Svenska elever bättre i PISA

Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet.

5 500 femtonåringar deltog i PISA 2015.

I PISA 2015 har den negativa trenden brutits och nu är resultaten tillbaka på samma nivå som 2009.

Sammanfattning i pressmeddelande

I PISA 2015 deltog totalt 536 000 femtonåriga elever vilket representerar över 26 miljoner femtonåringar i de 72 ländernas skolor. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs 9. Utöver prov i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har eleverna fått besvara en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

Här hittar du frisläppta uppgifter från PISA 2015 på olika språk

PISA undersöker  kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos 15-åringar. Ämnena turas om att vara huvudämne, i PISA 2015 var naturvetenskap huvudämne för andra gången, senast var år 2006. Denna gång var första gången som hela provet genomfördes digitalt på dator vilket också möjliggjorde interaktiva uppgifter i naturvetenskap.

Världens största elevundersökning

PISA (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie och är ett OECD-projekt. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. Den undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Den första PISA-studien genomfördes år 2000. Sedan dess genomförs studien vart tredje år.

PISA undersöker 15-åriga elevers  

  • förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
  • förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
  • förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
  • kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt
  • engagemang och motvation att lära sig ämnena.

PISA mäter också

  • Rektorers uppfattning hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.
  • Nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument.
  • Utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.

Mer om vad PISA undersöker

Kontakt

E-post: presstjanst@skolverket.se

Senast granskad: 2016-12-06
Innehållsansvar: Avdelningen för analys