Främlingsfientlighet och rasism i vardagen

Om rasistiska och främlingsfientliga uttryck förekommer i vardagsarbetet på skolan är det viktigt att personal markerar att detta inte är förenligt med skolans värdegrund. Det kan också behövas omedelbara åtgärder för att skydda enskilda elever i dessa situationer.

För elever som känner sig utsatta för diskriminering och trakasserier är det viktigt att få tydlig bekräftelse på att skolan inte accepterar sådana uttryck. På de skolor där det förekommer särskilt mycket kränkningar visar undersökningar att personalen bedömer att en stor del av dessa kränkningar och trakasserier har samband med elevernas etnicitet och är uttryck för främlingsfientlighet.  När uttryck av rasism och främlingsfientlighet upplevs som en kränkning är det detta i juridisk mening trakasserier då det kopplas till etnisk grund.  Läs mer om kränkningar i skolan här: 

Läget på skolan

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg och stimulerande miljö. Därför finns bestämmelser om att skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Detta ska ske enligt ett övergripande ramverk och regleras bland annat i diskrimineringslagens tredje kapitel om aktiva åtgärder.

Första steget i skolans arbete med aktiva åtgärder innebär att skolan ska undersöka om det finns risker för diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier i den egna verksamheten. Skolan måste också undersöka om det finns andra typer av hinder för elevers lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Det kan både vara reella, faktiska hinder och hinder i form av attityder, normer och strukturer.

Genom att undersöka den egna verksamheten säkerställs att de åtgärder som vidtas motsvarar verksamhetens faktiska behov.

Tänk på

Såväl elever som anställda i verksamheten ska delta i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Det gäller inte bara i arbetet med att undersöka verksamheten, utan även i arbetet med att analysera resultat, ta fram åtgärder och sedan utvärdera dem.

Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens webbplats

Så här kan undersökningen gå till

Arbetet ska göras på en övergripande nivå till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument, men även av attityder och normer som på olika sätt tar sig uttryck i verksamheten. Undersökningen ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, men det är viktigt att undersökningen har ett generellt anslag med inriktning på förhållandena inom verksamheten och inte enskilda individers etniska tillhörighet, religion, sexuella läggning med mera.

En skola eller ett fritidshem kan till exempel undersöka sin verksamhet genom:

Planerade samtal

En del av undersökningen kan bestå av regelbundna planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som kränkande eller obehagliga. Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt kan de utgå från en manual.

Enkäter

Många skolor genomför sedan tidigare enkäter där de kartlägger elevernas trivsel och trygghet i skolan. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor som tar upp var och en av diskrimineringsgrunderna och olika former av trakasserier såsom sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.

Enkäterna bör också innehålla frågor om andra former av diskriminering, till exempel om det finns några arbetssätt eller regler som kan upplevas som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

Enkäterna kan också innehålla mer allmänna frågor om attityder, exempelvis främlingsfientlighet, rasism och intolerans eller könsroller och homofobi. Sådana attityder på skolan kan utgöra hinder för alla elevers lika rättigheter och möjligheter.

Det ska vara tydligt för eleverna att de kan besvara enkäten anonymt.

Trygghetsvandringar

På en del skolor genomförs trygghetsvandringar av elevskyddsombuden i åk 7-9 inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kartlägga skolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Skolan kan med fördel utnyttja detta tillfälle till att också undersöka risker för diskriminering och lägga in frågor om förekomst av uttryck för exempelvis rasism eller främlingsfientlighet.

Även yngre barn och elever kan delta i trygghetsvandringar. Ibland har eleverna med sig en karta eller skiss över verksamheten som de gör olika markeringar på. På somliga förskolor och skolor har barnen använt kameror för att dokumentera trygga och otrygga platser. Sedan har bilderna sammanställts i en utställning och fungerat som underlag för samtal.

Incidentrapporter

Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter. Sammanställ statistiken och analysera åtgärder och utfall. Tänk på att mörkertalet kan vara stort.

Genomgång av rutiner och regler

Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner och bestämmelser på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå och granska dem utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.

Områden att se över i en undersökning

Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en undersökning av risker och hinder i verksamheten.

Trygghet och tillitsfulla relationer

Känner eleverna sig trygga i skolan? Vilka platser upplever eleverna som otrygga? Tänk till exempel på skolgårdens alla skrymslen och på vägen till och från idrottshallen och matsalen. Glöm inte elevtoaletterna, som kan ha klotter med kränkande budskap av exempelvis rasistisk och främlingsfientlig karaktär.

Jämför gärna personalens uppfattning om vilka områden som upplevs som otrygga av eleverna med elevernas egen uppfattning. Det händer att personalen tror att den mest otrygga platsen är uppehållsrum eller korridorer, medan elever faktiskt upplever klassrummet som mest otryggt.

Vilka strategier finns för att bygga förtroendefulla relationer mellan lärare och elever i skolan? Elever emellan? Vilka ytor eller i vilka verksamheter träffas elever och personal på skolan? Var träffas och hur samarbetar olika elevgrupper? Vilka möjligheter finns att verkligen ta er tid att lyssna på elever? Vad kan det bero på? Hur arbetar ni för att få ett tryggt och tillåtande klimat i klassrummet? 

Oro och konflikter i elevgrupperna

Finns det oro och konflikter mellan elever/grupper av elever? Har de vuxna på skolan klart för sig vad dessa konflikter handlar om? Behöver personalen ta reda på mer om vad konflikterna handlar om? Om personalen på skolan upplever att de inte fullt ut förstår vad konflikter och oro härrör ur, så kan det vara så att personalen behöver ta in hjälp för att observera eller tolka. Det kan handla om konflikter som försiggår i det tysta eller på språk som personalen inte behärskar.

Diskriminering i skolan

Finns det elever som upplever att de blivit utsatta för diskriminering i skolan? Har elever sett andra utsättas? Om det händer att någon retas eller säger taskiga saker, vad är det man kan bli retad för?

Tänk på olika trakasserier, det vill säga sexuella trakasserier samt trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Det är också viktigt att fånga upp olika uttrycksformer av kränkningar såsom utfrysning, fysiskt våld, hot, ryktesspridning med mera.  

På väg till och från skolan

Förekommer det trakasserier eller sexuella trakasserier bland elever på vägen till och från skolan? Finns det elever som kommer extra tidigt eller som dröjer sig kvar efter skoldagens slut och där anledningen kan vara att undvika kränkningar på vägen till och från skolan?

Nätkränkningar

Med internet och sociala medier suddas gränsen mellan skolan och fritiden ut. Kränkningar av denna art kan ske både på fritiden och i skolan. Om kränkningar som begås på elevernas fritid fortsätter i skolan eller tvärtom har skolan ett ansvar att agera.

Vuxennärvaro

Rör sig de anställda ute i verksamheten på lektionsfri tid? Finns det ett rastvaktsschema som garanterar god uppsikt över skolans inom- och utomhusmiljö? Efterlevs detta schema i praktiken?

Personalens bemötande och förhållningssätt

Har eleverna förtroende för skolans personal? Känner alla elever att de kan vända sig till någon vuxen när de upplever sig utsatta för trakasserier eller sexuella trakasserier?

Hur många elever upplever att det finns anställda på skolan som utsätter elever för diskriminering?

Språkbruk

Ta reda på vilken jargong som finns bland elever och lärare. Kan den upplevas kränkande? Fundera också på hur vuxna tolkar elevers jargong. Det förekommer att vuxna tolkar kränkande språkbruk som uttryck för en elevkultur, ett sätt att skämta unga emellan. ”Elever med migrationsbakgrund säger ju själva ’blatte’!” Kränkande uttryck som förekommer ofta riskerar att normaliseras och blir då svårare att upptäcka.

Det är viktigt att vara medveten om att elever som riskerar att möta exempelvis rasistiska och främlingsfientliga normer hanterar detta på olika sätt. Ett sätt kan vara att skämta på egen bekostnad eller på andra sätt anamma en jargong för att på så sätt skydda sig själv. Det är fortfarande ett uttryck för att det finns rasistiska eller främlingsfientliga normer som kan hindra elevers lika rättigheter och möjligheter.

Frånvaro

Håll uppsikt över elevernas frånvaro. Erfarenheter visar att hög frånvaro många gånger beror på kränkningar i skolan. Spana efter mönster i statistiken.

Incidentrapporter

Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Går det att identifiera några mönster till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? 

Ordningsregler

Är skolans ordningsregler aktuella och relevanta för de elever som går på skolan just nu? Har eleverna medverkat i att ta fram ordningsreglerna?

Samverkar skolans ordningsregler med skolans arbete mot diskriminering? Förhindrar skolans ordningsregler eleverna att bära religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban inomhus? I så fall bör ni se över era ordningsregler.

Skolmat

Finns det något alternativ att äta för elever som har till exempel allergi eller som på grund av sin religion inte äter vissa saker?

Skolresor, raster, festligheter och fritids

Kan alla elever delta vid skolans skolresor, raster, friluftsdagar och fritidsverksamhet oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning? Har alla möjlighet att delta på lika villkor i samband med firanden och festligheter på skolan?

Rutiner för akuta situationer

Hur bedömer elever, vårdnadshavare och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras?

Vet alla anställda hur de ska agera om de bevittnar eller på annat sätt får kännedom om att elever upplever sig trakasserade? Fundera över hur personalen agerat i situationer då det uppstått konflikter och kränkningar. Om personalen agerade direkt, vad hände? Om personalen inte agerade direkt, vad berodde det på? Fundera på vilka möjliga hinder det finns i verksamheten för att ta konflikter och agera direkt när kränkande språkbruk eller konflikter förekommer. Hur kan skolan i så fall undanröja dessa hinder?

Känner elever och vårdnadshavare till skolans riktlinjer om diskriminering? Hur många av eleverna vet vilka de kan vända sig till på skolan om de själva blir utsatta för kränkningar eller om de blir vittnen till att andra blir utsatta?

Hur fungerar rutinerna för uppföljning? Hur fungerar rutinerna för dokumentation? Efterlevs rutinerna?

Antagning

I den mån verksamheten har antagningsförfarande bör skolan se över sina rutiner och regler så att blivande elever inte riskerar att diskrimineras i samband med antagningen.

Det kan också finnas anledning att se över fördelningen av olika elevgrupper i klasser med särskilda profiler eller liknande. En omotiverad snedfördelning av elevgrupper behöver inte vara ett uttryck för diskriminering, men det kan vara ett uttryck för normer och föreställningar om vem som är intresserad av, och är framgångsrik inom, vad.

Introduktion

Tag reda på om skolans introduktionsfester har inslag som kan uppfattas som kränkande.

Betyg och examination

Hur kan skolan arbeta för att säkerställa att elevers kön, könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionsnedsättning inte ska påverka bedömningen i samband med betygsättning och rättning av prov? Finns det anledning att prova att avidentifiera inlämnade uppgifter i samband med rättning?

Diskrimineringsskyddet omfattar också elever på praktik. En skola får till exempel inte diskriminera en elev när det gäller att hitta lämplig plats för arbetsplatsförlagt lärande. Det är därför viktigt att granska skolans arbetssätt vid fördelning av praktikplatser i samband med kartläggningen.

För sådan diskriminering som inträffar på praktikplatser under förhållanden som skolan inte kan bestämma över ansvarar arbetsgivaren.

Fyra poddar värda att lyssna på

1. Kan kunskaper OM rasism vaccinera oss MOT rasism? – UR-pedagogerna spelade in fyra poddar (nedan) i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015:

1. Leder kunskaperna skolan ger om rasism automatiskt till uppslutning kring demokratiska värden? Det diskuterar vi med Ylva Wibaeus (Stockholms universitet) och Hugo Wester (Skolverket).
2. Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling? Det diskuterar vi med Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet) och Hugo Wester (Skolverket).
3. Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism? Det diskuterar vi med Sara Duarte (EXPO), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan) och Hugo Wester (Skolverket).
4. Vem är rasist, vad är rasism och hur kan skolan arbeta med detta? Det diskuterar vi med Jacob Severin (Forum för levande historia), Liv Lindahl (Önneredsskolan) och Hugo Wester (Skolverket).
Senast granskad: 2017-06-07