Resultat från gymnasieskolans nationella prov våren 2017

Nu finns statistik över de nationella proven i svenska, engelska och matematik som elever genomförde i gymnasieskolan under vårterminen 2017. I vår databas SIRIS kan du ta fram statistik på skol-, kommun-, läns- samt huvudmannanivå.

Statistiken visar antalet genomförda prov i ordinarie provversion och provbetyg från dessa i ämnena svenska, engelska och matematik. Under vårterminen 2017 genomfördes förhållandevis många ersättningsprov i matematikkurserna. Dessa redovisas inte inom ramen för den officiella statistiken.

I Skolverkets databas SIRIS finns möjligheten att söka fram resultaten för respektive nationellt prov baserat på skol-, kommun-, läns- och huvudmannanivå. Även denna statistik baseras på ordinarie provversion.

Ordinarie kursprov i svenska och engelska

Kursproven i svenska 1 och 3 (svenska som andraspråk inkluderat) genomfördes av cirka 78 000 respektive 48 000 elever. Drygt 93 procent av eleverna fick lägst provbetyget E. Kvinnorna hade genomgående bättre resultat än männen. Elever vars föräldrar har en högre utbildningsnivå samt elever som läser högskoleförberedande utbildningar har bättre resultat på kursproven i svenska.

Kursprov i engelska 5 och 6 genomfördes av cirka 77 000 respektive 57 000 elever. Andelen elever som fick lägst provbetyget E var 96 respektive 97 procent. Männen hade bättre provresultat än kvinnorna i engelska 6 medan kvinnorna hade bättre resultat i engelska 5. Elever vars föräldrar har en högre utbildningsnivå samt elever som läser högskoleförberedande utbildningar har bättre resultat på kursproven i engelska.

Ordinarie kursprov i matematik

I matematik inrapporterades cirka 63 000 prov som tillhörde den ordinarie provversionen. Mellan cirka 2 100 och 17 000 elever skrev prov i respektive kurs. Yrkesprogrammen läser matematik 1A där 61 procent av eleverna minst har fått provbetyget E. Eleverna på de högskoleförberedande programmen ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet läser matematik 1B, 2B och i vissa fall 3B. För matematik 1B är det 83 procent av eleverna som har fått minst provbetyget E. För matematik 2B är det 51 procent av eleverna som har fått minst provbetyget E och för matematik 3B är det 68 procent av alla elever som har fått minst provbetyget E. Eleverna på naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet läser matematik 1C, 2C, 3C samt i vissa fall 4. (Provet i matematik 2C är inte obligatoriskt.) På proven i matematik 1C har 93 procent av eleverna minst fått provbetyget E. På proven i matematik 3C är det 81 procent som har fått minst provbetyget E och på proven i matematik 4 är det nästan 80 procent som minst har fått provbetyget E.

Med undantag för matematik 1A har kvinnorna bättre kursprovsresultat än männen. Elever med svensk bakgrund hade genomgående bättre resultat än elever med utländsk bakgrund. Majoriteten av eleverna som har genomfört dessa prov har föräldrar med en eftergymnasial utbildning. Det är också de eleverna som har de bästa resultaten på dessa prov.

Ersättningsprov i matematik under vårterminen 2017

Under vårterminen 2017 har antalet ersättningsprov som använts i matematik varit förhållandevis många. Drygt 61 000 av samtliga inrapporterade prov i matematik var ersättningsprov. I somliga matematikkurser var antalet ersättningsprov fler än antalet ordinarie prov. Anledningen till att ersättningsproven användes i så hög utsträckning i våras har att göra med att Skolverket rekommenderat skolor som misstänker att provsvaren kan ha läckt ut på förhand ska ersätta det ordinarie provet med just ersättningsprovet.

Diagrammet visar fördelning av provbetyg för ordinarie provversion samt ersättningsprov.

Diagram över fördelning mellan ordinarie- och ersättningsprov.

Diagrammet ovan anger andelarna av antalet inrapporterade ersättningsprov samt prov i ordinarie provversion. I vissa kurser är andelen ersättningsprov högre än de ordinarie proven. Matematik 4 samt matematik 3B är de två kurser där andelen ersättningsprov är som högst, 61 respektive 58 procent. Av 9 matematikkurser är det 5 stycken som har en högre andel inrapporterade ersättningsprov än ordinarie prov.

Jämn betygsfördelning mellan de olika versionerna av provet i matematik

Nedanstående länk öppnar ett diagram som visar provbetygsfördelningen inom respektive ersättningsprov och ordinarie provversion för samtliga matematikkurser.

Betygsfördelning mellan de olika provversionerna (369 kB)

Eftersom ersättningsprovet och ordinarie provversion är två separata prov är det inte givet att provbetygsfördelningen ska vara den samma, Det finns två kurser där skillnaderna mellan andelen elever med provbetyget F i de olika provversionerna är relativt stora. För kursen matematik 2A är det 11 procentenheters skillnad mellan andelen elever med provbetyget F i ersättningsprovet (49 procent) och det ordinarie provet (60 procent). För matematik 2B är skillnaden 15 procentenheter mellan ersättningsprovet (34 procent) och ordinarie prov (49 procent). För båda kurserna var det en högre andel elever som fick betyget F vid den ordinarie provversionen än för ersättningsprovet.

Däremot visar det sig att skillnaderna i provbetygsfördelningen ofta är större mellan kurserna än mellan de olika provversionerna inom en och samma kurs. Exempelvis är andelen elever som fått betyget A i matematik 1C (18 respektive 22 procent) högre än andelen elever som fått motsvarande betyg i matematik 1B (4 respektive 3 procent).

Senast granskad: 2017-10-24