Jämställdhet – både kunskap och relationer

Det är förskolans och skolans uppdrag att se till att alla barn och elever, oavsett könstillhörighet, får pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen. Alla barn och elever, både flickor och pojkar, har också rätt till en utbildning fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Jämställdhet behöver genomsyra alla de möten som förskolans och skolans vardag består av. Det betyder att alla barn och elever ska behandlas likvärdigt och utifrån den de är, oberoende av kön och annan bakgrund. För att säkerställa att det är så behövs ett systematiskt arbete – för att utveckla undervisningen och annat bemötande.

Det kan vara svårt att upptäcka brist på jämställdhet och svårt att veta hur detta kan mätas och förstås. Jämställdhetsarbetet handlar både om sociala relationer och om perspektiv på undervisningen och ämnesdidaktiken. Det handlar om de föreställningar vi är bärare av, om kommunikation, om jämställdhet som kunskap i sig och om jämställdhetsperspektiv i alla skolans ämnen.

Arbete med jämställdhet har ett värde i sig utifrån förskolans och skolans värdegrund och demokratiuppdrag men det är också en förutsättning för att lyckas med kunskapsuppdraget.

Jämställdhet i läroplanen

Skollagen och samtliga läroplaner uttrycker tydligt att förskolan och skolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster och att alla som arbetar i förskolan och skolan ska ge möjlighet för alla barn och elever att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån kön. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas.

Förskolebarn vid gunga

Förskolans läroplan om jämställdhet

Läroplanen säger:
”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller.”

På förskolan ska hela arbetslaget verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Förskolläraren har också ett särskilt ansvar för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.

Elever med basketboll

Jämställdhet i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Jämställdhet är ett av skolans övergripande mål:
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”

Läroplanen säger att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Varje lärare ska här ta hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande liksom att stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.

Alla som arbetar i skolan ska även främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Varje lärare ska här särskilt verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen.

Gymnasister på utflyktsfilt

Gymnasieskolans läroplan om jämställdhet

”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.”

Gymnasieskolans läroplan uttrycker tydligt att varje lärare ska ”se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv”. Utöver detta finns jämställdhet med som specifikt innehåll i ämnesplanerna för Historia, Naturkunskap, Samhällskunskap samt Idrott och hälsa.

Systematiskt arbete

Jämställdhet är inte något som kan tas om hand enbart av en särskilt ansvarig eller av ett särskilt projekt. Det måste bäras av alla som en integrerad del i det vardagliga arbetet. För detta krävs kunskap om ett systematiskt arbete.

Jämställdhetsperspektivet kan på olika sätt vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån kvalitetshjulet nedan kan olika  områden följas upp, kartläggas, analyseras, åtgärdas och genomföras. I beskrivningen av kvalitetshjulet nedan finns frågor utifrån olika områden som kan vara relevanta för ett jämställdhetsarbete.

Områden för systematiskt jämställdhetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetshjulet ger systematik i arbetet

1. Följa upp och kartlägga – resultat och måluppfyllesle

  • Hur gör vi skillnad på pojkar och flickor? I vardagen, i undervisningen och i verksamheten?
  • Vilka skillnader i resultat finns det mellan pojkar och flickor? Betyg? I olika ämnen? I olika delar av nationella prov?
  • Hur ser könsfördelningen ut när det gäller olika val eleverna har möjlighet att göra?
  • Finns det skillnader i hur pojkar och flickor upplever skolan när det t ex gäller motivation, trygghet, trivsel?
  • Hur ser talutrymmet för pojkar respektive flickor ut?
  • Vilka frågor, kommentarer, uppmaningar ges till vilka barn och elever? Finns skillnader?
  • Vilken kunskap om jämställdhet finns på förskolan/skolan? Hur tar vi reda på det? Hur använder vi den? Hur ser vi till att få kunskap?

2. Analysera – förstå och bedöma utvecklingsbehov

  • Hur kan eventuella skillnader förstås? Här kan ett externt stöd vara värdefullt – ny kunskap kan behöva tillföras och någon utifrån som kan ställa frågor och utmana föreställningar kan vara ett stöd.
  • En utmaning i analysen är att skapa möjligheter för didaktisk reflektion där blicken riktas mot den egna praktiken, den egna verksamheten och den egna undervisningen.

3. Planera

  • Vilka är områden som bör prioriteras utifrån analysen?
  • Vilka konkreta mål och kriterier ska arbetet ha?
  • Vilka är utvecklingsarbetets målgrupp?
  • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Vem ansvarar för vad?
  • Hur förankras utvecklingsarbetet på olika nivåer?
  • Vilka resurser finns?
  • Hur ska arbetet följas upp? Av vem? Och när?

4. Genomföra

  • Efter genomförande börjar cirkeln om med uppföljning och kartläggning.
     
Senast granskad: 2017-03-08