Grundskolebetygens betydelse för resultaten i gymnasieskolan

Betyget från grundskolan och vilket nationellt program en elev väljer har stor betydelse för om eleven ska ta gymnasieexamen inom tre år. Det gäller speciellt för elever med lite lägre betyg, där andelen med examen är dubbelt så hög för elever på yrkesprogram jämfört med elever på högskoleförberedande program.

I denna studie undersöker Skolverket hur elevernas slutbetyg i grundskolan påverkar deras resultat i gymnasieskolan. Det är en registerstudie som utgår från de cirka 88 200 elever som slutförde årskurs 9 våren 2017 och samma höst började på något av gymnasieskolans nationella program.

I rapporten jämförs elever med samma genomsnittliga betyg (meritvärde) från grundskolan, och hur stor andel av eleverna som tagit examen efter tre år i gymnasieskolan. En av rapportens huvudresultat är att examensfrekvensen i princip alltid är högre för elever som antas till yrkesprogram jämfört med högskoleförberedande program. Störst skillnad i examensfrekvens mellan de båda programtyperna återfinns bland elever med låga genomsnittliga grundskolebetyg.

Högst examensfrekvens givet betyget från grundskolan har elever som läser mansdominerade yrkesprogram som bygg- och anläggning och fordon och transport.

I rapporten presenteras analyser av hur betygen från årskurs 9 i grundskoleämnena matematik, svenska och engelska påverkar utfallet i gymnasieskolan. I rapporten presenteras också en analys huruvida examensfrekvensen i gymnasieskolan skiljer sig beroende på om en elev fått ett slutbetyg i årskurs 9 från en offentlig eller enskild huvudman.