Värdegrund i vardagen

Arbetet med värdegrunden kan inte skiljas från undervisningen. Det praktiseras av alla i det arbete som genomförs i förskolan och skolan. I klassrum, på skolgården, vid samlingen och mellanmålet. Barn och elevers individuella rättigheter ska främjas samtidigt som deras demokratiska kompetenser utvecklas i samspel med andra.

Ett framgångsrikt värdegrundsarbete sker som en integrerad del i helheten. För att nå dit behöver man arbeta systematiskt.All personal lägger tillsammans upp arbetet utifrån förskolans och skolans egna förutsättningar. Utifrån styrdokument behöver förskole- och skolpersonal tillsammans med barn och elever omfamna och erövra värdegrunden - vad den står för i verksamheten och på vilken sätt den blir synlig hos oss.

En eldsjäl räcker inte

Studier visar att där arbetet inte når samma framgång sker det på ett mer splittrat sätt. Ibland tas värdegrunden för given eller så hamnar det som är allas ansvar på en eldsjäl eller till och med på en extern aktör vid någon temadag.

Delaktighet och inflytande

Demokratisk kompetens utvecklas genom delaktighet och inflytande. Det är därför viktigt att barn och elever får uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem.
Att arbeta demokratiskt betyder att alla har möjlighet att påverka och delta i beslutsfattande. Detta förutsätter att barn och elever känner till vilka villkor och ramar som gäller i olika situationer. Att synliggöra vilket inflytande barn och elever har är därför en utgångspunkt.

Reellt inflytande ger mening

För att elever ska utveckla demokratisk kompetens och finna det meningsfullt att delta i demokratiska processer måste de utöver att lära sig demokratins spelregler även få vara med i för dem meningsfulla demokratiska sammanhang. Till detta skall knytas ett reellt inflytande. Det handlar med andra ord om att ge eleverna demokratins verktyg, reellt inflytande samt väcka deras vilja och engagemang att använda dessa verktyg.

Komma till tals i diskussionen

Det är därför viktigt att barn och eleverna får komma till tals i undervisningen så att praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i olika ämnen. Alla måste ges möjlighet att få komma till tals. Ett effektivt sätt att kontrollera detta är att t.ex. undersöka vem/vilka som ges talutrymme.

Rätt till delaktighet och inflytande

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Planering och utvärdering av verksamheten

Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (LGr 11, Kap 1. Gy 11 Kap 1)

Delaktighet i arbetet mot kränkande behandling

Barn och elever ska medverka i alla delar av arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och att förebygga och motverka diskriminering och trakasserier samt i arbetet med att ta fram skolans plan mot kränkande behandling. Ordningsregler ska finnas på varje skolenhet (förskolan och vuxenskolan undantagna) och utarbetas tillsammans med eleverna.

Elevråd ska få verka under skoltid

Elevföreträdare, t.ex. elevråd/elevrepresentanter och övriga, ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Elev som fått uppdraget att företräda skolans elever ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för att utföra uppdraget. De ska också erbjudas kompensation för den undervisning de går miste om på grund av uppdraget.  (Skollagen 4 Kap, 9 § - 17 § Inflytande och samråd)

Forum för samråd

Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och vårdnadshavare. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum och att barn, elever och vårdnadshavare ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. (Skollagen 4 kap. § 13-14)

Medverkan i arbetsmiljöarbetet

Genom arbetsmiljölagstiftningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet bestäms att elever ska medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Det är rektor som har ansvaret att främja elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud. Elevskyddsombuden företräder eleverna i arbetsmiljöarbetet och ska verka för en god arbetsmiljö i skolan. Bestämmelser om antal elevskyddsombud som eleverna ska utse finns i 6 a § Arbetsmiljöförordningen. Elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. De ska också erbjudas kompensation för den undervisning de går miste om på grund av uppdraget. Arbetet ska organiseras så att elevernas deltagande underlättas. Elever och personal på skolan ska informeras om vem eller vilka som är elevskyddsombud.

Likabehandling

Alla barn och elever har rätt att vara sig själva och bli behandlade med respekt. Respekten för alla människors lika värde är ett fundament i de mänskliga rättigheterna och ska främjas i förskolan och skolan.

Alla barn och elever ska behandlas utifrån sina förutsättningar så att de får lika rättigheter och möjligheter. Men likabehandling innebär inte att alla barn och elever ska behandlas lika. Eftersom vi alla är olika ska alla behandlas utifrån sina förutsättningar. Exempelvis behöver vissa barn stöd i vissa ämnen, andra kan behöva tekniska hjälpmedel.

En del av värdegrundsarbetet

Arbetet för likabehandling är en del av skolans värdegrundsarbete som handlar om att aktivt främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Till synes neutrala regler kan innebära hinder för vissa elever och därmed inte ge alla samma rättigheter och möjligheter. Det kan till exempel handla om regler som slår olika mot flickor och pojkar.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Främja tillitsfulla relationer

Ett tillitsfullt klimat och förtroendefulla relationer mellan personalen och barn/elever ska främjas i förskola och skola. Aktiviteter som främjar relationer kan leda till en känsla av gemenskap som stärker känslan av tillhörighet till förskolan och skolan. Det är betydelsefullt för både barnen och eleverna och de som arbetar i skolan och det påverkar barns och elevers kunskapsutveckling.

Elever ska göras delaktiga i aktiviteter för att främja en god atmosfär på skolan. Med stöd av personalen kan de få ansvar för, t ex elevkafé och aktiviteter för klassen. Att känna gemenskap i arbetet och bli bekräftad genom att tilldelas ansvarsfulla uppgifter stärker sammanhållningen och kompisandan på ett sätt som bidrar till förbättring av skolans miljö.

Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och ska bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Normer och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom brister i respekten för allas lika värde.

Senast granskad: 2016-05-12