Statsbidrag för Lärarlönelyftet 2022/2023

Bidraget ska gå till höjda löner för särskilt kvalificerade lärare och förskollärare.

Bidragsramar och begäran om utbetalning

Bidragsramen visar vilka huvudmän som kan ta del av Lärarlönelyftet och hur mycket de kan begära ut under året.

Bidragsramar kommunala huvudmän 2022/23 Pdf, 127 kB. (Pdf, 127 kB)

Bidragsramar enskilda huvudmän 2022/23 Pdf, 414 kB. (Pdf, 414 kB)

Bidragsramar övriga huvudmän 2022/23 Pdf, 87 kB. (Pdf, 87 kB)

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 15 september–1 november 2022.

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänsten Länk till annan webbplats.

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag Länk till annan webbplats.

Uppgifter som ska redovisas

  • Personnummer (namn och legitimation visas automatiskt).
  • Tjänstgöringsgrad (aktuell för perioden).
  • Löneökning per månad (redovisas som för en heltidstjänst).
  • Månadslön inklusive samtliga lönetillägg (redovisas som för en heltidstjänst)
  • Legitimation
  • Personalkategori
  • Skolform
  • Skolenhet
  • Program om gymnasium.
  • Mellan vilka datum bidraget begärs ut per lärare.
  • Frånvaro som är 30 dagar eller mer, där frånvaroorsaken är av samma orsak och omfattning.

Lathund för registrering av legitimation, personalkategori och skolform Pdf, 180 kB. (Pdf, 180 kB)

Rekvirera i god tid

I normalfallet avvisar Skolverket sent inkomna rekvisitioner. Datumgränsen regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61).

Se därför till att vara ute i god tid och skicka gärna in handlingarna innan sista datum för rekvisition.

Beslut om utbetalning 1

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i december 2022.

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 1 april–15 maj 2023

Det går att begära ut som mest 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Det går inte att spara pengar för att använda till nästa halvår.

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Logga in i e-tjänsten Länk till annan webbplats.

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag Länk till annan webbplats.

Uppgifter som ska redovisas

  • Personnummer (namn och legitimation visas automatiskt).
  • Tjänstgöringsgrad (aktuell för perioden).
  • Löneökning per månad (redovisas som för en heltidstjänst).
  • Månadslön inklusive samtliga lönetillägg (redovisas som för en heltidstjänst).
  • Skolform
  • Skolenhet
  • Program om gymnasium.
  • Mellan vilka datum bidraget begärs ut per lärare.
  • Frånvaro som är 30 dagar eller mer, där frånvaroorsaken är av samma orsak och omfattning.

Lathund för registrering av legitimation, personalkategori och skolform Pdf, 180 kB. (Pdf, 180 kB)

Rekvirera i god tid

I normalfallet avvisar Skolverket sent inkomna rekvisitioner. Datumgränsen regleras i Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61).

Se därför till att vara ute i god tid och skicka gärna in handlingarna innan sista datum för rekvisition.

Beslut om utbetalning 2

Vi kommer att besluta och betala ut bidraget i juni 2023.

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala, fristående och statliga huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
  • gymnasieskola, gymnasiesärskola.

Skolverket fastställer bidragsramar för de huvudmän som kan rekvirera bidraget. Som huvudman behöver du inte själv göra något för att få en bidragsram. Bidraget begärs ut två gånger per år. Men du måste aktivt själv begära ut bidraget två gånger per år vid de tillfällen som bestämts. I normalfallet betalas inga pengar ut till den som inte har begärt ut bidraget i tid.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

För att huvudmannen ska få statsbidrag för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare måste huvudmannen och de lärare som utses till att ta del av bidraget uppfylla kraven i förordningen för Lärarlönelyftet (SFS 2016:100) och i föreskrifterna (SKOLFS 2016:61)

Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Länk till annan webbplats.

Skolverkets föreskrifter om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (SKOLFS 2016:61) Länk till annan webbplats.

Det är huvudmannen som avgör vilka lärare som är kvalificerade för att få löneökning genom Lärarlönelyftet samt hur dessa lärare ska utses.

Huvudmannen bestämmer också hur pengarna ska fördelas mellan dessa lärare. Huvudmannen kan ställa ytterligare villkor och krav på lärarnas kvalifikationer utöver de som anges i förordningen.

Nedan följer en sammanfattning av förordningen och föreskriften som huvudmannen är skyldig att följa.

Bidraget ges till huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola
  • gymnasieskola, gymnasiesärskola.

En huvudman med dessa skolformer kan välja att använda upp till tio procent av sitt bidrag till löneökningar också för personal i förskola och fritidshem. Minst 90 procent av bidraget ska dock gå till personal i ovanstående skolformer.

Verksamheter som inte omfattas av bidraget

  • förskola, om huvudmannen inte också bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
  • fritidshem, om huvudmannen inte också bedriver verksamhet i någon av ovanstående skolformer
  • kommunal vuxenutbildning
  • internationella skolor
  • utbildning som leder till International Baccalaureate, IB-utbildning
  • undervisning vid sjukhus eller institution som är kopplad till ett sjukhus.

En lärare som undervisar i ovanstående skolformer, och som även undervisar i en skolform som omfattas av bidraget, ska ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning i den godkända skolformen.

Huvudmannen bestämmer hur bidragsramen ska fördelas mellan lärarna. Huvudmannen kan antingen ge en löneökning som är olika stor eller densamma för de lärare bidraget begärs ut för. Kravet är att löneökningarna i genomsnitt ska vara mellan 2 500 och 3 500 kronor per månad för alla lärare som huvudmannen begär ut bidrag för.

Bidraget ska ges till läraren utöver ordinarie lön. Lärarlönelyftet ska inte påverka den ordinarie lönen eller lönerevisionen. Huvudmannen får inte särbehandla de som får bidraget.

Löneökningen via Lärarlönelyftet ska betalas ut i samma takt som lönen, vilket normalt sker månadsvis eller med kortare intervall.

Löneökning via Lärarlönelyftet får inte ges vid en nyanställning, bidraget får betalas ut först efter att den ordinarie grundlönen/månadslönen har betalats ut en gång.

Om den anställde byter tjänst eller skolenhet, men fortsätter vara anställd hos samma huvudman, räknas det inte som en nyanställning. Bidraget följer inte med en lärare som byter huvudman och det är den nya arbetsgivaren bestämmer om läraren får del av Lärarlönelyftet.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med ett lönepåslag via Lärarlönelyftet och det är upp till huvudmannen att ta ställning till om lärarlönelyftet ska gå till lärare som har en karriärtjänst. En lärare med karriärtjänst är inte garanterad ett lönepåslag via Lärarlönelyftet och tvärtom.

Bidraget betalas ut till huvudmannen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Villkor för lärare

Huvudmannen

  • ska följa förordningen och utifrån denna avgöra vilka lärare som är kvalificerade till Lärarlönelyftet samt hur dessa ska utses
  • kan också ställa ytterligare villkor och krav på lärarnas kvalifikationer utöver de som anges i förordningen
  • bör beakta att det utöver förordningen kan finnas lagar och avtal som begränsar vilka kriterier som får användas för olika typer av urval på arbetsmarknaden.

Följande villkor gäller för den lärare eller förskollärare som huvudmannen har utsett till att få löneökning via Lärarlönelyftet.

För att kunna ta del av Lärarlönelyftet ska läraren ha visat intresse för och en god förmåga till att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i skolan.

Detta ska ha skett genom att hon eller han har

  • tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt
  • tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller
  • tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Läraren ska ägna minst 75 procent av sin arbetstid åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Detta regleras i 8 § SFS 2016:100 och 7 § SKOLFS 2016:61. Det kan till exempel innebära att läraren

  • ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
  • bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
  • återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

Det finns ingen etablerad definition av ”andra uppgifter av pedagogisk natur” utan det får huvudmannen definiera. I den promemoria som regeringen publicerade i samband med införandet av Lärarlönelyftet står det:

"Med begreppet andra uppgifter av pedagogisk natur avses uppgifter som leder till utveckling av undervisningens kvalitet. Dessa uppgifter kan, men behöver inte, vara direkt kopplade till själva undervisningen i sig. Det kan till exempel avse det pedagogiska ledarskap som en person i ledande befattning med lärar- eller förskollärarlegitimation ägnar sig åt när han eller hon leder och stödjer ett arbetslag i kollegialt lärande eller driver skolutveckling på ett sådant sätt att undervisningen utvecklas till att ta större ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer. Ett annat exempel kan vara en speciallärares eller en specialpedagogs arbete i ett elevvårdsteam för att på olika sätt ge stöd till elever med särskilda behov och på så sätt bidra till att de kan förbättra sina resultat."

Grundkravet är att statsbidrag lämnas för legitimerade lärare som arbetar i någon av alla skolformer som anges i 2016:100, 5 § första stycket, förskolan eller fritidshemmet. En person är legitimerad lärare om den har en legitimation som ger behörighet att undervisa i någon av skolformerna:

  • Fritidshem (lärarlegitimation)
  • Förskola (förskollärarlegitimation, lärarlegitimation)
  • förskoleklass (förskollärarlegitimation, lärarlegitimation)
  • grundskola (lärarlegitimation)
  • grundsärskola (lärarlegitimation)
  • specialskola (lärarlegitimation)
  • sameskola (lärarlegitimation)
  • gymnasieskola (lärarlegitimation)
  • gymnasiesärskola (lärarlegitimation).

Lärarlönelyftet kan begäras ut från och med den dag som läraren har en utfärdad legitimationen. Även skolledare och förskolechefer får ta del av statsbidraget förutsatt att de arbetar med uppgifter enligt förordningen och uppfyller samtliga övriga krav som gäller för aktuell skolform.

Med legitimerad lärare ska även jämställas

1) Tillsvidareanställda lärare som undervisar i modersmål

2) Tillsvidareanställda lärare som undervisar i ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan

3) Lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska

4) Lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk

5) Speciallärare och specialpedagoger i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och specialskolan och som uppfyller nedanstående villkor:

  • specialiserade mot utvecklingsstörning
  • som den 1 december 2013 var anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna för vuxna, och
  • bedriver undervisning som lärare i den särskilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan, i specialskolan om undervisningen motsvarar den särskilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan, på gymnasiesärskolans individuella program, eller i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå på en nivå som motsvarar träningsskolan.

Länkar till information om legitimationer

Om lärar- och förskollärarlegitimation Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Om lärare i fritidshem Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Om modersmålslärare och yrkeslärare Länk till annan webbplats.

Om undantag för speciallärare och specialpedagog Länk till annan webbplats.

Hur stort är bidraget?

Det aviserade anslaget för bidragsåret hösten 2022 och våren 2023 är tre miljarder kronor. Det höjer lönen för ungefär 67 000 lärare i Sverige. Skolverket fastställer bidragsramar för alla aktuella huvudmän utifrån Statistiska centralbyråns (SCB) elevstatistik. Som huvudman behöver du inte själv göra något för att få en bidragsram. Bidragsramen anger den totala summan som varje huvudman kan begära ut för ett läsår.

Riksdagen har i budgetpropositionen för 2022 aviserat att lärarlönelyftets anslag ska minskas från 3 miljarder kronor till 2 miljarder kronor för 2023. I budgetpropositionen aviseras också att anslaget för 2024 ska minskas till 1 miljard kronor.

Idag finns det inga signaler från riksdag och regering om att Lärarlönelyftet kommer att upphöra. Anslaget för Lärarlönelyftet är aviserat att ligga kvar på 1 miljard kronor från år 2024 och framåt.

Då anslaget löper per kalenderår och bidragsramarna per skolår kommer anslagsminskningen att få en effekt på ramarna för 2023/24.

Bidragsramarna för 2022/23 utgår från ett anslag om tre miljarder kronor, genom ett bemyndigande om 1,5 md kr av 2 md kr från anslaget för 2023.

Bidragsramarna för 2023/24 utgår från ett anslag om 1 miljard kronor (0,5 md kr för år 2023 och ett bemyndigande om 0,5 md kr från anslaget för 2024).

Detta är en åtgärd som görs för att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli färre och enklare, en ambition som aviserades i budgetpropositionen för 2018.

Illustration i tabellform av bemyndigandet från hösterminen 2020 till och med Hösterminen 2022

Anslag 2020

3 miljarder kronor


Anslag 2021

3 miljarder kronor


Anslag 2021

3 miljarder kronor


Anslag 2022

3 miljarder kronor


Anslag 2022

3 miljarder kronor


Hösterminen 2020

Vårterminen 2021

Hösterminen 2021


Vårterminen 2022


Hösterminen 2022


1, 5 miljarder kronor från anslaget 2020


1, 5 miljarder kronor från anslaget 2021


1, 5 miljarder kronor från anslaget 2021


1, 5 miljarder kronor från anslaget 2022


1, 5 miljarder kronor från anslaget 2022


Bidragsram 2020/2021

3 miljarder kronor


Bidragsram 2020/2021

3 miljarder kronor


Bidragsram 2021/2022

3 miljarder kronor


Bidragsram 2021/2022

3 miljarder kronor


Bidragsram 2022/2023

3 miljarder kronor


Illustartion i tabellform av bemyndigandet från vårterminen 2023 till och med vårterminen 2025

Anslag 2023

3 miljarder kronor


Anslag 2023

3 miljarder kronor


Anslag 2024

1 miljarder kronor


Anslag 2024

1 miljarder kronor


Anslag 2025

1 miljarder kronor


Vårterminen 2023


Hösterminen 2023


Vårterminen 2024


Hösterminen 2024


Vårterminen 2025


1, 5 miljarder kronor från anslaget 2023


500 miljoner från anslaget 2023


500 miljoner från anslaget 2024


500 miljoner från anslaget 2024


500 miljoner från anslaget 2025


Bidragsram 2022/2023

3 miljarder kronor


Bidragsram 2023/2024

1 miljarder kronor


Bidragsram 2023/2024

1 miljarder kronor


Bidragsram 2023/2025

1 miljarder kronor


Bidragsram 2023/2025

1 miljarder kronor


Pengarna från lärarlönelyftet överförs till statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (SFS 2018:49).

Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling kan inte användas för lärarlöner på samma sätt som i Lärarlönelyftet.

De skolformer som omfattas av Lärarlönelyftet är inte desamma som i Likvärdighetsbidraget. Det finns idag inga signaler om att vissa skolformer kommer att kompenseras eller att regelverket för bidraget ska ändras i och med anslagsförändringen.

Villkoren i lärarlönelyftet är oförändrade vilket innebär att bidragsramarna för huvudmän med många elever påverkas mest. Huvudmän som har 30 elever eller färre får som tidigare en bidragsram om 50 000 kronor. Nedan ges exempel på vilken effekt det minskade anslaget kan ge utifrån huvudmannens elevantal.

Skolverket kan idag inte ge besked om hur huvudmannens enskilda bidragsram kommer att påverkas. Räkna med att ramen blir ungefär 30 procent mot den nuvarande ramen och att den också påverkas av huvudmannens elevantal relativt det totala elevantalet i riket.

Exempel på effekt för bidragsramarna

Elever stBidragsår 2022/23Bidragsår 2023/24Differens bidragsåren2023/24–2023/23
HT 2022krVT 2023krHT 2023krVT 2024kr
2525 00025 00025 00025 0000
200200 000200 00075 00075 000- 250 000
700675 000675 000225 000225 000- 900 000
1000975 000975 000325 000325 000- 1 300 000
40003 900 0003 900 0001 300 0001 300 000- 5 200 000
16 00015 550 00015 550 0005 200 0005 200 000- 20 700 000
91 80089 075 00089 075 00029 625 00029 625 000- 118 900 000

Huvudmannens bidragsram kommer att påverkas dels av anslagssänkningen, dels av andelen elever relativt det totala elevantalet i riket. I dagsläget kan endast preliminära uppskattningar av effekten på bidragsramarna göras, eftersom delar av elevstatistiken som ligger till grund för ramberäkningen 2023/24 publiceras i slutet av mars 2023.

I budgetpropositionen 2022 (2021/22:1) aviseras att anslaget ska uppgå till en miljard kronor från och med 2024. Det finns i dagsläget inga signaler om att Lärarlönelyftet ska försvinna helt. Det är riksdag och regering som avgör om bidraget ska finnas kvar och Skolverket uppdaterar informationen om bidragets framtid så fort det finns ny information.

Prioriteringar när det gäller statsbidragssatsningar förändras över tid och statsbidragen är riktade medel för att främja skolutvecklingen i den riktning riksdag och regering önskar. Statsbidragen är tillfälliga finansiella stöd för vissa frågor och kan inte användas som en varaktig grund för finansieringen av verksamheten. När Lärarlönelyftet infördes 2016 meddelades att det är upp till varje huvudman att besluta om löneökningen via Lärarlönelyftet ska betalas ut tills vidare eller för en viss tid. Utifrån vilka vägval som gjorts i lönefrågan behöver alla huvudmän nu planera för den kommande ekonomiska förändringen.

Frågor och svar om det minskade anslaget

Vem har bestämt det här?

Riksdagen har beslutat om att minska anslaget för lärarlönelyftet.

Kommer vi att kunna finansiera lärarlönerna via Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (SFS 2018:49) i stället?

Nej, generella löneökningar till lärare kommer inte att kunna finansieras via Likvärdighetsbidraget. Att medel flyttas från Lärarlönelyftet till Likvärdighetsbidraget görs dels för att stärka regeringens satsning på ökad likvärdighet i skolan, dels för att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli färre och enklare. Statsbidraget för likvärdig skola ska användas för att utöka huvudmannens resurser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet och får inte användas för kostnader för ordinarie verksamhet. Läs mer om likvärdighetsbidraget på Statsbidrag för likvärdig skola 2022

Vi har tilldelat våra lärare bidraget som ett permanent lönetillägg. Hur ska vi nu finansiera dessa kostnader?

När Lärarlönelyftet infördes 2016 kommunicerades det som en satsning utan slutdatum. Skolverket har meddelat att detta är ett statsbidrag som är varaktigt till dess att riksdag och regeringen meddelar något annat och att det är upp varje huvudman att besluta om löneökningen via Lärarlönelyftet ska betalas ut tills vidare eller för en viss tid. Utifrån vilka vägval som gjorts i lönefrågan behöver alla huvudmän nu planera för den kommande ekonomiska förändringen.

Prioriteringar när det gäller statsbidragssatsningar förändras över tid och statsbidragen är riktade medel för att främja skolutvecklingen i den riktning regeringen önskar. Statsbidragen är tillfälliga finansiella stöd för vissa frågor och kan inte användas som en varaktig grund för finansieringen av verksamheten.

Jag har fått en höjd lön via Lärarlönelyftet, vad innebär det här för mig?

Det beror på hur huvudmannen har valt att använda statsbidraget och vilka vägval denne har gjort i lönefrågan. Det finns huvudmän som har permanentat lönetillägget och som har planerat för att täcka den fortsatta kostnaden om bidraget försvinner med pengar ur den egna budgeten. Det finns också huvudmän som inte har planerat för detta och som valt att tilldela sina lärare bidraget som ett tillfälligt lönepåslag. Det senare kan innebära att en lärares lön sänks med det belopp som finansierats via Lärarlönelyftet. Skolverket har ingen påverkan på eller information om hur huvudmännen har valt att göra i den här fråga eller hur de kommer att göra när anslaget minskas

Kommer Lärarlönelyftet att försvinna helt eller kommer anslaget att ligga kvar på en miljard kronor från och med 2024?

I budgetpropositionen 2022 (2021/22:1) aviseras att anslaget ska uppgå till en miljard kronor från och med 2024 och sedan ligga kvar på denna nivå. Det finns i dagsläget inga signaler om att Lärarlönelyftet ska försvinna helt. Det är riksdag och regering som avgör om bidraget ska finnas kvar och Skolverket uppdaterar informationen om bidragets framtid så fort det finns ny information.

Finns det något annat statsbidrag vi kan använda för lärarlöner?

Ja, det finns ett par statsbidrag utöver lärarlönelyftet som kan gå till höjda lärarlöner, men dessa bidrag har specifika krav och avgränsade målgrupper. Mer information om hur bidragen kan användas för lärarlöner finns på webbsidan för respektive statsbidrag.

Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan

Bidraget går till kommuner som kan använda bidraget för insatser både inom kommunala och fristående förskolor. Statsbidraget kan bland annat användas att höja lönen för förskollärare i förskolan. Läs mer på statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan Länk till annan webbplats.

Statsbidrag för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden

Ett begränsat antal skolhuvudmän kan ta del av bidraget som ska användas till förbättrad arbetsmiljö och förbättrade arbetsvillkor för lärare. Bidraget riktas till 150 skolenheter med socioekonomiska utmaningar. Vilka skolenheter och huvudmän bidraget riktas till definieras vartannat år via bidragsramarna. Bidraget kan användas för lärarlöner på dessa specifika skolenheter. Läs mer på statsbidrag för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden Länk till annan webbplats.

Statsbidrag för karriärtjänster

Bidraget går till höjda löner för de lärare som har en tjänst som förstelärare och lektor. Läs mer på statsbidrag för karriärtjänster Länk till annan webbplats.

Storleken på bidragsramen bestäms av huvudmannens genomsnittliga elevantal i förhållande till det totala antalet elever i Sverige. Det genomsnittliga elevantalet beräknas på de tre år som föregår bidragsåret. Om huvudmannen har haft elever två eller ett år innan bidragsåret utgår beräkningen från dessa elevantal. Har huvudmannen inte har haft några elever det läsår som närmast föregår bidragsåret, får statsbidrag inte lämnas.

Om huvudmannen har stora minskningar eller ökningar av elevantalet gentemot elevantalet i hela Sverige kan det göra att bidragsbeloppet ökar eller minskar mellan bidragsomgångar. Beloppet i bidragsramarna är avrundat så att det är jämnt delbart med 50 000 kronor. Huvudmän med färre än 30 elever får 50 000 kronor.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas till 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna betalats ut, kan denne själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

Vid varje rekvisition kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av den tilldelade bidragsramen. Bidrag som inte begärs ut kan inte sparas till det kommande halvåret. Rekvirerar ni mindre än vad ni har möjlighet till får det ingen effekt för den framtida bidragsramen.

Räknehjälp i Excel

Räknehjälpen kan du använda för att skapa dig en uppfattning om hur många personer som kan få Lärarlönelyftet utifrån er bidragsram. Fyll i antal lärare, planerad löneökning och deras tjänstgöringsgrad samt mellan vilka datum de får bidraget.

Räknehjälp för lärarlönelyftet Excel, 55 kB. (Excel, 55 kB) (excel, 55 kB)

När du beräknar beloppet på löneökningen för en lärare per år, ska du även räkna med sociala avgifter om 42 procent. (Löneökningen per månad x 12) x 1,42.

Om en lärare ska få 3 000 kr i löneökning per månad blir det:

(3 000 kr x 12) x 1,42 = 51 120 kr för ett läsår.

Eftersom bidraget delas ut två gånger per år ska ni i begära ut 25 560 kr per gång.

51 120 kr / 2 = 25 560 kr

Huvudmannen ska rapportera all känd frånvaro i samband med rekvisition, enligt SKOLFS 2016:61 5§ Länk till annan webbplats.. Bidraget betalas bara ut för den tid som läraren arbetar och är i tjänst. Vid frånvaro reduceras bidraget i motsvarande grad.

Frånvaro som ska rapporteras ska vara minst 30 sammanhängande dagar. Orsaken till frånvaro och frånvarograden ska vara samma under hela denna period, det kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet.

För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras bidragsbeloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Om en lärare är frånvarande på heltid under rekvisitionsperioden ska denne inte tas med i rekvisitionen, oavsett orsaken till frånvaron.

Observera att uppgifter om inrapporterad frånvaro inte sparas i handläggningssystemet. Läs mer längre ned, under rubriken Frånvaro som uppstår efter beslut om rekvisition.

Om handlingarna är inskickade i e-tjänsten till Skolverket kan bara våra handläggare ändra i uppgifterna. Mejla din begäran om att göra en komplettering eller ändring till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se

Fram till det att Skolverket fattar beslut kan du komplettera och justera uppgifterna om en person. Det är tillräckligt att lämna uppgifter om personens personnummer eller namn för att det ska betraktas som att hen har rapporterats in.

Det går inte att komplettera en rekvisition med en ny person efter sista datum för rekvisition, det vill säga efter den 1 november respektive den 15 maj.

Huvudmannen ska rapportera all känd frånvaro i samband med rekvisition, enligt SKOLFS 2016:61 5§ Länk till annan webbplats.. Om frånvaro uppstår efter beslutet ska huvudmannen kontakta Skolverket för att ompröva det utbetalade beloppet. Det kan handla om tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst som gör att en del av bidraget ska återbetalas till statskassan.

Mejla till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att öppna ett omprövningsärende i e-tjänsten. Ni får via e-tjänsten rapportera aktuella uppgifter om frånvaro. Därefter fattas ett beslut om återkrav och en faktura på beloppet som ska återbetalas skickas till er.

Uppgifter om inrapporterad frånvaro sparas inte i handläggningssystemet. Därför måste även tidigare rapporterade uppgifter om frånvaron ingå i uppdateringen.

Överlåtelse och övertagande av skolenheter

Vid ett övertagande och överlåtande av skolenheter måste bidragsramarna omprövas. Berörda huvudmän ska meddela ändringar till statsbidrag.administration@skolverket.se samt kontakta statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se för mer information.

Senast uppdaterad 16 maj 2022.

Frågor och svar

Om handlingarna redan är inskickade till Skolverket kan bara våra handläggare göra kompletteringar och ändringar i dem. Mejla din begäran om att göra en komplettering eller ändring till oss.

E-post till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se

Observera att Skolverket skiljer på ny uppgift och justering av tidigare lämnad uppgift. Det är inte möjligt att lägga till personer i er begäran om utbetalning efter den sista dagen för att skicka in er begäran om utbetalning.

Komplettera uppgifter om en registrerad person

Fram tills vi har fattat beslut kan du komplettera och justera uppgifterna om en person. Personen måste ha lagts till i er begäran om utbetalning senast sista dagen för att skicka in er begäran om utbetalning, det vill säga senast den 1 november respektive den 15 maj. Det är tillräckligt att lämna uppgifter om personens personnummer eller namn för att det ska betraktas som att hen har rapporterats in.

Komplettera uppgifter med ny person

Det går inte att komplettera en rekvisition med en ny person efter sista datum för begäran om utbetalning, det vill säga efter den 1 november respektive den 15 maj.

Om förhållandena ändras efter att vi har fattat beslut om utbetalning ska ni meddela Skolverket. Det kan exempelvis handla om tjänstledighet, sjukdom eller att en lärare har slutat sin tjänst eller har gått ned i tjänstgöringsgrad som gör att en del av bidraget ska återbetalas. Kontakta oss via e-post statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att öppna ett omprövningsärende i e-tjänsten.

Om ni inte har betalat ut alla medel ni har rekvirerat ska ni betala tillbaka pengarna till Skolverket. Det kan till exempel bero på att personal slutat eller gått ner i tjänstgöringsgrad. Kontakta oss via e-post statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se och informera om att ni behöver uppdatera era uppgifter. Vi kommer då att öppna ett omprövningsärende i e-tjänsten.

Ni kan även behöva betala tillbaka statsbidrag om det i efterhand visar sig att en lärare som ni har fått bidrag för inte uppfyller villkoren i förordningen eller om det visar sig att ni som huvudman inte uppfyller villkoren i förordningen.

Skolverket gör även stickprov regelbundet. Stickproven kan vara slumpmässiga eller så kan de göras på förekommen anledning. Stickproven kan resultera i att Skolverket kräver tillbaka bidrag från er om bidraget har använts på ett otillåtet sätt.

Det är politiska beslut som avgör om Lärarlönelyftet ska finnas kvar. Statsbidraget har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för satsningen.

Det är upp till er som huvudman att besluta om löneökningen ska betalas ut tillsvidare eller för en viss tid till era anställda.

Nej. En löneökning med lärarlönelyftet kan tidigast betalas ut efter det att den första månadslönen betalats ut.

Ni bestämmer själva om ni ska erbjuda en permanent löneökning eller om den ska vara ett tidsbegränsat tillägg för era anställda.

En lärare som ägnar en del av sin tjänst åt fackliga uppdrag kan vara aktuell för Lärarlönelyftet förutsatt att hen uppfyller kraven i förordningen. 75 procent eller mer av arbetstiden ska ägnas åt undervisning, uppgifter som hör till undervisningen, eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Om en arbetstagare ägnar sig åt andra arbetsuppgifter i för hög grad innebär det att hen inte kan ta del av Lärarlönelyftet. Att dessa arbetsuppgifter är fackligt förtroendearbete innebär ingen skillnad i den bedömningen.