Åtgärder mot kränkande behandling

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen ska vara fri från kränkande behandling.

Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kapitlet skollagen.

Här kan du läsa om vad kränkande behandling är och vilka skyldigheter som finns att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Innehåll 

Regler i diskrimineringslagen

Vilka ska vidta åtgärder mot kränkande behandling?

Vad är kränkande behandling?

Arbetet med aktiva åtgärder

Förebygga kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Barns och elevers delaktighet

Förbud mot kränkande behandling

Anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling

Förbud mot repressalier

Regler i diskrimineringslagen

Barn och elever är skyddade mot både diskriminering och kränkande behandling. Bestämmelser om åtgärder mot diskriminering finns i diskrimineringslagen. Reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen.

Du hittar information och vägledning om diskrimineringslagen på Diskrimineringsombudsmannens (DO) webbplats: Diskrimineringsombudsmannens (DO) webbplats.

Vilka ska vidta åtgärder mot kränkande behandling?

Alla verksamheter som regleras i skollagen är skyldiga att vidta åtgärder för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna i 6 kapitlet skollagen gäller för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. De gäller även för sådana särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet.

(Verksamheter som är skyldiga att vidta åtgärder mot kränkande behandling: 6 kap. 1 § skollagen)

Vad är kränkande behandling?

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (trakasserier eller sexuella trakasserier) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Du kan läsa mer om diskriminering hos Diskrimineringsombudsmannen (DO).

(Definition av kränkande behandling: 6 kap. 3  § skollagen)

Vem avgör vad som är kränkande?

Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat. Det är barnet eller eleven som upplever sig utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten.

Det är viktigt att komma ihåg att yngre barn inte alltid har möjlighet att förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.

Hur kränkande behandling kan ta sig uttryck

Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någon i personalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på nätet, till exempel på sociala medier.

Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om ett barn eller en elev vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

Arbetet med aktiva åtgärder

Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är skyldig att se till att det

  • genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
  • årligen upprättas en plan mot kränkande behandling.

(Skyldighet att vidta aktiva åtgärder: 6 kap. 6-8 §§ skollagen)

Förebygga kränkande behandling

Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten.

Arbetet ska vara målinriktat och verksamheten ska genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Att arbetet ska vara målinriktat innebär att verksamheten ska sätta upp mål för sitt förebyggande arbete.

Verksamheten bör som en del av det förebyggande arbetet ha rutiner för akuta situationer. Vilka övriga åtgärder som verksamheten behöver vidta eller hur arbetet ska organiseras är upp till huvudmannen att bestämma. För att ha effekt är det dock viktigt att arbetet genomförs systematisk. Skolverket rekommenderar därför att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. 

Kartlägga risker för kränkande behandling

Första steget är att kartlägga (undersöka) verksamheten för att upptäcka eventuella risker för kränkande behandling. Det är viktigt att regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av kränkande behandling.

Genom att kartlägga den egna verksamheten säkerställs att det åtgärder som genomförs motsvarar verksamhetens faktiska behov. Kartläggningen ska leda till att verksamheten får förståelse för problemen, det vill säga varför och i vilka sammanhang kränkningar uppstår samt hur de tar sig uttryck.  

Kartläggningen kan göras på olika sätt. Det kan handla om att kartlägga verksamheten genom till exempel

  • enkäter
  • organiserade samtal med barn eller elever och personal
  • trygghetsvandringar
  • dokumentation från fall av kränkande behandling.

Analysera orsaker

Efter kartläggningen ska orsakerna till upptäckta risker för kränkande behandling analyseras. Att förstå orsakerna till riskerna är en förutsättning för att kunna sätta upp konkreta mål och genomföra relevanta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling.

Om det i kartläggningen exempelvis kommer fram att det förekommer eller finns en risk för att elever utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen så måste man analysera varför det är så.

Sätta upp mål samt planera och genomföra åtgärder

Nästa steg är att, utifrån upptäckta risker för kränkande behandling, sätta upp konkreta och uppföljningsbara mål och bestämma vilka åtgärder som ska genomföras för att nå målen.

Ett mål kan till exempel vara att eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En åtgärd kan då vara att någon i personalen alltid ska vara med i omklädningsrummen för att se till att kränkningar inte förekommer.

Verksamheten måste bestämma vilka av åtgärderna som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. Verksamheten bör också bestämma vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs och hur dessa ska följas upp och utvärderas.

Följ upp och utvärdera

För att veta om genomförda åtgärder har haft effekt, det vill säga om målen har uppnåtts, så bör verksamheten följa upp och utvärdera genomförda åtgärder. Om målen inte har uppnåtts kan verksamheten behöva vidta ytterligare åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Upprätta rutiner för akuta situationer

För att personalen ska kunna agera så fort de får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling bör verksamheten ha rutiner för hur eventuella kränkningar ska hanteras. Det är viktigt att all personal känner till hur de ska agera när de får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten.

Verksamheten bör ha rutiner för hur

  • barn, elever och deras vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling
  • personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras
  • kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras
  • kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

Plan mot kränkande behandling

Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) årligen upprättas en plan mot kränkande behandling.

Planen mot kränkande behandling är ett viktigt stöd i arbetet att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I planen ska det förebyggande arbetet dokumenteras.

Det är viktigt att planen är känd hos all personal i verksamheten och hos barn, elever och vårdnadshavare.

Vad ska en plan mot kränkande behandling innehålla?

En plan mot kränkande behandling ska innehålla:

  • En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
  • En redogörelse för vilka åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året.
  • En redogörelse för hur de planerade åtgärderna i föregående års plan har genomförts.

I planen bör också anges vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs och hur dessa ska följas upp och utvärderas. De mål som verksamheten har satt upp bör också anges i planen. Planen bör också innehålla de rutiner som verksamheten har för akuta situationer.

Det är bra om planen innehåller en redogörelse för hur barn och elever medverkar i arbetet med aktiva åtgärder.

Barns och elevers delaktighet

Barn och elever ska medverka i arbetet med aktiva åtgärder. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Det kan handla om att yngre barn deltar i kartläggningen genom att berätta om trygga och otrygga platser under en trygghetsvandring tillsammans med personalen. Äldre elever kan delta både i kartläggning, analys och genom att komma med förslag på åtgärder samt när åtgärderna följs upp och utvärderas.

(Barns och elevers delaktighet: 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling)

Förbud mot kränkande behandling

Det är förbjudet för huvudmannen och personalen i verksamheten att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Vad som är kränkande behandling beror på den enskilda situationen. Följande är exempel på sådant som kan vara kränkande behandling:

  • En förskollärare tejpar över ett barns mun.
  • En lärare kallar en elev för tjock inför klassen.
  • En fritidspedagog trycker en elevs huvud mot väggen och håller sedan fast huvudet mot väggen.
  • En elevassistent ger en elev en örfil.
  • En lärare filmar en elev i affekt.

Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att kränkande behandling inte förekommer i verksamheten. Det innebär att huvudmannen är ansvarig för kränkande behandling som utförs av personalen.

(Förbud mot kränkande behandling: 6 kap. 9 § skollagen)

Anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling

Om huvudmannen eller personalen i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Personalen har också en anmälningsskyldighet.

(Skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling: 6 kap. 10 § skollagen) 

Anmäla till rektor eller huvudman

En förskollärare, lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen och rektorn har i sin tur en motsvarande anmälningsskyldighet till huvudmannen.

För annan pedagogisk verksamhet (25 kap. skollagen) och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska huvudmannen utse vem personalen ska anmäla till.

Skyldigheten att anmäla gäller inte bara om personalen får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, utan också om personalen själv uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om en händelse som kan utgöra kränkande behandling.

Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser som kan utgöra kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till förskolechefen eller rektorn respektive huvudmannen.

Anmälan till förskolechefen eller rektorn respektive huvudmannen ska göras skyndsamt.


TÄNK PÅ

Anmälningsskyldigheten gäller också om ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier.


Utreda vad som har hänt

Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda uppgifter om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten.

Skyldigheten att utreda uppstår så snart någon i personalen eller huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, till exempel genom att barnet eller eleven berättar att han eller hon upplever sig kränkt. Det krävs inte några bevis för att något har hänt eller att barnet, eleven eller dennes vårdnadshavare har gjort en anmälan om kränkande behandling. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas.

Utredningen ska påbörjas och genomföras skyndsamt.

Syftet med att utreda är att få tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt för kränkande behandling och vilka åtgärder som verksamheten i så fall måste vidta för att få kränkningarna att upphöra. Omfattningen av utredningen och hur den genomförs beror på vad som har hänt och måste anpassas till varje enskilt fall.

I de flesta fall bör det i en utredning ingå att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. I en utredning kan också ingå att:

  • Fråga andra barn, elever samt personal och vårdnadshavare.
  • Ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna interagerar.
  • Ta hjälp av särskild kompetens, såsom kuratorer eller psykologer, som till exempel kan göra observationer.
  • Ta del av mejl, sms, chattkonversationer eller liknande.

Huvudmannen måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt och kan inte låta utredningen stanna vid att ord står mot ord.

Skyldigheten att utreda uppgifter om kränkande behandling, och att vidta eventuella åtgärder för att få stopp på kränkningarna, gäller oavsett om en anmälan har gjorts till någon annan myndighet, till exempel polisen eller socialtjänsten.

Åtgärda och sätt stopp för kränkningarna

Om ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling är huvudmannen skyldig att vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar av barnet eller eleven. Det är viktigt att åtgärder sätts in snabbt. Vilka åtgärder som behöver vidtas beror på vad utredningen i det enskilda fallet visar. Det kan behövas åtgärder både på individ- och gruppnivå. Åtgärderna ska leda till att kränkningarna upphör helt.

Tänkbara åtgärder kan vara att:

  • Ha samtal med barn, elever och eventuellt vårdnadshavare.
  • Ha samtal med den i personalen som har utsatt barnet eller eleven för kränkande behandling.
  • Ha ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda.
  • Tilldela en assistent eller en resursperson för den eller de som kränker.
  • Se över gruppindelningar och schemaläggning.
  • Göra insatser med hjälp av kurator och psykolog.
  • Genomföra disciplinära åtgärder inom ramen för bestämmelserna i skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna.

TÄNK PÅ

Det kan finnas en skyldighet att vidta åtgärder enligt skollagen eller andra regler även om det inte är fråga om kränkande behandling enligt lagen. Kanske handlar den uppkomna situationen om att en förskola har brustit i sitt tillsynsansvar och behöver ha bättre uppsikt över barnen eller att en skola behöver vidta åtgärder för att öka studieron.


Följa upp och utvärdera åtgärderna

För att vara säker på att kränkningarna inte upprepas bör åtgärderna följas upp och utvärderas. Om det visar sig att kränkningarna inte har upphört måste andra eller kompletterande åtgärder genomföras för att få stopp på kränkningarna.

Dokumentera utredningen och åtgärderna

Utredningen av vad som har hänt, vidtagna åtgärder samt uppföljningen och utvärderingen av dessa bör dokumenteras.

Dokumentationen är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Genom dokumentationen kan huvudmannen även uppmärksamma om de inträffade kränkningarna är del av ett större problem som kräver mer omfattande generella insatser.

Vad omfattar huvudmannens utrednings- och åtgärdsskyldighet?

Huvudmannens utrednings- och åtgärdsskyldighet omfattar kränkande behandling i samband med verksamheten. Även situationer som uppstår utanför verksamheten omfattas om de har koppling till verksamheten. Det kan till exempel handla om sådant som händer på vägen till eller från verksamheten och på sociala medier.

Förbud mot repressalier

Det är förbjudet för huvudmannen och personalen i verksamheten att utsätta ett barn eller en elev för repressalier.

Ett barn eller en elev som har anmält eller påtalat att huvudmannen eller personalen i verksamheten bryter mot bestämmelserna i 6 kapitlet skollagen (till exempel genom att inte ha utrett- och vidtagit åtgärder mot kränkande behandling) är skyddad mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när ett barn eller en elev har medverkat i en utredning enligt 6 kapitlet skollagen.

Repressalier kan till exempel vara

  • sämre betyg
  • osynliggörande, utfrysning eller andra kränkningar
  • annan ogynnsam behandling.

(Förbud mot repressalier: 6 kap. 11 § skollagen)

Senast granskad: 2017-06-29