Sex och samlevnad i undervisningen

Filmerna här är tänkta att utgöra ett underlag för diskussion i arbetslaget eller ämnesgruppen om hur jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer ska kunna integreras i undervisningen.

Förutom filmer med tillhörande diskussionsfrågor, hittar du här även aktuella stödmaterial och rapporter.
Ovan en film om det systematiska kvalitetsarbetet – med fokus på det långsiktiga, övergripande arbetet med sex och samlevnad.
Flera undersökningar visar att eleverna vill ha mer och bättre sex- och samlevnadsundervisning. I filmen nedan berättar några av dem varför och ger sin bild av vad det faktiskt handlar om.

Sexuell hälsa

I exempelvis biologin på högstadiet och naturkunskapen på gymnasiet är sexuell hälsa inskrivet i det centrala innehållet, men genom att koppla sexuell hälsa till identitet, könsmönster, folkhälsa, mänskliga rättigheter etcetera kan det skapas många möjligheter till ämnesövergripande arbete.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

1. På vilket sätt arbetar vi med sexuell hälsa på vår skola? Vilka delar är integrerade i olika ämnen och vilka delar tar vi upp i särskilda sammanhang (t ex vid temadagar eller i elevhälsans arbete)? Hur skulle helhetsbilden av sexuell hälsa på vår skola kunna stärkas? 
2. På vilket sätt lyfter vi lärare upp frågor om sexuell hälsa i undervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag?  Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
3. I undersökningen UngKAB09 (Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga) framgår det att skolan har en mycket viktig roll när det gäller att sprida kunskap om sexuell hälsa men att informationen ibland kan vara ensidig. Hur lyfter vi information om reproduktion, oönskade graviditeter och preventivmedel? Hur tar vi upp sexuellt överförbara infektioner i allmänhet och HIV i synnerhet? Får undervisningen med både frisk- och riskperspektivet? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Skulle vi kunna göra något annorlunda?
4. Ansvarig för sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdom beskriver vikten av att ha en undervisning där alla elever känner sig inkluderade. Hur sker vår sex- och samlevnadsundervisning nu? Vilka normer återskapar den och vad behöver vi tänka annorlunda kring i undervisningen? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen? 
5. Delaktighet i planeringen kan bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av kunskapsområdet sexuell hälsa på skolan i stort och i undervisningen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
6. Vilken kompetens finns på skolan rörande sexuell hälsa, hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna och övrig personal på skolan när det gäller sexuell hälsa, kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
7. Hur kan arbetet med sexuell hälsa planeras långsiktigt och övergripande på vår skola? Hur behöver det organiseras? Vilken roll kan lärare, rektor och elevhälsan ha i det arbetet?

Idrott och hälsa

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Att lyfta fram olika aspekter av begreppet hälsa är en del av ämnet idrott och hälsa och i det arbetet kan jämställdhet, identitet och relationer beröras. Ämnet kan bidra till en medvetenhet om till exempel identitetsskapande i idrottsutövande, reproduktion av traditionella könsmönster, psykiskt välbefinnande och kringliggande problematik som till exempel gäller kön och könsuttryck.

Att inkludera sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer i idrott och hälsa handlar om att öppna för nya perspektiv och att ifrågasätta traditionella förhållningssätt i idrottsvärlden och i undervisningen. Ett normkritiskt förhållningssätt går att applicera på alla typer av idrottsutövande och på motions- och friluftsaktiviteter. Både lärarens och elevernas egna normer kan vara så starka att det kan behövas aktiva och medvetna insatser för att bryta invanda mönster och därmed ge alla möjlighet att utvecklas.

Film och diskussionsfrågor

I kortfilmen ”Jämställdhet i idrott och hälsa” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på idrottsunderviningen. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. Hur arbetar vi med att medvetandegöra och motverka traditionella könsmönster i undervisningen i idrott och hälsa?
  2. Hur ser vår långsiktiga planering ut utifrån det som Håkan Larsson pratar om i filmen? Finns det till exempel risk att pojkar eller flickor premieras genom planering av aktiviteter och hur kan vi i så fall motverka detta?
  3. I Skolverkets rapport "På pojkarnas planhalva" framgår att idrottsundervisningen sällan relateras till styrdokumenten. Hur jobbar vi på vår skola med att knyta aktiviteterna till kurs- eller ämnesplanen och tydliggöra syftet med respektive moment?
  4. Hur ser vi på tankarna om att "fånga frågan i flykten" som nämns i filmen? Lyft exempel och diskutera hur man kan bemöta dessa situationer och hur man sedan kan koppla det till undervisningen.
  5. På vilka sätt lyfter vi frågor om kroppsideal i undervisningen idag? Hur kopplas det till frågor om hälsosam livsstil, ANDT och könsmönster?
  6. Organiserar vi undervisningen så att alla inkluderas idag? Arbetar vi med könsuppdelade grupper och i så fall varför? Går det att göra på andra sätt? Hur bemöter vi till exempel problem i samband med simundervisning som kan bero på kroppsideal, kulturell bakgrund eller könsidentitet? Hur skulle vi lösa till exempel transpersoners eventuella behov när det gäller omklädningsrum?
  7. Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Berör de i så fall könsmönster i idrottsutövandet? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  8. Skolverkets rapport "På pojkarnas planhalva" lyfter att lärarnas genusmedvetenhet i flera fall behöver utvecklas. Vilken kompetens finns på skolan och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Religionskunskap

Sexualitet och relationer är en del av människans liv och inom religionskunskapen kan frågor som rör området vara en grund för reflektion och analys. Att arbeta med hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i olika religioner och livsåskådningar ger även eleverna chans att utmana föreställningar, utvecklas och växa som individer.

Religioner och livsåskådningar har i alla tider och i alla samhällen inte bara behandlat existentiella frågor utan även förhållit sig till vardagslivet, relationer och sexualitet. I ämnet religionskunskap är flera delar av syftet kopplat till kön, könsmönster, sexualitet, jämställdhet och relationer. Det kan handla om att arbeta med identitet i förhållande till religioner och livsåskådningar, etiska frågor som berör sexualitet och relationer eller att studera de normer som människo- och gudssyn visar på inom en religion eller livsåskådning. Eleverna ska under skoltiden även ges möjlighet att bredda, fördjupa och utveckla sina kunskaper om religioner och livsåskådningar och deras olika tolkningar. 

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad – i religionskunskapen” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i religionskunskap. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i olika religioner? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
2. Läraren i filmen talar om att sexualitet och relationer är en given del av undervisningen i religionskunskap. Hon menar att hon genom att låta eleverna välja ett antal frågor som berör området och sedan ha med dessa frågor genom alla moment ”säkrar” att sex- och samlevnadsmomenten inte faller bort. Hur arbetar vi på vår skola för att ”säkra” innehållet?  Har vi en medveten strategi eller behöver vi hitta en form för detta? Skulle vi kunna göra på något annat sätt?
3. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i religionskunskapen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
4. Hur skulle vi kunna arbeta för att synliggöra de normer som råder i de olika religionerna och samtidigt visa på den variation som finns inom en och samma religion? Vilka är de stereotypa förställningarna som vi har att bearbeta? Hur kan vi göra detta och hur kan vi utmana eleverna till fördjupade reflektioner?
5. Skolinspektionen konstaterade i en rapport från 2012 att undervisningen i religionskunskap på gymnasiet generellt sett följer ämnesplanen men menar att undervisningen bland annat kan utvecklas i de delar där eleverna får analysera vilken roll religioner och livsåskådningar kan ha idag, i Sverige och i omvärlden. Hur ser fördelningen idag ut i undervisningen när det gäller förmedling av fakta och möjlighet till reflektion och analys? På vilket sätt kan vi ge utrymme för ytterligare reflektioner och analys kring livsåskådningarnas roll i samhället och hur de påverkar dagens normsystem? Vilka arbetssätt har fungerat bra tidigare?
6. I kurs- och ämnesplanerna finns även skrivningar om att eleverna ska få förutsättningar att utveckla förmågan att använda etiska begrepp, teorier och modeller och att undersöka och analysera etiska frågor i relation till religioner och livsåskådningar. Vilka etiska frågor och diskussioner skulle vi kunna koppla till sexualitet, kön, jämställdhet och relationer?  Finns det någon risk i de dilemman vi valt med hänsyn till att de kan bli utpekande för grupper och individer och kan inrymma värderingar, kränkningar och tolkningsföreträden? 
7. Hur ser våra elevgrupper ut på skolan? Påverkar det undervisningen i religionskunskap mer än i andra ämnen och vilka möjligheter och utmaningar står vi i så fall inför? Vad kan våra föreställningar om elevgruppen leda till? 
8. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag?  Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
9. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i religionskunskap och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i religionskunskap på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Samhällskunskap

Världen och vår omgivning är i ständig förändring. Samhällskunskapen ska hjälpa eleverna att ta sig an denna föränderliga värld och ge dem en förståelse för vardagen de lever i. Eftersom eleverna ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer, kommer till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och sociala frågor att vara viktiga perspektiv i undervisningen.

Undervisningen ska beröra till exempel sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter. Dessa infallsvinklar är möjliga att koppla till arbetet med jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer. Det kan handla om huruvida kvinnor och män har samma ekonomiska förutsättningar i olika delar av världen eller vilka som omfattas av den svenska diskrimineringslagstiftningen. Vad innebär jämställdhet i olika sammanhang och vilka strukturer i samhället kan skapa gemenskap och utanförskap?

I undervisningen i samhällskunskap ska dessa strukturer synliggöras, analyseras och kritiskt granskas och eleverna ska få möjlighet att bredda sina perspektiv och därmed få en mer komplett bild av samspelet mellan individen, gruppen och samhället. Genom att också utveckla sin källkritiska förmåga kan eleverna förbättra sina verktyg att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor.

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad i samhällskunskap ” ger lärare och elever olika perspektiv på undervisningen. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

1. I vilka sammanhang i undervisningen lyfter vi upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i samhällskunskap? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda? 
2. Inflytande över undervisningens planering och organisering kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att elevernas inflytande över sex- och samlevnadsmomenten i samhällskunskap ska öka? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
3. Hur arbetar vi med frågor om könsnormer, jämställdhet och aktuella samhällsstrukturer i undervisningen idag? Hur skulle detta perspektiv kunna utvecklas? På vilket sätt skulle ett historiskt perspektiv läggas på frågorna?
4. Hur arbetar vi med det internationella perspektivet i samhällskunskapsundervisningen? Finns det ett jämställdhetsperspektiv i detta moment? Skulle det kunna utvecklas på något sätt eller behöver någon del förstärkas? 
5. Att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor är en del av samhällskunskapsämnet. Vilka ingångar finns till arbetet med källkritiskt tänkande och frågor som rör jämställdhet, sexualitet och relationer? 
6. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Hur kan vi skapa förutsättningar för ämnesövergripande arbeten framöver?
7. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i samhällskunskap och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Historia

För att förstå dagens tankar om kärlek, sexualitet, kön, jämställdhet och relationer är det intressant att sätta in dem i ett historiskt perspektiv. Synen på dessa frågor har förändrats mycket under åren och även de normer som råder idag är under förändring.

Genom att sätta in kunskapen i ett historiskt sammanhang kan blicken riktas framåt. Med kunskap om de förändringar som skett, och de processer som kan leda fram till samhällsförändring, kan dagens situation och kommande förändringar förstås på ett bättre sätt. 
Historieundervisningen kan belysa strukturer av över- och underordning mellan människor och grupper men också lyfta fram de krafter som skapat förändring. Genom att ta upp personer i historien som gjort skillnad och lyckats sätta avtryck i sin samtid och på sikt förändrat något, får eleverna se att de inte är fast under samhällets normer - de har möjlighet att göra avtryck i nutiden och förändra sin och andras situation. 

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad i historia” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i historia. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i historieundervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda? 
2. Forskaren Bo Eriksson talar om ”en dold historia”. Hur arbetar vi på vår skola för att synliggöra denna?  Har vi en medveten strategi eller behöver vi hitta en form för detta? Hur skulle till exempel undervisningen kunna organiseras så att jämställdhet, sexualitet och relationer integreras och blir en del i kronologin och inte hamnar som ett eget moment vid sidan av?
3. Vilka historiska källor använder vi i undervisningen och hur skulle vi kunna koppla dem till sexualitet, jämställdhet och relationer? Behöver vi byta ut några källor eller utöka antalet? Vilka ”databaser” har vi tillgång till och vilka av dessa skulle eleverna eventuellt kunna använda?
4. Delaktighet i planeringen kan bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i historieundervisningen? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
5. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag?  Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
6. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i historia och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Naturkunskap

Ämnet naturkunskap är tvärvetenskapligt och har växt fram i skärningspunkten mellan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Undervisningen ska dels utveckla elevernas förmåga ta ställning när val ska göras och beslut tas och dels ge dem möjligheten att diskutera sin egen roll i aktuella samhällsfrågor som har naturvetenskapliga perspektiv.

Att studera hur olika faktorer interagerar med varandra är genomgående för kursen. Människans sexualitet, lust och relationer kan illustreras med såväl samspelet i kroppens hormonella system och attraktion mellan människor, som utifrån sociala och kulturella faktorer i omgivningen. De olika perspektiven bidrar till att eleverna får en helhetsbild av människans identitet och sexualitet. Lust, kärlek, identitet, relationer, normer och sexualitet verkar i ett komplext samspel och eleverna ska få kunskap om hur personliga värderingar, etiska och moraliska ställningstaganden, samhällets normer, sociala förväntningar och traditionella könsmönster påverkar hur olika människor kan tänkas agera i en relation eller en sexuell situation.
Normer kring jämställdhet, kön, sexualitet och relationer manifesteras ofta i reklam och andra media. Kursen ska ta upp hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna. 

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad - i naturkunskap” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i naturkunskap. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om kroppen, sexualitet, identitet och könsmönster i naturkunskapen? "Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa." Hur arbetar vi med detta centrala innehåll? Vilka utmaningar och möjligheter finns i och med denna skrivning?
  2. Arbetet kring kropp och sexualitet har nu kompletterats av en mer tvärvetenskaplig hållning. Undervisningen ska dels innehålla fakta och samtal om bland annat kroppens uppbyggnad och funktion, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel och graviditet, men också sätta detta i ett globalt och historiskt sammanhang. Genom att arbeta med frågor om identitet, jämställdhet och normer kring kroppen och dess funktioner får eleverna möjlighet att diskutera på vilket sätt naturvetenskapen är en del av samhället. Hur ser fördelningen ut i undervisningen på vår skola mellan det mer renodlade naturvetenskapliga perspektivet och det mer tvärvetenskapliga perspektivet? Behöver vi se över vår planering för att säkerställa fler aspekter på sex och samlevnadsundervisningen i naturkunskapsämnet? Vilka områden behöver vi eventuellt utveckla mer? 
  3. Sexualitet och relationer omgärdas ofta av nyfikenhet. Att utgå från elevernas funderingar och möta dem där de är kan vara ett sätt att vigda perspektiven. Delaktighet i planeringen kan också bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i naturkunskap? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  4. Enligt forskaren Auli Arvora Orlander, som har studerat naturkunskapsundervisningen, upplever många lärare det som svårt att få till det tvärvetenskapliga perspektivet och hålla i samtalen. Å andra sidan uppskattar eleverna just dessa delar i undervisningen. Vilka utmaningar ser vi i detta? Vad upplever vi som svårt? Hur kan vi arbeta tillsammans för att göra det lättare för oss? 
  5. Mina Gäredal, ansvarig för sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdom, har beskrivit vikten av att ha en undervisning där alla elever känner sig inkluderade (se filmen om Sexuell hälsa). Vilka normer riskerar vi att återskapa i vår undervisning när det kommer till sexualitet, identitet och jämlikhet? Hur kan vi i så fall tänka annorlunda? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen? 
  6. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  7. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i naturkunskap och hur används den? Kan vi dela med oss av vår kompetens på ett mer systematiskt sätt? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Biologiundervisningen har ett bredare perspektiv än tidigare i de nuvarande kursplanerna. Arbetet kring kropp och sexualitet har kompletterats med en mer tvärvetenskaplig hållning.

Eleverna ska till exempel få möjlighet att lära sig om kroppens uppbyggnad och funktion, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel och graviditet. De senare frågorna ska också lyftas till global nivå och behandlas utifrån ett historiskt perspektiv. Eftersom de biologiska aspekterna av sexualitet inte kan särskiljas från frågor om identitet, jämställdhet och andra värdefrågor ska eleverna även få tillfälle att samtala om detta. Genom att anlägga en helhetssyn på sexualitet ges eleverna möjlighet att känna sig trygga i den egna kroppen och identiteten och utveckla sin nyfikenhet och sitt intresse för att veta mer om sig själva och omvärlden. 

Undervisningen kan även bidra till förståelse för att sexualitet och samlevnadsformer kan se ut på olika sätt. Normer i samhället avspeglas i synen på kroppen och dess funktioner. Skönhetsideal, förväntningar på sexualitet, normer kring reproduktion, förväntningar på sexuell identitet eller relationsbildning kan vara några frågor att behandla. På så sätt kan eleverna möjlighet att sätta kropp och sexualitet i ett sammanhang och få diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället.

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad -i biologi ” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i biologi. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. På vilket sätt lyfter vi upp frågor om sexualitet, identitet och könsmönster i biologiundervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda? 
  2. Arbetet kring kropp och sexualitet har nu kompletterats av en mer tvärvetenskaplig hållning. Undervisningen ska dels innehålla fakta och samtal om bland annat kroppens uppbyggnad och funktion, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel och graviditet men också sätta detta i ett globalt och historiskt sammanhang. Genom att arbeta med frågor om identitet, jämställdhet och normer kring kroppen och dess funktioner får eleverna möjlighet att diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället. Hur ser fördelningen ut i undervisningen på vår skola mellan det mer renodlade biologiska perspektivet och det mer tvärvetenskapliga perspektivet? Behöver vi se över vår planering för att säkerställa fler aspekter på sex- och samlevnadsundervisningen i biologiämnet? Vilka områden behöver vi eventuellt utveckla mer? 
     
  3. Forskaren Auli Arvola Orlander talar om att skolan är mycket viktig när det kommer till hur elevernas normer formas. Lärarnas sätt att prata i biologiämnet ger tydliga signaler till eleverna om vad som ses som norm respektive ses som avvikande. Ser vi några moment där det är lätt hänt att till exempel heteronormen återskapas? Hur kan vi arbeta för att vårt språk och arbete kan bli mer inkluderande? 
  4. Mina Gäredal, ansvarig för sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdom, har beskrivit vikten av att ha en undervisning där alla elever känner sig inkluderade (se film om Sexuell hälsa). Vilka normer återskapar vi eventuellt när det kommer till sexualitet, identitet och jämlikhet och vad behöver vi tänka annorlunda kring i undervisningen? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen? 
  5. Sexualitet och relationer omgärdas ofta av nyfikenhet. Att utgå från elevernas funderingar och möta dem där de är kan vara ett sätt att vigda perspektiven. Delaktighet i planeringen kan också bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i biologin? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  6. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag?  Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  7. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i biologi och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Bild

De normer som finns kring kön, könsmönster, sexualitet och relationer i samhället reproduceras ofta i de fasta och rörliga bilder som människan ser dagligen. Inom bildämnet ska eleverna ges möjlighet att förstå bildspråket som ofta används i bildframställning och själva kunna föra fram budskap i bilder. Genom att granska normstrukturer kan eleverna lära sig att analysera den informationsström de möter och även reflektera kring hur de själva reproducerar könsmönster i sin bildframställning.

I dagens digitaliserade värld kan bilder bli centrala i elevernas identitetsutveckling och personliga relationer. Att samtala om föreställningar och arbeta med hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i bild kan ge eleverna chans att utmana traditionella könsmönster, utveckla ett kritiskt förhållningssätt och växa som individer. Ett historiskt perspektiv på bildanalysen kan var ett intressant sätt att visa hur bildspråket har förändrats över tid och på att normer kring sexualitet, kön och könsuttryck är föränderliga.

Film och diskussionsfrågor

Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen ”Sex och samlevnad – i bild” som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i fasta och rörliga bilder? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
  2. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i bildämnet? Hur gör läraren i filmen? Hur kan vi som lärare möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Hur skulle vi kunna arbeta för att synliggöra de normer som råder inom dagens bildspråk och samtidigt arbeta för att dessa normer inte cementeras ytterligare?
  4. Vilka är de stereotypa förställningarna som vi har att bearbeta? Hur kan vi göra detta och hur kan vi utmana eleverna till fördjupade reflektioner?
  5.  Läraren och en elev i filmen pratar om att det uppfattas som komiskt när män bryter mot de förväntade könsmönster och närmar sig traditionellt kvinnligt kodade könsuttryck. Varför är det så? Synliggör detta på ett tydligt sätt normer kring könsmönster och hur hanterar vi sådana reflektioner och använder detta i undervisningen?  Hur arbetar vi vidare för att inte fastna i normerande föreställningar och hur kopplar vi detta till andra aspekter som makt, sexualitet eller etnicitet?
  6. Vilket material använder vi i undervisningen nu? Behöver vi byta ut några bilder, utöka antalet eller ha en större variation? Kan vi organisera insamlingen och uppdateringen av de bilder och film som vi använder?
  7. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan ni se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  8. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i bild och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i bild på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet.

Engelska

Undervisningen i engelska kan beröra arbetet med jämställdhet, sexualitet och relationer på flera olika sätt. Eleverna kan få möjlighet i tal och skrift reflektera kring dessa frågor med avstamp i till exempel aktuella frågor i media, litteraturläsning, musik- och filmupplevelser.

"I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används."
(Förordning SKOLFS 2010:37 om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Utbildningsdepartementet, 2010.)
Populärkulturen domineras av den engelskspråkiga marknaden och mycket av den musik, den tv och de filmer som eleverna generellt tar till sig idag är på engelska. Den kopplingen kan vara lämplig att lyfta fram och elevernas musik- och filmintresse kan bli en del av undervisningen. Att tolka och språkgranska sångtexter, analysera kärleks- och relationsideal i engelskspråkiga tv-serier, syna könsmönstren i de dataspel som eleverna spelar eller läsa utdrag ur aktuell litteratur kan göra engelskundervisningen till en tydligare del av deras vardag.

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad – i engelska” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i engelska. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. Hur lyfter vi frågor kring jämställdhet, sexualitet, relationer och könsmönster i undervisningen? Läraren i filmen menar att möjligheterna är oändliga när det kommer till att integrera sexualitet och relationer i engelskundervisningen. Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
  2.  Inflytande över undervisningens planering och organisering kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att elevernas inflytande över sex- och samlevnadsmomenten i engelskan ska öka? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Vad kan vi hämta ur Emil Tybergs råd om att ta in det som händer utanför klassrummet som inspiration till undervisningen? Har vi redan idag några goda exempel på detta på vår skola? Finns det några nya upplägg som vi skulle kunna utveckla?
  4. När vi arbetar med normer kring sexualitet, relationer och könsmönster är ett första steg att synliggöra dessa. Hur arbetar vi för att komma vidare och utforma undervisningen på ett sätt som är inkluderande och möjliggör fördjupade reflektioner kring normer och förändringsmöjligheter.
  5. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan vi se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Hur kan vi skapa förutsättningar för ämnesövergripande arbeten framöver?
  6. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i språkundervisningen och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Svenska och svenska som andraspråk

Svenskämnet inrymmer många möjligheter att integrera arbetet med jämställdhet, sexualitet och relationer, och undervisningen kan vara en av grundpelarna i sex- och samlevnadsundervisningen.

Genom litteraturundervisningen ska eleverna ges möjlighet att vidga sina vyer, lära sig förstå andra människor och sig själv, få diskutera livsfrågor och se omvärlden från olika perspektiv. I litteraturen återkommer tankarna kring kärlek, kön, sexualitet och relationer i åtskilliga verk och dessa teman finns representerade i alla litterära epoker och genrer. Genom att eleverna får föra diskussioner om livsfrågor utifrån litteraturen, kan undervisningen uppnå syftet att eleverna ska utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

I samhällsdebatten återkommer ständigt frågor som berör jämställdhet, sexualitet och relationer. I svenskundervisningens arbete kring olika texttyper kan undervisningen på olika sätt knyta an till vardagliga händelser och underlag kan hämtas ur aktuella debatter i samhället. Eleverna kan på så sätt till exempel läsa sagor och noveller om kärlek och relationer, debattartiklar om diskrimineringslagstiftning, dramatik som utmanar normer eller krönikor om relationer. I sin egen textproduktion kan de arbeta med dessa frågor och få möjlighet att sätta ord på sina tankar och åsikter genom olika texttyper.

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Sex och samlevnad -svenska” ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i svenska. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna. Ta gärna hjälp av Skolverkets stödmaterial.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster i undervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
  2. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i svenskundervisningen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Inom litteraturundervisningen finns det stora möjligheter att arbeta med sexualitet, jämställdhet och relationer. Hur använder vi litteraturen inom ämnet nu? Hur kan vi utveckla kopplingen till sexualitet, jämställdhet och relationer ytterligare? Vad kan vi dela med oss till varandra? Vad kan vi utarbeta gemensamt?
  4. Forskaren Gunnilla Molloy menar att svenskundervisningen har en unik chans att ta upp om sexualitet, jämställdhet, relationer och låta eleverna möta olika sätt att tänka på. I undervisningen ligger också utmaningen att nå de pojkar som många gånger undviker skönlitteratur men gärna deltar i samtal kring teman som ingår i litteraturen. Hur arbetar vi i svenskundervisningen för att nå alla elever och stötta dem i till exempel normbrott kring vad som ses som manligt och respektive kvinnligt?
  5. När vi arbetar med normer kring sexualitet, relationer och könsmönster är ett första steg att synliggöra dessa. Hur arbetar vi för att inte stanna vid detta utan utforma undervisningen på så sätt att den även möjliggör fördjupade reflektioner kring förändring och alternativ?
  6. I filmen beskrivs vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal för att bidra till kvalitén i undervisningen. Hur ser samarbetet med biblioteket ut på vår skola? Skulle samarbetet kunna utvecklas? Vad skulle svenskundervisningen kunna få stöd i?
  7. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan vi se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag?  Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  8. Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i svenskundervisningen och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?

Musik

Musiken är ofta en viktig del av ungdomarnas sociala gemenskap. En del definierar sitt umgänge utifrån musiken och den musikaliska gemenskapen, musicerandet eller musikkonsumtionen kan också påverka individens identitetsutveckling.

Musiken kan användas för att stärka individens bild av sig själv utifrån könstillhörighet men även utifrån till exempel etnicitet och religiös tillhörighet. Att belysa och problematisera hur detta kan fungera både stärkande och begränsade kan vara en del av musikundervisningen.

När det gäller könsmönster är det både en fråga om musikanalys och om utövande. Genom att låta eleverna arbeta med de normer som råder kring sång- och instrumentval, diskutera vilka genrer som anses ha hög status och vilka genrer pojkar och flickor förväntas gilla och därmed förväntas utföra, kan de få hjälp att synliggöra könsnormer. Dessa normer manifesteras även ofta i klassrummet. Att sätta ord på könsmönster och ifrågasätta de begränsningar som medföljer kan vara en del i musikundervisningen.

Likaså kan analys av låttexter få eleverna att reflektera över syn på kön, etnicitet och sexualitet. I språkbruket kommer de normer som råder ofta fram, och det gäller även musikområdet som sådant. Att samtala kring och problematisera uttryck som tjejband, kvinnlig trummis, manskör, kvinnlig rappare eller pojkband kan vara ett annat sätt att sätta fokus på språket. 

Film och diskussionsfrågor

I filmen ”Jämställdhetsperspektiv – i musik” ger lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i bild. Nedan finner du förslag på diskussionsfrågor till filmen som kan vara en utgångspunkt för samtal med ämneskollegorna.

Exempel på frågor att diskutera med ämneskollegorna

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur könsmönster gestaltas i musikaliska sammanhang? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
  2. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av jämställdhet och sexualitet i musikämnet? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Hur skulle vi kunna arbeta för att synliggöra de normer som råder i språket, främst rörande musik och samtidigt arbeta för att dessa normer inte cementeras ytterligare? Vilka är de stereotypa förställningar som vi har att bearbeta? Hur kan vi göra detta och hur kan vi utmana eleverna till fördjupade reflektioner?
  4. Läraren i filmen pratar om hur elevernas val av instrument återspeglar normer som finns inom musikvärlden. Hur arbetar vi idag med att synliggör dessa könsnormer? Hur kan vi lägga upp arbetet så eleverna ges möjlighet att upptäcka dessa normer? Hur arbetar vi vidare för att inte fastna i normerande föreställningar?
  5. Forskaren Mikael Persson talar om att skolan är mycket viktig när det kommer till hur elevernas normer formas. Undervisningen premierar lätt vissa grupper och reproducerar normer som kan begränsa eleverna. Hur kan vi arbeta för att bli mer medvetna kring hur vårt urval, språk och fokus i undervisningen ser ut? Hur kan vi arbeta för att synliggöra de normer som vi reproducerar i undervisningen? Och hur kan vi arbeta vidare för att motverka rådande könsnormer?
  6. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan ni se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  7. Vilken kompetens finns på skolan rörande jämställdhetsperspektiv i musik och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland musiklärarna på skolan inom detta område?
Senast granskad: 2016-07-14