Centrala begrepp

Att ha en förståelse för de centrala begrepp som används i diskussionen och i forskningen kan vara ett stöd för skolpersonal när frågor om främlingsfientlighet och rasism blir aktuella i undervisningen.

Det måste dock betonas att det inte råder någon allmän enighet om hur dessa begrepp ska definieras. Inte heller råder konsensus inom den akademiska forskningen. Men en ökad förståelse av begreppen kan skapa förutsättningar för att hantera dessa frågor i undervisningen och i övrig verksamhet.

En traditionell definition av rasism innebär att
  1. människor kan delas in i olika raser,
  2. att olika raser har olika karaktärsdrag,
  3. att dessa drag gäller för alla individer inom rasgruppen,
  4. att det råder en hierarki mellan olika rasgrupper där vissa är överlägsna andra samt
  5. att denna hierarki gör det moraliskt berättigat att diskriminera och underordna rasgrupper med lägre ställning. Ytterst har rasistiska föreställningar använts för att legitimera etnisk rensning och folkmord.
I svensk lagstiftning har begreppet ras ersatts av uttryck som etnisk tillhörighet och hudfärg. Orsaken är bland annat att genforskning visar att det inte existerar olika mänskliga raser. Fortfarande kan det emellertid finnas föreställningar om olika raser, även om de inte existerar i realiteten. 
 
På grund av kritiken mot rasbegreppet vill många rasismforskare vidga betydelsen av rasism. En föreställning som påminner starkt om den traditionella rasismen bygger på att människor med olika ”kulturer” har olika värde och inte bör blandas med varandra. Ibland kallas dessa föreställningar för kulturrasism. De praktiska konsekvenserna av den traditionella rasism och kulturrasism blir ofta desamma, att människor exkluderas och utsätts för förtryck.
 
Rasism kan också vara olika former av diskriminering från majoritetssamhället av dem som på grund av föreställningar av vad som uppfattas som normalt anses vara främlingar. Med institutionell och strukturell rasism brukar man mena sådana regler, normer, förhållningsätt och beteenden i samhället som hindrar människor från etniska och religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoritetsbefolkningen har.
 
Diskriminering och underordning kan ske av många olika grupper i samhället. En del av denna diskriminering och underordning handlar om rasistiska och främlingsfientliga idébildningar, såsom rasism på grund av hudfärg, afrofobi, antisemitism, antiislam, islamofobi, hat mot samer och antiziganism (riktat mot romer).
 
Ett annat uttryck som används i både forskningen och mediedebatten är rasifiering. Det innebär att människor tillskrivs egenskaper utifrån stereotypa fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Uttrycket förklarar hur en grupp människor börjar se på andra utanför gruppen som medlemmar i en annan ”etnisk grupp” eller ”ras”. Rasifiering kan både vara en förklaring till rasism och ett uttryck för rasism.
 
Främlingsfientlighet är exempel på attityder och värderingar som innehåller en motvilja mot en människa som genom sina yttre kännetecken, kulturella och beteendemässiga särdrag sägs tillhöra och representera en viss grupp. Begreppet förutsätter att något kan betraktas som (och göras) främmande. Det handlar om våra föreställningar av vad som uppfattas som främmande och inte. Detta har att göra med normer och normskapande. Typiskt för både främlingsfientlighet och rasism är också att man generaliserar och har föreställningar om att man kan klumpa ihop människor i enhetliga grupper istället för att se till varje unik individ. En person som uttrycker, visar och agerar i enlighet med sin främlingsfientliga attityd och värdering kan utsätta andra för kränkande behandling och diskriminering.
 
Ett uttryck likartat främlingsfientlighet är xenofobi, det kommer från grekiskan och betyder ordagrant ”främlingsrädsla”. 
 
Etnocentrism kan sägas utgöra grunden för det som kan utvecklas till en främlingsfientlig attityd. Det är ett begrepp som betecknar hur en grupps egen historia, kultur, normer, seder och språk är den måttstock som används när andra grupper bedöms.
 
Ibland talas om rasistiska handlingar, det är handlingar som orsakats av rasistiska föreställningar. På samma sätt finns islamofoba och antisemitiska handlingar etc.
 
Som framgår av denna text råder debatt mellan forskare och experter om hur begrepp som rasism, strukturell främlingsfientlighet och rasism ska förstås. Det finns ingen definition som alla ställer sig bakom.
Senast granskad: 2016-04-07