Sex och samlevnad

Begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer är inskrivna i flera av kurs- och ämnesplanerna. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och ska tas upp inom ramen för många kurser och ämnen.

Sex- och samlevnadsundervisningen kan beröra flera olika perspektiv som tillsammans ger eleverna en helhetsbild av vad människans sexualitet och relationer kan innefatta. Det kan handla om alltifrån ett historiskt perspektiv på människans sexualitet och relationer, hur olika religioner förhåller sig till dessa frågor, vad vi kan lära oss av skönlitterära berättelser, hur normer kring kön och sexualitet manifesteras i reklambilder eller hur lagstiftningen kring dessa frågor ser ut i Sverige idag.

Läroplanen om skolans ansvar

Enligt grundskolans läroplan har rektor ansvar för att undervisningen integrerar ämnesövergripande  kunskapsområden, där sex och samlevnad är ett.
Enligt gymnasieskolans läroplan har rektor inom givna ramar ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad.

Läroplanen för grundskolan säger också att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
 
Gymnasieskolans läroplan säger att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan att begränsas av rådande föreställningar och normer om vad som är kvinnligt och manligt.

Undervisningens tre delar i vardagen

Sex- och samlevnadsarbetet i skolan kan sägas bestå av tre delar. Alla dessa delar är viktiga i planering, uppföljning och utveckling av sex- och samlevnadsarbetet, då alla delarna bidrar till helhetssynen inom kunskapsområdet.

1. Ämnesintegrering  

Illustration-sex-och-samlevnadsundervisningens-tre-delar

Den första sidan utgörs av ämnesintegrering i de olika ämnena och de diskussioner som varje lärare leder inom sitt ämne. Det ska ge eleverna perspektiv, utveckla förmåga att se sammanhang, se hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter och ge dem en medvetenhet om de normer och värden som styr oss idag. Denna del av triangeln bör utgöra basen i sex- och samlevnadsarbetet.
 

2. Vardagsarbetet - att fånga frågan i flykten

Den andra sidan innebär ett vardagsarbete i skolan, att fånga frågan i flykten. Det händer mycket under en skoldag. Det kan handla om bra och konstruktiva inslag där eleverna är diskussionslystna och vill ha en dialog om existentiella frågor som rör kön, sexualitet, relationer ofta i anslutning till aktuella frågor i medierna eller vardagen.

Tyvärr finns det också en baksida av vad som händer i vardagen – det kan till exempel vara kränkningar, hot och ryktesspridning. Det är företeelser som de vuxna i skolan behöver ta itu med så snart som möjligt. Förskolan och skolan är skyldig att agera snabbt när någon ur personalen får reda på att ett barn eller en elev känner sig utsatt för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Verksamheten måste utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

3. Enskilda lektioner eller dagar

Den tredje sidan av triangeln kan vara enskilda lektioner eller dagar, där eleverna har möjlighet att diskutera olika frågeställningar som hör till sexualupplysningen. Det kan handla om att ha ett tema om mänskliga rättigheter eller jämställdhet för att tydligt lyfta dessa frågor. Skolan kan också uppmärksamma World Aids Day och Internationella kvinnodagen eller kanske rentav ha en egeninitierad temadag om sexualitet och relationer där eleverna får diskutera frågor inom kunskapsområdet.
 
I sådana sammanhang kan läraren samarbeta med elevhälsans personal i upplägg och genomförande, men även ungdomsmottagningen på orten kan ibland ha möjlighet att vara med kring vissa moment.

Systematiskt arbete med sexualitet och samlevnad

För att öka kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen behöver rektor följa upp och utvärdera undervisningen med jämna mellanrum. Rektor behöver se till att personalen är involverad i planering, utvärdering och utveckling av undervisningen. Det kan handla om vilka metoder och arbetssätt som används, hur man dokumenterar sitt arbete eller vilken fortbildning som behövs.
Svensk och internationell forskning visar på att den mest effektiva sex- och samlevnadsundervisningen är läroplansbaserad, ledd av lärare med olika kompetenser, utgår från elevernas behov och tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet. Undervisningen ska äga rum i trygga förhållanden, anpassas till ålder, intressen och erfarenhet, innehålla varierade arbetssätt och bearbeta de föreställningar och normer som påverkar våra attityder och vårt sexuella beteende. Personalen ska vara väl utbildad och skolledningen ska stödja arbetet.
 

Systematiskt kvalitetsarbete

Här följer några exempel på framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med sex- och samlevnad.

1. Variation av arbetssätt

I undervisningen finns en rad arbetssätt som kan leda till reflektion kring sexualitet, könsmönster, jämställdhet och relationer: samtal/dialog, diskussion/debatt, värderingsövningar, rollspel eller forumspel är några exempel. Att skriva, skapa en utställning, göra en film är exempel på andra arbetssätt. Att arbetssätten varieras är av stor vikt för att dynamiken i klassrummet ska kunna öka. Det centrala är att elever får reflektera och också får utveckla både inflytande och ansvar i lärandet.

2. Samtal och möjlighet till reflektion

Att använda samtalet som arbetssätt med eleverna i de olika ämnena kan bana väg för det viktiga reflekterandet som är en central del av elevens lärande och motivation.
När elever blir tillfrågade om vad de vill ha mer av i sin sex- och samlevnadsundervisning blir svaret ofta diskussioner och samtal om relationer. Det finns ett stort behov av att i grupp diskutera olika frågor om sexualitet, ledda av en skicklig lärare. Läraren finns med som vuxenstöd, diskussionsledare och bollplank och eleverna kan vidga sina vyer genom att höra andras reflektioner.

3. Få en överblick

Det är bra att inledningsvis skaffa sig en bild över vem som gör vad i vilket ämne. Detta gör arbetet med att säkerställa helheten på sex- och samlevnadsundervisningen enklare och underlättar också planeringen av ämnesövergripande moment. Vad kräver strydokumenten och vilka andra insatser görs i arbetslaget utöver detta?

4. Kollegialt lärande

Det kollegiala lärandet har i forskning visat sig vara ett av de mest effektiva instrumenten när det gäller fortbildning av lärare. För att kompetensen inom en kollegial grupp ska kunna lyftas och reflekteras kring på ett djupare sätt behöver det kollegiala lärandet kombineras med externt handledningsstöd. Det kan annars bli ”rundgång” och ingen ny kunskap skapas i gruppen. Fortbildning som tar sin utgångspunkt i det kollegiala samtalet är något som betonas starkt i ett stort antal studier och rapporter om undervisning och lärande.

5. Elevmedverkan/elevernas frågor

Under tonårstiden är frågor som berör sexualitet, jämställdhet och relationer ofta centrala för eleverna. Barns och ungas egna perspektiv kan innehålla helt andra frågor och funderingar än de vuxnas perspektiv. Alla som arbetar i skolan behöver fånga upp elevernas tankar och ge dem möjlighet att lära sig mer om frågorna och framför allt diskutera dessa på ett mer strukturerat sätt.

6. Balans mellan frisk- och riskperspektiv

Undervisning med fokus på hälsa i skolan har många gånger haft problem som utgångspunkt men det är viktigt att undervisningen lyfter fram det positiva inom ämnesområdet. Det är ofta lättare att tala om vad vi är ”emot”, vad vi vill förhindra, t.ex. sexuellt våld, kränkningar, hedersrelaterat våld, tonårsaborter, sexuellt överförbara infektioner, än att tala om vad vi är ”för”, vad vi vill stärka och stimulera: jämlika relationer, vänskap/kamratskap, bättre psykisk och fysisk sexuell hälsa, självkänsla och stärkt identitet, ett gott skolklimat, handlingskompetens etc.

7. Progression

Det är viktigt att anpassa undervisningen till målgruppen. Ett sätt att göra det är att utgå från elevernas frågor och funderingar. Det finns vissa teman inom den ämnesintegrerade undervisningen som återkommer på olika stadier och progressionen är olika tydligt utskriven i olika ämnen. Vissa saker behöver man diskutera kontinuerligt och med nya erfarenheter, med nya perspektiv och fördjupning kan kunskaperna befästas och fördjupas under skolgången.

Sex och samlevnad i styrdokumenten

Sex och samlevnad ingår som en integrerad del i många av kurs- och ämnesplanerna. Det finns olika begrepp i läroplanen och kurs- och ämnesplanerna med anknytning till kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. I läroplanen finns fortfarande begreppet samlevnad inskrivet under rektors ansvar men i kurs- och ämnesplanerna är samlevnad formulerat med ordet relationer. Kön och könsmönster samt kvinnligt och manligt är begrepp som återkommer på flera ställen. Även begreppen normer, värden, etik finns med liksom jämställdhet och sexualitet. Begreppet identitet finns uttryckt i till exempel ämnesplanerna för idrott och hälsa och religionskunskap på gymnasiet. I ämnesplanen för naturkunskap finns också begreppen lust och sexuell hälsa omnämnda.

Gymnasiet

Historia 1a1, 1b
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

Naturkunskap 1a1, 1b
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Religionskunskap 1
Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.

Biologi 2
Samband mellan levnadsförhållanden, hälsa och sjukdom. Etik i medicinska frågor.
Vad som händer i kroppen under menstruation, förälskelse, sex och graviditet. Hur sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter kan förebyggas.

Senast granskad: 2017-10-06