Hur anpassar skolan sin verksamhet för alla elever?

Antalet elever med funktionsnedsättning i skolan har ökat. Ofta krävs det en diagnos för att få resurser, trots att skolan är skyldig att ge särskilt stöd efter elevens behov. För allas rätt till en inkluderande utbildning är planering och ett nära samarbete mellan vuxna viktigt. Det är några av slutsatserna som presenteras i en ny kunskapsöversikt om barn och elever med funktionsnedsättning.

Elever med funktionsnedsättning är numera en stor och varierande grupp. Från elever med läs- och skrivsvårigheter i grund- och gymnasieskolan, till elever med komplexa funktionsnedsättningar i specialskolan. Den vanligaste orsaken till att elever får särskilt stöd i grundskolan är läs- och skrivsvårigheter. Under senare decennier har också antalet barn med diagnoser inom ADHD/autism ökat.

Diagnoser är ofta ett medel för att få resurser. Skolledare och skolförvaltningar ställs ständigt inför att göra prioriteringar inom ramen för knappa resurser och i den diskussionen är en diagnos ett påtryckningsmedel.  Detta trots att skolor har skyldighet att ge särskilt stöd utifrån ett konstaterat behov. En diagnos får aldrig vara en förutsättning för stödinsatser.

Viktigt med samarbete och en planering med tydliga mål

Personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till en inkluderande utbildning av god kvalitet. Forskning visar att utarbetade planer med tydliga mål för elevernas lärande och kunskapsutveckling, är viktiga insatser för inkluderingen. Inkludering kräver ett nära samarbete mellan vuxna i skolan i form av gemensam planering, handledning och samundervisning. I forskning lyfts samarbete fram som en betydelsefull framgångsfaktor.

Planering som görs av lärare, resurspersoner, föräldrar och elever tillsammans är positivt för elevernas aktivitetsnivå i undervisningen. I Sverige finns sedan länge åtgärdsprogram som ett sådant instrument.

Elevens personliga utveckling prioriteras oftast före kunskapsmålen

Speciallärare och specialpedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd har inte alltid kunskapsmålen som högsta prioritet utan prioriterar ofta elevernas personliga utveckling. Lärare behöver hitta former för omsorg och trygghet å ena sidan och att utmana och ställa krav på prestationer och självständighet å andra sidan. Det handlar också om balansen mellan att betrakta eleven som ”en i gänget” och att särskilja för att kunna ge specialundervisning.

Sammanställd forskning

I en ny kunskapsöversikt har vi sammanställt kunskap om hur arbetet med elever med funktionsnedsättning har utvecklats i förskolan och skolan. Rapporten omfattar alla skolformer och bygger på forskning, utvärdering och inspektion från de senaste tjugo åren.

Vår förhoppning är att den ska kunna bidra med underlag för diskussioner om inkludering, särskilt stöd, speciallärares och specialpedagogers roller, undervisning för elever med ADHD och andra viktiga områden som rör elever med funktionsnedsättning.

Senast granskad: 2015-09-04
Innehållsansvar: Utvärderingsavdelningen