Statsbidrag för likvärdig skola 2020

Det här statsbidraget ska gå till att utöka huvudmannens resurser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan.

För att ta del av bidraget behöver ni uppfylla ett antal villkor, se avsnittet Vilka villkor gäller för statsbidraget. Uppfyller ni inte villkoren kan ni komma att bli återbetalningsskyldiga.

Underhållsarbete 16 november
Det är inte möjligt att söka eller administrera statsbidrag mellan klockan 08.00 och 18.00 den 16 november på grund av ett nätverksarbete.

Viktiga datum och beslut

Bidragsomgången 2020

Bidragsramar: preliminära ramar 26 september

Bidragsramen visar vilka huvudmän som får statsbidraget och hur mycket de kan begära ut.

För bidragsomgången 2020 har riksdagen beslutat att Skolverket ska fördela 3,5 miljarder kronor. Regeringen har den 18 september föreslagit att bidragets totala belopp ska öka till 4,9 miljarder. Tills det att riksdagen beslutat om budgeten gäller de beslutade ramarna. Men för att huvudmännen ska ha möjlighet att ta fram en plan för hur bidraget ska användas har Skolverket beräknat hur mycket varje huvudman skulle få i bidrag om riksdagen beslutar om budgeten. Observera att bidragsramarna är preliminära. Om riksdagen också beslutar i enlighet med budgetpropositionen kommer de preliminära bidragsramarna följas av ett beslut om nya bidragsramar efter årsskiftet.

Preliminära bidragsramar, statsbidrag för likvärdig skola 2020PDF (pdf, 827 kB)

Begäran om utbetalning: 15 januari–17 februari 2020

Begäran om utbetalning

Begäran om utbetalning är öppen i e-tjänsten 15 januari–17 februari 2020.

Skolverket avvisar i normalfallet ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdatum (SKOLFS 2018:30).

När du begär ut bidraget ska du ange:

  • hur mycket pengar ni begär ut
  • vad bidraget för 2020 ska användas till enligt er plan för insatser. Du ska ange vad bidraget ska användas till genom att kryssa för följande poster i webbformuläret på e-tjänsten: Personal, Kompetensutveckling, Lärverktyg, Elevhälsa och Övrigt.

Logga in i e-tjänstenlänk till annan webbplats

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Redovisning: 1 mars–1 april 2021

Redovisning

Redovisningen gäller för bidragsomgången 2020.

När du redovisar ska du ange:

  • hur mycket av bidraget i kronor som ni har använt utifrån kategorierna Personal, Kompetensutveckling, Lärverktyg, Elevhälsa och Övrigt
  • uppgifter om era egna kostnader för personal i förskoleklass samt för undervisning och elevhälsa i grundskolan för 2017, 2018, 2019 och 2020. Du ska räkna med kostnader enligt Skolverkets definition, se avsnittet Vilka villkor gäller för statsbidraget.

Om ni har brutet räkenskapsår ska ni även skicka med ett intyg från er styrelse eller motsvarande för att styrka att uppgifterna är korrekta. Styrelsen eller motsvarande kan, genom delegationsordning eller liknande dokument, överlåta till verksamhetschef, VD eller liknande att intyga era handlingar.

Blir vi återbetalningsskyldig?

Ja, ni kan bli återbetalningsskyldig om ni inte har använt hela statsbidraget eller om ni inte uppfyller villkoren.

Om ni inte uppfyller villkoret om att inte minska era egna kostnader kan ni ange särskilda skäl. Ni behöver inte bli återbetalningsskyldig om skälet beror på avsevärt förändrade förutsättningar under bidragsåret, i förhållande till jämförelseåren. Skälen ska kunna styrkas med ekonomiskt och/eller annat underlag. Skolverket gör alltid en individuell bedömning av era skäl och beslutar om eventuellt återkrav utifrån era inlämnade uppgifter.

Vad är särskilda skäl?

Skolverket kan inte på förhand svara på frågan om ni har särskilda skäl eller inte. Anledningen är att Skolverket inte ger förhandsbesked på beslut som ska fattas och utfallet av era kostnader inte är klara förrän bidragsåret är slut. Avsevärt förändrade förutsättningar tolkar Skolverket som att det är förutsättningar som ligger utom huvudmannens kontroll som förändrats. Vi ger inte en specifik definition av vad särskilda skäl är eftersom omständigheterna kan skilja sig åt.

Här kan du läsa hur Skolverket har bedömt särskilda skäl från tidigare bidragsomgång.PDF (pdf, 11 MB)

Uppföljning och kontroll

Skolverket följer upp och kontrollerar att bidraget har använts enligt villkoren, se avsnittet Vilka villkor gäller för bidraget. Vid en kontroll ska ni kunna lämna in de underlag som Skolverket begär.

Kom ihåg att all dokumentation och alla underlag ska intygas av styrelsen eller dess motsvarighet. Styrelsen eller motsvarande kan, genom delegationsordning eller liknande dokument, överlåta till verksamhetschef, VD eller liknande att intyga era handlingar.

Kontroll vid begäran om utbetalning

När Skolverket gör en kontroll, i samband med begäran om utbetalning, ska ni skicka in er upprättade plan och det underlag som visar att planen har hörts med facket.

Kontroll vid redovisning

När Skolverket gör en kontroll, i samband med redovisningen, ska ni visa att ni uppfyller villkoren, se avsnittet Vilka villkor gäller för bidraget.

Kontroll efter redovisning

Skolverket kan komma att kontrollera att ni har använt bidraget enligt villkoren även efter redovisningen.

Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala och fristående huvudmän för

  • förskoleklass
  • grundskolan.

Vad ska statsbidraget användas till?

Statsbidraget ska användas till att utöka pågående insatser eller utföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Kom ihåg att ni inte kan använda bidraget till insatser i övriga skolformer.

Huvudmannen ansvarar för att analysera sina resultat, identifiera behoven och prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera. Det är också huvudmannen som bestämmer hur man fördelar bidraget inom organisationen. Bidraget för 2020 kan ni använda för kostnader till insatser under perioden 1 januari-31 december 2020.

Längre ner på den här webbsidan kan du få stöd och inspiration för att hitta insatser som utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund leder till stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Likvärdig utbildning i förskoleklass och grundskolan

Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. För att stärka likvärdigheten och för att alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet behöver huvudmän rikta resurser utifrån lokala förutsättningar och behov. Det här statsbidraget är ett stöd för huvudmän att stärka likvärdigheten inom och mellan skolor.

Läs mer om likvärdig utbildningen

Stärka likvärdigheten i utbildningen

Sambedömning som redskap för ökad likvärdighet

Rapport om likvärdighet: Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor 2018

Utforma insatserna utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov

Ett framgångsrikt utvecklingsarbete baseras på en nulägesanalys med tydligt identifierade behov och orsaker, välgrundade insatser, resultatfokus, delaktighet och långsiktighet. Det är därför viktigt att ni gör en analys av er verksamhet innan ni beslutar vilken eller vilka insatser ni ska prioritera.

Statsbidraget får användas till kostnader för insatser som genomförs under perioden 1 januari-31 december 2020. Det är viktigt att insatserna samtidigt tar sikte på långsiktigt utvecklingsarbete för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Bidraget kan till exempel användas till att utöka insatser som ni redan genomför.

Huvudmän med överenskommelser med Skolverket

Vissa huvudmän har en överenskommelse med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola eller inom ramen för Riktade insatser för nyanlända elevers skolgång. Om ni redan ingår i dessa riktade insatser kan bidraget användas för att komplettera överenskomna insatser eller fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet.

Samverkan för bästa skola

Riktade stödinsatser för nyanländs lärande

Stöd för att ta fram en plan

Ett villkor för statsbidraget är att huvudmannen ska ta fram en plan där det framgår vilka insatser som huvudmannen planerar genomföra under den period som bidragsomgången gäller för. Genom att strukturera och beskriva arbetet med utvecklingsområden i en utvecklingsplan kan ni systematiskt planera, genomföra och följa upp identifierade insatser.

Det finns inga krav på hur planen ska se ut. Det finns däremot krav på att fackliga organisationer ska ha hörts innan ni upprättar planen.

Om ni har en utvecklingsplan för era verksamheter kan ni använda den när ni tar fram planen för insatser som ska finansieras av det här statsbidraget.

Inför varje bidragsomgång behöver ni revidera er plan utifrån ert systematiska kvalitetsarbete.

Exempel på plan

Dokumentet nedan kan användas som ett stöd för att ta fram en plan för insatser som finansieras av statsbidraget för en likvärdig skola. Den här planen förutsätter att ni har genomfört en nulägesanalys.

Ladda ner plan för insatserWord (word, 50 kB)

Utgå från ert systematiska arbete och en nulägesanalys

Eftersom en fördjupad nulägesanalys skapar förutsättningar för att göra rätt och långsiktiga prioriteringar, kan en insats för bidragsomgången för 2020 vara att göra en nulägesanalys och identifiera behov inför kommande insatser. Med andra ord kan statsbidraget användas för att göra en nulägesanalys. Insatserna kan exempelvis täcka kostnader under perioden 1 januari-31 december 2020 för vikarier till personal som arbetar med nulägesanalysen, kompetensutveckling inom systematiskt kvalitetsarbete och analys, stöd för organisationsutveckling eller att anställa projektledare som leder arbetet med att ta fram nulägesanalysen.

Se vilka skolor som har störst behov av insatser

Den här listan kan ni använda som underlag för er nulägesanalys för att se vilka skolor som har störst behov av insatser. Listan beskriver elevernas förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer påverkar sannolikheten att en elev på en skola blir behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. En huvudman med en högre andel elever som enligt modellen inte väntas bli behörig till gymnasiet får ett högre index.

Listan visar socioekonomiskt index för de skolenheter som huvudmannen hade under hösten 2018. Om skolenheter bytt huvudman sedan dess kan ni söka på enhetskoder eller namnen på skolorna för att hitta dem.

Lista över skolors socioekonomiska index 2020PDF (pdf, 955 kB)

Stöd för ert systematiska kvalitetsarbete och nulägesanalys

De insatser som bidraget kan användas till ska vara en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Det innebär att insatserna ska svara mot de behov som framgått av huvudmannens nulägesanalys samt att de ingår i huvudmannens kontinuerliga planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Om ni vill ha stöd i att hitta former för arbetet med nulägesanalys, kan ni använda något av de analysverktyg som Skolverket erbjuder för huvudmän och rektorer.

Processtödet Kvalitetsverkstaden

Kvalitetsverkstaden är ett webbaserat processtöd som huvudmän och rektorer kan använda för att samarbeta kring och vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Processtödet erbjuder en samarbetsyta där man bland annat kan spara dokument och kommunicera med andra inom organisationen. Det erbjuder även ett erfarenhetsutbyte mellan andra delta¬gande huvudmän och skolor.

Kvalitetsverkstaden

Stöd i att utveckla former för ert systematiska kvalitetsarbete och analys av behov

Så gör vi en nulägesanalys i skolan, från Samverkan för bästa skola

Det här analysverktyget kan du använda för att analysera elevernas resultat och andra underlag för att identifiera de problem som finns i verksamheten och orsakerna till problemen. Det kan till exempel handla om hur verksamheten är organiserad, hur undervisningen ser ut eller hur olika beslutsnivåer stämmer av och analyserar data. Analysverktyget är framtaget för Skolverkets samarbeten med huvudmän inom uppdraget Samverkan för bästa skola.

Underlag för nulägesbeskrivning, analys och utvecklingsplan, från insatser för nyanländas lärande
Det kan ni använda för att beskriva nuläget i era verksamheter. Här kan du även se ett exempel på en ifylld nulägesbeskrivning. Det här analysverktyget är framtaget som underlag för systematiskt kvalitetsarbete med fokus på nyanlända elevers lärande.

Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskoleklass och skolan ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning. På den här sidan hittar du stödmaterial för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete.

Kvalitetsarbete i praktikenlänk till annan webbplats
Det här stödmaterialet innehåller konkreta frågeställningar för att underlätta arbetet med att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen.

Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendetlänk till annan webbplats
Dessa allmänna råd och kommentarer vänder sig till huvudmän och rektorer som ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet.



Exempel på insatser för olika nivåer

Här finns förslag på insatser som ni kan använda bidraget till, det går även att använda det till andra insatser så länge syftet är att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan.

Insatser på huvudmannanivå

  • Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet.
  • Stöd till organisationen för mottagande av och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever.

Mer läsning

Insatser på skolnivå

  • Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Insatser för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete.
  • Insatser för att underlätta elevernas övergång mellan olika skolformer och mellan skola och arbetsliv eller vidare studier.
  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
  • Insatser som främjar modersmål och studiehandledning.

Mer läsning

Komptensutveckling

Insatser i klassrummet

  • Lärare kan få handledning om kollegialt lärande, uppföljning och utveckling av undervisningen, anpassning och inkludering.
  • Lärare kan få kompetensutveckling inom didaktik, exempelvis om kunskapsbedömning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt eller ämnesundervisning.
  • Insatser som gör att lärarnas kompetens och tid används till undervisning, till exempel lärarassistent och administrativt stöd till lärare eller förstärkta resurser till elevhälsan.
  • Lärare kan få handledning och utbildning om förhållningsätt och bemötande.
  • Insatser som syftar till att utveckla ledarskapet i klassrummet.
  • Kompetensutveckling för att stärka den specialpedagogiska kompetensen och utveckla elevhälsan.
  • Insatser som skapar bättre förutsättningar för elever att göra väl underbyggda val inför fortsatta studier eller arbetsliv.

Mer

läsning

Kompetensutveckling för lärare och skolpersonal

Du kan få stöd inom flera av de områden som nämns ovan för insatser på huvudmannanivå, skolnivå och i klassrummet.

Nationella skolutvecklingsprogram

Med hjälp av insatserna i våra skolutvecklingsprogram får huvudmän och skolor goda möjligheter att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Insatserna ska bidra till att skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat.

Kompetensutveckling

Säkra din behörighet och vässa din kompetens utifrån behoven på just din skola. Vi har runt hundra kurser och utbildningar som du kan välja mellan.

Få inspiration och ta del av andras erfarenheter

Här har vi samlat reportage om olika utvecklingsinsatser på skolor som vi samarbetar med inom ramen för Samverkan för bästa skola. Det finns också exempel på utvecklingsinsatser som dessa skolor själva har arbetat med.

Filmer och poddar om utvecklingsinsatser

Vilka kostnader kan bidraget användas till?

Statsbidraget ska finansiera utökade eller nya insatser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen som huvudmannen har valt utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov. Insatserna ska tydligt gå att koppla till förskoleklass eller grundskolans verksamhet.

Exempel på kostnader bidraget kan användas till

  • lön eller köp av tjänst. Det skulle kunna vara handledare, pedagogisk personal, personal som arbetar med organisation- och verksamhetsutveckling eller vikarier
  • kurser, resor och studiematerial
  • lärverktyg
  • insatser för hälsofrämjande skolutveckling
  • insatser som tidigare finansierats av annat statsbidrag, t.ex. Lågstadiesatsningen.
  •  

Exempel på kostnader bidraget inte kan användas till

  • för att ersätta kostnader för insatser som ni redan genomför
  • insatser som ni redan får något annat statsbidrag för. Det får alltså inte ske en dubbelfinansiering med flera statsbidrag för samma kostnader
  • kostnader för insatser som riktar sig till andra skolformer än förskoleklass och grundskola.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

Det finns flera villkor för bidraget. Det är viktigt att du läser igenom samtliga villkor som gäller för statsbidraget.

Upprätta en plan för era insatser

Ta fram en plan där det framgår vilka insatser som ni planerar att göra under bidragsåret. Ni kan även revidera den plan som ni tagit fram för tidigare bidragsår. Det ska dock framgå hur ni planerar att använda det bidrag ni får för denna bidragsomgång.

Det finns inga krav på hur planen ska se ut, men planen bör utgå från ert systematiska kvalitetsarbete.

Stöd för att ta fram en plan

Planen ska ha hörts med facket

Berörda fackliga organisationer ska ha hörts innan planen upprättas.

Använd bidraget till utökade eller nya insatser i förskoleklass och grundskola

Bidraget ska användas till utökade eller nya insatser inom förskoleklass och grundskola. Det innebär att ni inte får använda bidraget till insatser som ni redan finansierar själva.

Minska inte era egna kostnader

Ni får inte minska era egna kostnader per elev för pedagogisk personal i förskoleklass, undervisning och elevhälsa i grundskolan jämfört med ett genomsnitt för de tre föregående åren.

Nedan fortsätter definitionen av vilka kostnader du ska räkna med. Det är viktigt att du som arbetar med statsbidraget och tar fram uppgifter om era kostnader följer den definitionen annars finns en risk att ni blir återbetalningsskyldiga.

Observera att du inte kan återanvända uppgifterna som ni lämnat till SCB i den årliga insamlingen av skolkostnader eftersom de inkluderar kostnader som finansierats av till exempel statsbidrag.

De här kostnaderna ska du räkna med

När du tar fram era egna kostnader ska du använda Skolverkets definition. Med kostnader menar vi era egna lönekostnader (bruttolön) för personal eller motsvarande kostnad vid köp av tjänst för samtliga läroplansbundna aktiviteter i förskoleklass och grundskola samt bruttolön för elevhälsa i grundskola.

Vad är egna lönekostnader för läroplansbundna aktiviteter i förskoleklass och grundskola?

Egna lönekostnader är kostnader för anställda och ersättning som motsvarar anställdas lönekostnader vid köp av tjänst. Kostnader som inte motsvarar sådana lönekostnader, exempelvis moms, material- eller resekostnader ska inte räknas med. Se informationen längre ner under rubriken Använd uppgifter i era räkenskaper.

Läroplansbundna aktiviteter är undervisning men kan också vara särskilda stödinsatser eller prao. Här ingår även lönekostnader för skolans rektor och annan personal med ledningsuppgifter.

Vad är lönekostnader för elevhälsa i grundskola?

Lönekostnader för elevhälsa är kostnader för personal under den tid de arbetar med elevhälsa i grundskola. Till elevhälsa räknas kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, specialpedagoger, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis region.

De här kostnaderna ska du inte räkna med

Vissa lönekostnader ska inte ingå när du räknar ut era egna kostnader. Det gäller kostnader

  • för arbetstid som inte är kopplade till elevhälsa i grundskolan och läroplansbundna aktiviteter i förskoleklass och grundskola
  • som finansierats av statsbidrag (till exempel från Skolverket, Migrationsverket, Kulturrådet eller Arbetsförmedlingen)
  • för personalomkostnadstillägg
  • för en annan skolform eller verksamhet
  • för en internationell skolenhet.

Det innebär att du kan behöva beräkna om de uppgifter du kan ta fram från ert ekonomisystem så att lönekostnader som till exempel finansierats av statsbidrag från Skolverket inte räknas med.

Använd uppgifter från era räkenskaper

Informationen nedan visar baskontoplaner för kommunala och enskilda huvudmän. Där kan du se exempel på kontogrupper för personalkategorier som ska ingå i era kostnader. Använder ni inte någon av nedan kontoplan ska du använda uppgifter från konton som motsvarar definitionen ovan.

Beroende på hur detaljerade era räkenskaper är kan du behöva räkna om de uppgifter du tar fram ut era ekonomisystem. Använd definitionerna ovan för att se till att du räknar med rätt kostnader.

Kontoplan för kommunal huvudman

Här finns de kontogrupper som du ska använda för lönekostnader (bruttolön) som gäller för kommunal huvudman. De är från Kommun-Bas 19.

Kontogrupper för lönekostnader är 50xx, 51xx, 53xx, 54xx och 55x2.

Kontogrupper för köp av tjänst för dessa personalresurser kan vara del av 74xx och 75xx. Fakturan ska vara specificerat med timpris eller lönekostnad.

Kommun-Bas 19, på SKL:s webbplatslänk till annan webbplats

Kontoplan för enskild huvudman

Här finns de kontogrupper som du ska använda för lönekostnader (bruttolön) som gäller för enskilda huvudmän som har driftform aktiebolag eller ekonomisk förening. De är från Kontoplan 2019.

Kontogrupper för lönekostnader är 70xx, 72xx, 73xx och 76xx.

Kontogrupper för köp av tjänst för dessa personalresurser kan vara del av 65xx och 68xx. Fakturan ska vara specificerat med timpris eller lönekostnad.

Om ni har brutet räkenskapsår

Om ni har brutet räkenskapsår ska du periodisera kostnaderna till kalenderår baserat på era bokförda poster. Periodiserat belopp ska vara beslutat av verksamhetschef, VD eller liknande.

För att kontrollera och verifiera era kostnader kommer Skolverket begära in uppgifter från både huvudbok med tillhörande underlag och lönesystem. Om underlaget inte finns och periodiseringen är felaktig i förhållande till räkenskaperna kan vi kräva tillbaka bidrag.

Dokumentera hur du tagit fram era kostnader

Du ska dokumentera hur du gått tillväga för att ta fram era kostnadsuppgifter. Dokumentationen gör det möjligt för Skolverket att verifiera era lönekostnader till huvudbok vid en kontroll.

Om du använder dig av schabloner eller fördelningar i beräkningarna ska det tydligt framgå av dokumentationen. Det gäller till exempel om skolformer bedrivs integrerat och du har behövt göra en fördelning av kostnaderna till de olika skolformerna.

Exempel på hur dokumentationen kan se ut

Syftet med dokumentationen är att Skolverket ska kunna följa hur du räknat samt verifiera att era kostnader kan härledas till huvudboken. Exemplet nedan behöver därför fyllas på med uppgifter om hur beräkningen har skett, med siffror som visar hur beloppen tagits fram och hur det går att härleda till huvudbok.

Personal i förskoleklass

Uppgifter från räkenskaperna

Totalt var våra egna kostnader för personal som bedrivit läroplansbundna aktiviteter i förskoleklassen under 2018 15 000 tkr. Beloppen har tagits fram genom att beräkna om utfallet från 2018 för verksamheten xxxx, slag 5, konto 50xx, 51xx, 53xx, 54xx samt 55x2. Utfallet har beräknats om genom att vi tagit bort kostnader som finansierats av statsbidrag samt att vi tagit bort lönekostnader för personal som inte arbetat med läroplansbundna aktiviteter.

Hantering av lönekostnader i räkenskaperna som har finansierats av statsbidrag

Med statsbidrag för en likvärdig skola har vi anställt en extra resurs i förskoleklassen, lönekostnaden för hen är xx tkr som dragits bort från våra egna kostnader.

Hantering av lönekostnader i räkenskaperna som inte är läroplansbundna aktiviteter

Under 2018 hade vi inte fördelat lönekostnaderna i verksamheten för att skilja på pedagogisk personal och annan personal. Därför har vi gjort en fördelning utifrån antalet årsarbetare vars uppgifter inte var läroplansbundna aktiviteter. Se bilaga fördelningsnycklar. Utifrån fördelningen har xx tkr inte inkluderats i våra egna lönekostnader.

Undervisning i grundskola

Uppgifter från räkenskaperna

Totalt var våra egna lönekostnader för undervisning i grundskolan år 2018 45 000 tkr. Beloppet har tagits fram genom att beräkna om utfallet från 2018 för verksamhet xxxx, slag 5 och konto 50xx, 51xx, 53xx, 54xx samt 55x2. Utfallet har beräknats om genom att vi tagit bort kostnader som finansierats av statsbidrag.

Hantering av lönekostnader i räkenskaperna som har finansierats av statsbidrag

Intäkten 3xxx har beräknats om för enbart inkludera statsbidrag som använts till löner inom förskoleklass samt undervisning och elevhälsa i grundskola. 2018 fick vi Lärarlönelyftet för 20 lärare i grundskolan och Karriärtjänster för 30 lärare. Respektive intäkt för detta är XX kronor.

För alla lärare vi får statsbidrag för genom lärarlönelyftet och karriärtjänster har vi exkluderat statsbidraget. För de lärare som vi själva betalar ett lönepåslag för inkluderas påslaget i våra kostnader.

Eftersom enbart bruttolön ska räknas, har vi tagit bort den del av intäkten som ska finansiera personalomkostnadstillägg (42 procent av xx). Statsbidrag för likvärdig skola har använts för att finansiera tre lärare inom grundskolan. Från Migrationsverket fick vi xxx kronor av dessa användes xxx till undervisning och de kostnaderna har alltså räknats bort från våra egna kostnader.

För 1 lärare fick vi bidrag från Arbetsförmedlingen 2018. Intäkten motsvarar lönekostnad och har därför exkluderats från utfallet.

Hantering av lönekostnader i räkenskaperna där både undervisning i grundskola och personal i förskoleklass ingår

Fördelningen av rektors lön baseras på elevantalet på skolenheten. Till exempel går 20 elever i förskoleklass och 80 elever i grundskolan på skolenheten. Det innebär att 20 procent av lönen för rektor ska rapporteras in på personal i förskoleklass och 80 procent av lönen ska rapporteras på undervisning i grundskola (ett alternativ är att använda årsarbetstid som nyckel).

Hantering av lönekostnader i räkenskaperna där personal både arbetar inom fritidshemmet och med läroplansbundna aktiviteter i grundskolan

Lönekostnaden för de lärare som till viss del arbetar både inom grundskola och inom fritidshemmet har fördelats utifrån uppskattad fördelning av arbetstid i sammanlagd tidredovisning. Se bilaga Fördelningsnycklar.

Elevhälsa i grundskola

Uppgifter från räkenskaperna

Externa inköp av skolpsykolog har inkluderats i lönekostnaden för elevhälsa i grundskolan för verksamhet xxxx, slag 7 och konto 75xx. Lönekostnaden för en anställd skolkurator har inkluderats i våra egna lönekostnader för elevhälsa i grundskolan för verksamhet xxxx, slag 5, konto 50xx och 51xx.

Hantering av lönekostnader inom elevhälsa i räkenskaperna som har finansierats av statsbidrag

Lönekostnaden för ytterligare en skolkurator har inkluderats, samma konto som ovan. Dock har tjänsten till 50 procent finansierats av statsbidrag för personalförstärkning i elevhälsa (från Skolverket). Intäkten från Skolverket (290 000 kr) har därför exkluderats från våra egna kostnader. Intäkten har hämtats från slag 3, konto 3xxx, aktivitet xxx Intäkt för personalförstärkning i grundskolan.


Sammanställning av våra egna löneskostnader


År 2018

Konto

Verksamhet

Kommentar/underlag bilaga

+Totala löne-kostnader

+Totala löne-kostnader

50xx

51xx

51xx

53xx

54xx

55x2

4502, förskoleklass

4504, grundskola

Del av 4501, ledning

Se beskrivning för grundskola ovan. Tillhörande underlag är:

Bilaga 1 Huvudbok

Bilaga 2 Fördelningsnycklar

Tjänster som är 100 procent, inom grundskolan och förskoleklass konteras direkt på verksamhet. Övriga delade tjänster bokförs på verksamhet i samband med månadsbokslut efter uppskattad tid. Attest av underlag sker av närmast budgetansvarig.

Bilaga 3 Ledningsgrupp

+ Köpta tjänster

1 500 tkr

74xx

75xx

4507, elevhälsa

Bilaga1 Huvudbok

Bilaga 3 Avtal elevhälsa

- Erhållda statsbidrag

- 1 000 tkr





-xx tkr

3xxx

Arbetsförmedlingen





Skolverket

Bilaga 1 Huvudbok

Matchar bruttolön, dvs PO-pålägget är borttaget för de statsbidrag där så ingår.


Lärarlönelyft för 20 lärare, intäkt om totalt xx tkr.

Räkna ut era egna kostnader per elev med Räknehjälpen

Här kan du läsa om hur du ska räkna kostnad per elev. För att kunna beräkna kostnad per elev behöver du ha tillgång till KPI för 2019 och 2020. SCB publicerar KPI för 2019 den 15 januari 2020 och KPI för 2020 den 15 januari 2021. Till dess kommer era uppgifter i Räknehjälpen vara preliminära.

För att räkna fram preliminära kostnader per elev använder vi Skolindex för att räkna upp kostnader till 2020 års prisnivå. Skolindex för 2020 beslutas i november 2019. Då kommer en räknehjälp för 2020 att publiceras här.

Sammanställ era kostnader för de tre föregående åren. Om ni har brutet räkenskapsår ska kostnaderna periodiseras till kalenderår.

Så räknar du kostnad per elev

För att kunna jämföra era kostnader mellan åren ska du räkna upp era kostnader med KPI. På SCB:s webbsida finns information om hur du ska räkna. Du kan också använda Räknehjälpen.

Länk till ”Att räkna med index" på SCBs webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länk till KPI på SCBs webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ta fram ert elevantal per kalenderår för de tre föregående åren. Det gör du genom att addera era elevantal (använd elevuppgifter för förskoleklass och grundskola som ni lämnat till SCB i den årliga statistikinsamlingen) för två läsår och dela med två. För 2020 behöver du uppskatta det elevantal som ni lämnar in till SCB den 15 oktober 2019.

Exempel elevantal för kalenderåret 2019: (Elevantal 2017/2018 + Elevantal 2018/2019) / 2

Du kan använda Räknehjälpen för att säkerställa att ni inte minskar era egna kostnader per elev under bidragsomgången jämfört med tidigare år. Observera att er slutgiltiga kostnad per elev kan fastställas först när era kostnader för 2020 är färdigställda.

I Räknehjälpen hittar du en mer detaljerad beskrivning om hur du ska räkna.

Länk till Räknehjälpen 2019 Excel (excel, 174 kB)

Hur stort är statsbidraget?

För bidragsomgången 2020 har regeringen beslutat att bidragets totala belopp ska vara 3,5 miljarder kronor. Alla huvudmän som kan ta del av bidraget får en bidragsram. Den visar den totala summan bidrag som varje huvudman kan begära ut.

För bidragsomgången 2020 har riksdagen beslutat att Skolverket ska fördela 3,5 miljarder kronor. Tidigare har det funnits ett förslag om att bidraget ska omfatta 6 miljarder kronor. Så är det inte i dagsläget. Dock framgår det av regeringens ekonomiska vårproposition 2019 att statsbidraget ska förstärkas. Om en ökning skulle ske kommer det hända i samband med budgetprocessen under hösten 2019. En ökning av bidraget förutsätter att riksdagen beslutar om det, vilket i så fall sker i december.

Om en ökning föreslås i budgetpropositionen kommer Skolverket att publicera preliminära bidragsramar så snart som möjligt, troligtvis under september månad. Om riksdagen också beslutar i enlighet med budgetpropositionen kommer de preliminära bidragsramarna följas av ett beslut om nya bidragsramar efter årsskiftet.

Bidragsramar, statsbidrag för en likvärdig skola 2020PDF (pdf, 760 kB)

Så har vi tagit fram bidragsramarna

Vi tar fram bidragsramarna utifrån ett socioekonomiskt index och elevantalet hos varje huvudman. Bidragets totala belopp för 2020 är 3,5 miljarder kronor, det fördelar vi proportionerligt utifrån huvudmannens sammanvägda index och elevantal.

Modell för socioekonomiskt index

Vi har använt oss av ett socioekonomiskt index som Statistiska Centralbyrån, SCB, har tagit fram. Den baseras på en modell som beskriver elevers förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer påverkar sannolikheten att en elev på en skola blir behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. En huvudman med en högre andel elever som enligt modellen inte väntas bli behörig till gymnasiet får ett högre bidrag per elev än en huvudman med en lägre andel obehöriga.

Modellen använder följande variabler:

  • vårdnadshavarnas utbildningsnivå
  • året när eleven invandrade till Sverige
  • vårdnadshavarnas inkomst
  • elevens kön
  • ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare
  • om eleven är folkbokförd på samma adress som båda vårdnadshavare
  • antal syskon som är folkbokförda i hemmet
  • socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd.

Elevstatistik

Vi använder oss av elevstatistiken som samlas in av Statistiska centralbyrån, SCB, den 15 oktober varje år. För att göra bidragsramarna mer stabila över tid används genomsnittet av elevantalet hos en huvudman för tre föregående år. Den senast uppdaterade elevstatistiken har två års eftersläpning, vilket innebär att bidragsramarna för 2020 baseras på genomsnittet av elevantalet 2016, 2017 och 2018. Huvudmän kan inte få en bidragsram för 2020 om de inte lämnat statistik till SCB, kommit till efter 15 oktober 2018 eller saknar tillstånd att bedriva verksamhet.

Senast uppdaterad 28 oktober 2019

Frågor och svar

Att ni har tilldelats en bidragsram av Skolverket innebär att ni har rätt att begära ut hela eller del av er bidragsram för att använda det i enlighet med statsbidragets villkor och syften, givet att ni fortfarande har elever i förskoleklass och grundskola.

Ni kan använda statsbidraget till utökade och nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Huvudmannen ansvarar själv för att prioritera vilka insatser som statsbidraget ska finansiera.

Utforma insatserna utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov

Exempel på insatser för olika nivåer

Ja, bidraget kan användas till insatser som inte faller inom kategorierna personal i förskoleklass, undervisning och elevhälsa i grundskolan. Bidraget ska användas till insatser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen för era elever. På webbsidan (länk Vad kan bidraget användas till?) kan du få stöd och inspiration för att hitta insatser som utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund leder till stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Kategorierna personal i förskoleklass, undervisning och elevhälsa i grundskola gäller bidragets villkor om att ni inte får minska era egna kostnader inom kategorierna.

Se villkoret om att ni inte får minska era kostnader

Nej, bidraget får inte användas till insatser i grundsärskolan. Bidraget får bara användas till insatser som riktar sig till förskoleklass och grundskolan.

Nej, ni kan inte återanvända uppgifterna i RS och skolkostnadsinsamlingen eftersom de innehåller andra kostnader än de som ska ingå i det här statsbidraget. Till exempel säger förordningen att det är huvudmannens egna kostnader som ska räknas. Det tolkat Skolverket som att kostnader som finansierats på annat sätt, till exempelstatsbidrag eller kostnader som täcks av intäkter från försäljning av verksamhet inte ska räknas med. Därför har Skolverket behövt ta fram en egen definition av vad kostnader innebär.

Dessutom kan personal i förskoleklass i RS innehålla personalkategorier som i detta bidrag inte ska ingå, till exempel personal som arbetar i skolköket. Huvudmannen förväntas ta fram sina egna kostnader för att veta om de uppfyller villkoret att inte minska sina egna kostnader.

Se villkoret om att ni inte får minska era kostnader

Vi följer upp bidraget på olika sätt. Alla huvudmännen som fått bidrag ska redovisa vad man använt bidraget till. Vi kommer att följa upp att de som fått bidraget följer villkoren för bidraget, till exempel att man upprättat en plan för insatser eller inte minskat sina egna kostnader. Detta gör vi genom att ni skickar in en redovisning.

Syftet med bidraget är att det ska användas till utökade eller nya insatser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Därför ska man inte ersätta egna kostnader med bidraget. Om ni ändå har minskat era egna kostnader på grund av avsevärt förändrade förutsättningar under bidragsåret jämfört med de tre föregående åren kan ni ange det som särskilda skäl i samband med redovisningen. Era särskilda skäl ska kunna styrkas med ekonomiskt underlag och/eller annat underlag.

Vi följer upp bidraget dels genom den redovisningen för bidragsomgången. Redovisningen för bidragsomgång 2020 är mellan 1 mars och 1 april 2021. Vi följer också upp att villkoren har följts genom kontroller. Skolverket bestämmer vilka som ska kontrolleras utifrån en risk- och väsentlighetsanalys av huvudmännen som fått bidraget.

Läs mer under Redovisningen för bidragsomgången 2020: 1 mars-1 april 2021.

Läs mer under Uppföljning och kontroll.

Ni kan inte få förhandsbesked om ni har särskilda skäl eller om vi kommer besluta om återbetalning. Vi gör en individuell prövning av de särskilda skälen utifrån er redovisning. I redovisningen kan ni ange vilka skäl ni har till att ni minskat era kostnader och lämna underlag som styrker uppgifterna.

Nej, du ska räkna med all personal som arbetar med läroplansbundna aktiviteter i grundskolan. Det innebär även lönekostnader för till exempel elevassistenter, personliga assistenter enligt Lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), skolvärdar och elevförsäkringar kan ingå om det är läroplansbundna aktiviteter.

Om ni har elever i annan skolform som är integrerade i förskoleklass eller grundskola ska kostnaden för de eleverna räknas med. Till exempel gäller det för elever som är inskrivna i grundsärskolan men är integrerade i grundskolan.

Ja, ni kan använda bidraget för likvärdig skola till kostnader som tidigare finansierats av andra statsbidrag. Eftersom ni själva inte finansierat insatserna anses de vara utökade/nya. Ni får dock inte använda bidraget till att ersätta kostnader som ni själva finansierat.

Nej, ni ska inte räkna upp era kostnader utan vid redovisningen ska ni lämna in era kostnadsuppgifter för varje år i löpande priser.