Individuellt anpassat program

För varje nationellt program i gymnasieskolan är det reglerat vilka kurser som ska ingå och vilka kurser som dessutom får erbjudas inom programfördjupningen. Vissa kurser får dock bytas ut under givna förutsättningar.

För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande:

  1. Beslut om att ta bort en kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.
  2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program.
  3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.
  4. Beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena, se fotnot för vidare information [1].

Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och med vilken omfattning. Enligt Skolverket kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minst fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan ingå med fler poäng, men då krävs en individuell anpassning.

Byta matematikspår

Grundprincipen är att elever läser det matematikspår (a, b eller c) som gäller i det valda programmet, men det finns inget juridiskt hinder för elever att ta med sig kurser från andra matematikspår i sin examen. En elev som läst matematik 1a kan som nästa kurs till exempel läsa matematik 2b eller 2c. Eleven kan då behöva stöd, eftersom vissa moment kan ha saknats i den tidigare kursen.

De inledande kurserna i matematik (1a, 1b och 1c) ger var och en för sig grundläggande behörighet till högskolan. Det krävs inte något beslut från rektorn om att byta ut den inledande kursen i matematik, men kursbytet ska dokumenteras i studieplanen. Om man ska byta ut matematikkurser från och med kurs 2 och högre krävs däremot beslut av rektor.

Exempel 1:
En elev som läser det naturvetenskapliga programmet kan inte få en anpassning som innebär att eleven läser mindre än 300 poäng matematik, eftersom det i bilaga 3 i skollagen regleras att den minsta omfattningen för ämnet matematik för det naturvetenskapliga programmet är 300 poäng.

Exempel 2:
En elev kan inte få ett individuellt anpassat program där ett gymnasiegemensamt ämne tas bort. Samtliga elever måste till exempel ha betyg i idrott och hälsa för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas.

Sammantaget medför ovanstående krav att det inte kan bli fråga om mer än en eller ett par kurser som kan bytas ut.

Rektorn fattar beslut

Det är rektorn som fattar beslut om individuellt anpassat program efter att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Syftet med individuellt anpassat program

Regeringen har uttryckt i förarbeten till gymnasiereformen att det kan finnas ett behov av flexibilitet på individnivå. [2] Man pekar främst på att elever som byter program inte ska få förlängd studietid i onödan. En individuell anpassning kan underlätta för eleven vid byte av program genom att eleven får tillgodoräkna sig redan godkända kurser Anpassningen är inte tänkt att vara en stödåtgärd, men för den enskilde eleven kan det vara en bättre lösning än att behöva börja om. De krav som ställs för att få examen utgör en begränsning av de kurser som kan bytas ut. Detta medför att det inte kan bli fråga om mer än ett begränsat antal poäng som kan anpassas.

Regeringen betonade också att utvecklingen av hur denna möjlighet utvecklas bör följas noga, så att inte samma problem uppstår som för de tidigare specialutformade programmen.

Individuella studieplanen

Det ska framgå i den individuella studieplanen att eleven har ett individuellt anpassat program samt vilka kurser som har bytts ut.

Examensbeviset

När eleven sedan har fullföljt sin utbildning och uppfyllt kraven för examen får han eller hon ett examensbevis från det nationella programmet som eleven har gått. I noteringsfältet ska det dock anges att eleven har läst ett individuellt anpassat program.

Aktuella bestämmelser

Individuellt anpassat program:

16 kap. 13 § skollagen (2010:800)

9 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Skolverkets föreskrifter om kurser för de nationella programmen (SKOLFS 2010:38-55)

Skolverkets föreskrifter om utformning av examensbevis efter nationellt program i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:145)

Individuell studieplan:
16 kap. 25 § skollagen (2010:800)
1 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039)

Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, prop. 2008/09:199

 


Fotnoter
 

[1] För gymnasieexamen krävs betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, varav godkända betyg som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng. För en högskoleförberedande examen krävs därutöver att följande kurser i ämnena svenska, engelska och matematik är godkända:

  1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3,
  2. engelska, kurserna 5 och 6, och
  3. matematik, kursen 1.

För yrkesexamen krävs, utöver krav för gymnasieexamen, att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med minst 400 poäng. För yrkesexamen krävs även att följande kurser är godkända:

  1. svenska eller svenska som andraspråk 1,
  2. engelska 5, och
  3. matematik 1.

[2] Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop 2008/09:199) s. 125

Senast granskad: 2016-04-29