om läraren har en specialpedagogexamen, och en förskollärarlegitimation som saknar särskild behörighet i grundsär- och träningsskola, ska följande fem punkter uppfyllas:

• Specialpedagogexamen med specialisering mot utvecklingsstörning.
• Sakna en behörighetsgivande examen (om läraren har en examen som medger att läraren kan ansöka om en legitimation omfattas läraren inte av undantaget)
  
• Vara anställd före 1 dec 2013 som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan.
• Bedriva undervisning i den särskilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan, i specialskolan om undervisningen motsvarar den särskilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan eller på gymnasiesärskolans individuella program.
• Ha en examen som utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser utbildning som påbörjats före utgången av 2008. Förordning (2013:830). Examen ska avse specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), motsvarande äldre examen eller utländsk examen som motsvarar en examen som avses i a eller b.

1. C) Om läraren har en speciallärarexamen, och en förskollärarlegitimation som saknar särskild behörighet i sär- och träningsskola, ska följande fyra punkter uppfyllas:

• Speciallärarexamen med en specialisering mot utvecklingsstörning.
• Sakna en behörighetsgivande examen (om läraren har en examen som medger att läraren kan ansöka om en legitimation omfattas läraren inte av undantaget)
• Vara anställd före 1 december 2013 som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan.
• Bedriva undervisning i den särskilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan, i specialskolan om undervisningen motsvarar den särskilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan eller på gymnasiesärskolans individuella program.

Lärare som undantas kravet på lärarlegitimation i dessa ovanstående personalkategorier måste ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning i ämnen som är kopplade till undantaget, uppgifter som hör till undervisning i ämnen som är kopplade till undantaget, andra uppgifter av pedagogisk natur som är kopplade till ämnen som har att göra med undantaget.

Storleken på bidragsramen bestäms av huvudmannens genomsnittliga elevantal i förhållande till det totala antalet elever i Sverige. Det genomsnittliga elevantalet beräknas på de tre år som föregår bidragsåret. Om huvudmannen har haft elever två eller ett år innan bidragsåret utgår beräkningen från dessa elevantal. Har huvudmannen inte har haft några elever det läsår som närmast föregår bidragsåret, får statsbidrag inte lämnas.

Om huvudmannen har stora minskningar eller ökningar av elevantalet gentemot elevantalet i hela Sverige kan det göra att bidragsbeloppet ökar eller minskar mellan bidragsomgångar. Beloppet i bidragsramarna är avrundat så att det är jämnt delbart med 50 000 kronor. Huvudmän med färre än 30 elever får 50 000 kronor.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas till 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

Vid varje rekvisition kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Bidrag som inte begärs ut kan inte sparas till det kommande halvåret. Rekvirerar ni mindre än vad ni har möjlighet till får det ingen effekt för den framtida bidragsramen.

Räknehjälp i Excel

Räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få Lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad samt mellan vilka datum de får bidraget.

Räknehjälp för lärarlönelyftet (excel, 55 kB) (excel, 55 kB)

När du beräknar beloppet på löneökningen för en lärare per år, ska du även räkna med sociala avgifter om 42 procent. (Löneökningen per månad x 12) x 1,42.

Om en lärare ska få 3 000 kr i löneökning per månad blir det:

(3 000 kr x 12) x 1,42 = 51 120 kr för ett läsår.

Eftersom bidraget delas ut två gånger per år ska ni i begära ut 25 560 kr per gång.

51 120 kr / 2 = 25 560 kr

Huvudmannen ska rapportera all känd frånvaro i samband med rekvisition, enligt SKOLFS 2016:61 5§. Bidraget betalas bara ut för den tid som läraren arbetar och är i tjänst. Vid frånvaro reduceras bidraget i motsvarande grad.

Frånvaro som ska rapporteras ska vara minst 30 sammanhängande dagar. Orsaken till frånvaro och frånvarograden ska vara samma under hela denna period, det kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet.

För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras bidragsbeloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Om en lärare är frånvarande på heltid under rekvisitionsperioden ska denne inte tas med i rekvisitionen, oavsett orsaken till frånvaron.

Observera att uppgifter om inrapporterad frånvaro inte sparas i handläggningssystemet. Läs mer längre ned, under rubriken Frånvaro som uppstår efter beslut om rekvisition.

Om handlingarna är inskickade i e-tjänsten till Skolverket kan bara våra handläggare ändra i uppgifterna. Mejla din begäran om att göra en komplettering eller ändring till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se

Fram till det att Skolverket fattar beslut kan du komplettera och justera uppgifterna om en person. Det är tillräckligt att lämna uppgifter om personens personnummer eller namn för att det ska betraktas som att hen har rapporterats in.

Det går inte att komplettera en rekvisition med en ny person efter sista datum för rekvisition, det vill säga efter den 1 november respektive den 15 maj.

Huvudmannen ska rapportera all känd frånvaro i samband med rekvisition, enligt SKOLFS 2016:61 5§. Om frånvaro uppstår efter beslutet ska huvudmannen kontakta Skolverket för att ompröva det utbetalade beloppet. Det kan handla om tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst som gör att en del av bidraget ska återbetalas till statskassan.

Mejla till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att öppna ett omprövningsärende i e-tjänsten. Ni får via e-tjänsten rapportera aktuella uppgifter om frånvaro. Därefter fattas ett beslut om återkrav och en faktura på beloppet som ska återbetalas skickas till er.

Uppgifter om inrapporterad frånvaro sparas inte i handläggningssystemet. Därför måste även tidigare rapporterade uppgifter om frånvaron ingå i uppdateringen.