Fjärdeklassares läsförmåga undersöks i PIRLS

PIRLS är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Under våren 2016 genomfördes PIRLS i ungefär 50 länder. Sverige deltog för fjärde gången. Resultatet presenteras i december.

PIRLS beskriver elevernas läsförmåga och deras attityder till läsning. Studien försöker också förklara och förstå trender och skillnader mellan olika länder när det gäller läsförmåga - mot bakgrund av skolans organisation, lärares undervisning och elevernas situation och attityder.

Studien undersöker även skillnader mellan olika länders skolsystem. Sådana jämförelser ökar ländernas möjligheter att upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor, vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad skola.

Så genomförs PIRLS i skolorna

Eleverna gör ett läsprov på papper med både skönlitterära texter och faktatexter. År 2016 genomfördes också ePIRLS på dator med syfte att undersöka elevernas digitala läsförmåga.

Läsande flicka

Utöver själva proven svarade eleverna på en enkät med frågor om sin attityd till läsning, sin bakgrund, sin skolgång och sitt lärande.

Lärare och rektorer svarade på frågor om undervisning, lärandemiljö, utbildning, engagemang och om elevernas inställning. Föräldrar besvarade en enkät med frågor om hemmiljö och barnens aktiviteter kopplade till läsning.

I  PIRLS 2016 deltog 6 500 svenska elever i årskurs 4 från 190 skolor. I december 2017 presenteras Sveriges resultat i en rapport. Samtidigt presenteras en internationell rapport med resultaten från alla deltagande länder.

Sveriges resultatutveckling i PIRLS

Vi har deltagit i PIRLS tre gånger tidigare, 2001, 2006 och 2011. Resultatet har försämrats något. Sverige ligger nu på genomsnittet för de länder som deltagit alla tre gånger

Diagram över resultatutveckling i PIRLS Bildförklaring: Genomsnittet gäller för de 18 länder som deltagit vid samtliga undersökningar.

Tabell: Sveriges relativa position i PIRLS 2001, 2006 och 2011. (108 kB)

Resultaten från PIRLS 2011 visade att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 hade försämrats jämfört med resultaten från PIRLS 2006 och 2001. Ändå var läsförmågan hos svenska elever fortfarande över EU/OECD-genomsnittet.

I PIRLS 2001 presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. De svenska resultaten låg dessutom väl samlade med en låg variation i elevernas resultat.

Sämre på att läsa faktatexter

PIRLS 2011 visade att det framförallt var läsförmågan av faktatexter som hade försämrats medan läsförmågan när det gällde skönlitteratur var oförändrad jämfört med år 2006. PIRLS visade att svensk skola stödde elevers utveckling av en grundläggande läsförmåga men att undervisningen inte var lika bra på att stödja elevernas vidare utveckling av mer avancerade förmågor. Den försämring i läsförmågan som skedde mellan år 2001 och 2006 var jämt fördelad mellan skönlitteratur och faktatexter.

PIRLS 2011 genomfördes i 49 länder och 310 345 elever medverkade. Från Sverige deltog 150 skolor med omkring 4 600 elever, 350 lärare och rektorer samt 4 250 föräldrar.

Elevernas bakgrund fortsatt stor betydelse

Precis som i övriga internationella studier och nationell statistik visade PIRLS 2011 att elever med fördelaktig socioekonomisk bakgrund presterade på en högre nivå jämfört med elever med en sämre socioekonomisk bakgrund. Dessa elever tyckte också bättre om att läsa och hade i högre grad en hemmiljö som stimulerade till lärande.

Flickor bättre än pojkar

I samtliga undersökningar har flickorna presterat bättre än pojkarna. Flickor läser också mer än pojkar. År 2011 hade dock skillnaden mellan flickor och pojkar minskat något, beroende på att flickornas resultat försämrats mer än pojkarnas.

Sverige har deltagit i PIRLS tre gånger tidigare, 2001, 2006 och 2011, och deltar nu för fjärde gången. Resultatet från undersökningen 2016 har dock inte presenterats ännu.

Senast granskad: 2017-04-04
Innehållsansvar: Avdelningen för analys