Statsbidrag för likvärdig skola 2022

Det nya rättsläget för statistiksekretessen sedan 2020 innebär att uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden omfattas av statistiksekretess. Regeringen har föreslagit nya tidsbegränsade bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som bryter statistiksekretessen så att elevstatistik återigen blir tillgänglig för Skolverket. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Beslut om bidragsramar fattas därför under hösten.

Bidragsramen kommer visa vilka huvudmän som kan ta del av statsbidraget och hur mycket de har rätt att begära ut. Ansökan om begäran av utbetalning är öppen i e-tjänsten mellan 15 januari–15 februari 2022.

Begäran om utbetalning kommer vara öppen i e-tjänsten 15 januari–15 februari 2022. Skolverket avvisar i normalfallet ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdatum (SKOLFS 2018:30).

Ni lämnar uppgifter i e-tjänstens e-formulär om respektive insats ni planerar att genomföra. Dessa uppgifter redogör sammantaget för den plan ni som huvudman enligt 6 § i förordningen (2018:49) ska ha upprättat vid ansökan.

Det är viktigt att ni gör en analys av er verksamhet innan ni beslutar om vilken eller vilka insatser ni ska prioritera. Läs mer om detta under rubriken ”Utforma insatserna utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov”.

Bidraget beviljat 2022 redovisas först under 2023.

När du redovisar ska du:

• fylla i vilka kostnader ni använt statsbidraget till inom kategorierna personal, kompetensutveckling, lärverktyg, elevhälsa och övrigt,
• ange om ni genomfört de insatser ni angav i ansökan med statsbidraget under bidragsåret 2020,
• redovisa uppgifter om de insatser ni eventuellt genomfört i stället för planerade insatser (namn på insats, kategori, skol- eller verksamhetsform och kostnad) samt
• Intyga att ni följer kraven i förordningen i övrigt

Ni kan bli återbetalningsskyldiga om ni inte

• redovisar statsbidraget
• har använt hela statsbidraget
• uppfyller villkoren.

Skolverket förbehåller sig rätten att genomföra stickprov.

Urval av huvudmän vars planer ska granskas

Skolverket ska utifrån en risk- och väsentlighetsanalys granska ett urval av huvudmännens planer varje bidragsår. Risk- och väsentlighetsanalysen utgår ifrån olika riskfaktorer som Skolverket identifierar. Urvalet bygger också på en viktning mellan kommunala och enskilda huvudmän utifrån hur stor andel av respektive huvudmannatyp som valt att söka bidraget. Skolverket har under de två föregående bidragsåren granskat 10 % av samtliga ansökningar. Skolverket granskar om de planerade insatserna syftar till att stärka likvärdigheten och/eller kunskapsutvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet.

De insatser som bidraget kan användas till ska svara mot de behov som framgått av huvudmannens nulägesanalys samt ingå i huvudmannens kontinuerliga planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Statsbidraget kan användas till att göra en nulägesanalys, exempelvis genom att täcka kostnader för kompetensutveckling inom systematiskt kvalitetsarbete och analys, stöd för organisationsutveckling eller att anställa projektledare som leder arbetet med att ta fram nulägesanalysen. Om ni vill ha stöd i att hitta former för arbetet med nulägesanalys, kan ni använda något av de nedan länkade analysverktyg som Skolverket erbjuder för huvudmän och rektorer.

Så gör vi en nulägesanalys i skolan, från Samverkan för bästa skola

Underlag för nulägesbeskrivning, analys och utvecklingsplan, från insatser för nyanländas lärande

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete i praktiken

Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Huvudmän med överenskommelser med Skolverket

Vissa huvudmän har en överenskommelse med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola eller inom ramen för Riktade insatser för nyanlända elevers skolgång. Om ni redan ingår i dessa riktade insatser kan bidraget användas för att komplettera överenskomna insatser eller fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet.

Samverkan för bästa skola

Riktade stödinsatser för nyanländs lärande

Inför varje bidragsomgång behöver ni revidera er plan utifrån de behov ni identifierar i er nulägesanalys som en del av ert systematiska kvalitetsarbete. Som stöd för utformandet av insatserna rekommenderas ni använda Skolmyndigheternas gemensamt framtagna framgångsfaktorer för ökad likvärdighet och förbättrad kvalitet i skolan.

Skolmyndigheternas framgångsfaktorer till ökad likvärdighet och förbättrad kvalitet

1. Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning samt skapa samsyn kring uppdrag och mål
2. Skapa ett förtroendefullt klimat mellan och på alla nivåer inom organisationen
3. Verka för ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete som omfattar samtliga verksamheter
4. Verka för ett skolutvecklingsarbete som fokuserar på undervisningens kvalitet
5. Skapa en organisation och kultur som främjar kompetensbyggande, kunskap och lärande
6. Arbeta med ett tydligt ledarskap på alla nivåer
7. Arbeta systematiskt och långsiktigt med att säkra kompetensförsörjningen
8. Verka för att alla barns och elevers behov av ledning, stimulans och stöd fångas upp tidigt och tillgodoses
9. Verka för ett systematiskt och uthålligt hälsofrämjande och förebyggande arbete som omfattar hela verksamheten
10. Genomföra en kompensatorisk resursfördelning och andra kompensatoriska insatser för att uppväga skillnader mellan och inom verksamheter i syfte att främja likvärdighet.

Klicka på länken nedan för redovisningen i sin helhet och en mer utförlig beskrivning av framgångsfaktorerna på huvudmannanivå, rektorsnivå och undervisningsnivå.

Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet

Processtödet Kvalitetsverkstaden

Kvalitetsverkstaden är ett webbaserat processtöd som huvudmän och rektorer kan använda för att samarbeta kring och vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Kvalitetsverkstaden

Läs mer om likvärdig utbildning

Stärka likvärdigheten i utbildningen

Sambedömning som redskap för ökad likvärdighet

Rapport om likvärdighet: Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor 2018

• Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet.
• Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet.
• Stöd till organisationen för mottagande av och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever.

Mer läsning

• Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det
• Skolans systematiska elevhälsoarbete, på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats
  
• Nyanlända barn och elevers utbildning

• Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet.
• Insatser för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete.
• Insatser för att underlätta elevernas övergång mellan olika skolformer och mellan skola och arbetsliv eller vidare studier.

Mer läsning

• Systematiskt kvalitetsarbete
• Inspiration och reportage
• Stöd i arbetet

• Lärare kan få handledning om kollegialt lärande, uppföljning och utveckling av undervisningen, anpassning och inkludering.
• Lärare kan få kompetensutveckling inom didaktik, exempelvis om kunskapsbedömning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt eller ämnesundervisning.
• Insatser som gör att lärarnas kompetens och tid används till undervisning, till exempel lärarassistent och administrativt stöd till lärare eller förstärkta resurser till elevhälsan.

Mer läsning

• Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Så arbetar du med värdegrunden
• Digitalisering som verktyg mot segregation

Du kan få stöd inom flera av de områden som nämns ovan för insatser på huvudmannanivå, skolnivå och i klassrummet.

Nationella skolutvecklingsprogram

Med hjälp av insatserna i våra skolutvecklingsprogram får huvudmän och skolor goda möjligheter att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Insatserna ska bidra till att skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat.

Kompetensutveckling

Säkra din behörighet och vässa din kompetens utifrån behoven på just din skola. Vi har runt hundra kurser och utbildningar som du kan välja mellan.

Här har vi samlat reportage om olika utvecklingsinsatser på skolor som vi samarbetar med inom ramen för Samverkan för bästa skola. Det finns också exempel på utvecklingsinsatser som dessa skolor själva har arbetat med.

Filmer och poddar om utvecklingsinsatser

• lön eller köp av tjänst som huvudmannen inte redan är skyldig att erbjuda, såsom handledare, pedagogisk personal, personal som arbetar med organisation- och verksamhetsutveckling, etc.
• kurser och studiematerial för kompetensutveckling
• digitala lärverktyg som exempelvis stärker läs- och skrivkunskaper
• insatser för hälsofrämjande skolutveckling
• insatser som tidigare finansierats av annat statsbidrag, t.ex. Lågstadiesatsningen.

• insatser som ni är skyldiga att genomföra enligt Skollagen (2010:800) eller annan relevant lagstiftning, såsom exempelvis att erbjuda en specialpedagog och kurator eller tillhandahålla ett bibliotek och gymnastiksal
• för att ersätta kostnader för insatser som ni redan genomför i syfte att göra en besparing
• insatser som ni redan får något annat statsbidrag för. Det får alltså inte ske en dubbelfinansiering med flera statsbidrag för samma kostnader, eftersom detta inte är att bedöma som ”utökade insatser”
• kostnader för insatser som riktar sig till andra skol- och verksamhetsformer än fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolan.

Vi tar fram bidragsramarna utifrån ett socioekonomiskt index och elevantalet hos varje huvudman. Bidragets totala belopp för 2021 är 6,23 miljarde kronor, vilket vi fördelar proportionerligt utifrån huvudmannens sammanvägda index och elevantal.

Modell för socioekonomiskt index

Vi använder oss av ett socioekonomiskt index som Statistiska Centralbyrån, SCB, har tagit fram. Den baseras på en modell som beskriver elevers förutsättningar utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer påverkar sannolikheten att en elev på en skola blir behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. En huvudman med en högre andel elever som enligt modellen inte väntas bli behörig till gymnasiet får ett högre bidrag per elev än en huvudman med en lägre andel obehöriga.

Modellen använder följande variabler:

• vårdnadshavarnas utbildningsnivå
• året när eleven invandrade till Sverige
• vårdnadshavarnas inkomst
• elevens kön
• ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare
• om eleven är folkbokförd på samma adress som båda vårdnadshavare
• antal syskon som är folkbokförda i hemmet
• socioekonomisk status på bostadsområdet där eleven är folkbokförd.

Elevstatistik

Vi använder oss av elevstatistiken som samlas in av Statistiska centralbyrån, SCB, den 15 oktober varje år. För att göra bidragsramarna mer stabila över tid används genomsnittet av elevantalet hos en huvudman för tre föregående år. Den senast uppdaterade elevstatistiken har två års eftersläpning, vilket innebär att bidragsramarna för 2022 baseras på genomsnittet av elevantalet 2018, 2019 och 2020.

Huvudmän kan inte få en bidragsram för 2022 om de

• inte lämnat statistik till SCB,
• kommit till efter 15 oktober 2020 eller
• saknar tillstånd att bedriva verksamhet.

För bidragsomgången 2023 finns tillgängliga medel om 6,23 miljarder kronor. Alla huvudmän som kan ta del av bidraget får en bidragsram. Av bidragsramen kommer framgå den totala summan bidrag som varje huvudman kan ansöka om och begära ut vid ansökningstillfället under år 2023.

Förändringar av elevantalet och elevernas socioekonomiska förutsättningar hos en huvudman och andra huvudmän kan göra att bidragsramen förändras mellan bidragsåren.

För bidragsomgång 2023 väntas beslut om bidragsramar fattas under våren 2022.