Pisa: en studie om kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap
Pisa är en internationell studie som undersöker kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos 15-åriga elever. Här kan du läsa mer om studien och ta del av de senaste resultaten.
Resultaten från Pisa 2025
FILM
Pisa 2025 – en kort sammanfattning de viktigaste resultaten
Emma Holmberg sammanfattar svenska 15-åringars resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i Pisa 2025. Hon ger också en bild av hur de svenska resultaten har förändrats sedan den förra Pisa-undersökningen och hur svenska elevers kunskaper står sig internationellt.
02:41
Resultaten från Pisa 2025 i korthet
- Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse och matematik fortsätter att sjunka och är nu det lägsta som har uppmätts i den internationella kunskapsmätningen Pisa.
- Även övriga nordiska länder uppvisar historiskt låga nivåer i läsförståelse och matematik. Resultaten sjunker också i majoriteteten av OECD-länderna.
- I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2022. Genomsnittet för OECD-länderna är också oförändrat.
- Andelen elever som inte når upp till en grundläggande nivå har ökat i både läsförståelse och matematik – till 31 respektive 34 procent. Motsvarande andelar i förra mätningen, Pisa 2022, var 24 och 27 procent.
- Elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund fortsätter att prestera bättre. Nytt är att även elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund försämrar sina resultat.
Ta del av rapport
Ta del av pressmeddelande
Pisa 2025: Fortsatt nedgång för 15-åringar i Sverige och andra länder
Se presskonferensen i efterhand
Kommande delrapporter och faktablad från Pisa 2025
Under 2026 och 2027 publicerar vi ett flertal publikationer från Pisa 2025. Bland annat så publicerar vi i slutet av 2026 ett faktablad med ytterligare resultat från den naturvetenskapliga delen. Under våren 2027 publicerar vi resultaten från Pisas undersökning av elevers kunskaper i engelska samt en rapport om elevers lärande i en digital miljö.
Fördjupning om resultaten från Pisa 2025
Torsdagen den 15 oktober bjuder Skolverket in till fördjupade samtal om resultaten från Pisa 2025.
Tidigare rapporter och publikationer
Pisa 2022: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
Teknisk bilaga Pisa 2022 pdf, 671 kB.
Vad prövas i PISA? En jämförelse mellan proven i läsförståelse och naturvetenskap
Motivation i Pisa – mått på provmotivation i Pisa och relation till provresultat
Samtliga publikationer om Pisa
Om Pisa
Pisa (Programme for International Student Assessment) är en storskalig internationellt jämförande studie som undersöker i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden. Studien undersöker elevernas kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stor vikt läggs vid elevernas förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter i ett sammanhang.
Eleverna ska kunna förstå processer, tolka, söka, inhämta och bedöma information, men också reflektera över information samt lösa problem. Det handlar om huruvida eleverna har de kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle och för ett vidare livslångt lärande.
Studien baseras på ett digitalt elevprov som kompletteras med enkäter till elever och rektorer på de deltagande skolorna. Provet ger en bild av hur elevernas kunskaper står sig internationellt och över tid. Enkäterna bidrar med en övergripande bild av kontexterna där elevernas kunskaper utvecklas och belyser bakgrundsfaktorer som kan förklara variation i elevernas kunskaper.
Pisa har genomförts vart tredje år sedan 2000. Sverige har deltagit sedan studiens start år 2000. Sverige deltar för nionde gången i Pisa i och med Pisa 2025. Nytt för denna omgång av studien är att Sverige även deltar i en undersökning av elevernas kunskaper i engelska och av elevernas lärande i en digital miljö.
Pisa organiseras av OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development)
Det här undersöker Pisa
- Elevers förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
- Elevers förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
- Elevers förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
- Elevers kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt.
- Elevers engagemang och motivation att lära sig ämnena.
- Rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.
- Nationella skillnader och likheter i utbildningssystem och styrdokument.
- Utbildningssystemets förmåga att ge elever en likvärdig utbildning.
Så genomförs Pisa
För varje land gör OECD ett nationellt representativt urval. Urvalet görs slumpmässigt i två steg: först väljs skolor ut och därefter väljs 15-åriga elever ut.
De utvalda eleverna gör ett digitalt prov och besvarar en enkät. Provet består av flervalsfrågor och öppna frågor.
Elevernas svar på flervalsfrågorna rättas automatiskt medan svaren på de öppna frågorna kräver manuell bedömning. Detta görs av ämnesforskare i Sverige utifrån manualer framtagna av OECD.
Därefter sammanställs och analyseras samtliga länders data. Resultaten redovisas på nationell nivå och i jämförelse med andra länder. Enskilda skolors och elevers resultat redovisas inte.
För att garantera att Pisa görs på samma sätt över tid och i alla deltagande länder finns obligatoriska riktlinjer och kontroller i studiens alla steg.
Tidsplan för Pisa 2025
- Uppdatering av ramverk, provuppgifter och enkäter (2023)
- Förstudien (våren 2024)
- Huvudstudien (våren 2025)
- Rapportering av resultat (8 september 2026)
Sverige har deltagit i en pilotstudie där OECD undersöker möjligheten att införa anpassningar för att elever med funktionsnedsättningar som annars skulle ha blivit exkluderade från provet, ändå ska kunna delta i framtida Pisa-undersökningar. Pilotstudien av anpassningar avser däremot inte det vanliga Pisa-provet som övriga elever genomför. OECD har genomfört en pilotstudie i sju länder: Brasilien, Colombia, Danmark, Frankrike, Kanada, Portugal och Sverige.
Pilotstudien berör elever med följande behov:
- Elever som har svårt att koncentrera sig och kontrollera sitt beteende.
- Elever med specifika lässvårigheter.
- Elever med viss synnedsättning.
Anpassningarna som testades i pilotstudien var:
- Kortare prov (1 timme).
- Fler pauser, pauser på elevers begäran.
- Visuella anpassningar (till exempel zoom, kontrast, teckensnitt).
- Uppläsning (genom text till tal-verktyg).
Så här genomfördes pilotstudien i Sverige
Pilotstudien genomfördes i Sverige i tre skolor med ett tillräckligt antal elever i pilotstudiens målgrupp, det vill säga elever med funktionsnedsättningar som annars sannolikt hade exkluderats från Pisa enligt OECD:s riktlinjer. Totalt deltog ett tjugotal elever som besvarade ett prov och en enkät. Provtillfället observerades och fokusgruppsdiskussioner genomfördes med eleverna.
Mer information om pilotstudien
OECD har erbjudit länder som deltagit i pilotstudien att fortsätta testa det anpassade provet i Pisa 2025. Sverige har tackat nej till detta. I förlängningen är OECD:s mål att det anpassade provet ska kunna erbjudas till alla länder i Pisa 2029. Länder får då ta ställning till om man vill erbjuda detta anpassade prov till elever som exkluderats från det vanliga Pisa-provet.
Det är OECD som har analyserat insamlade data och har redovisat resultaten i en rapport.
Accommodating students with special education needs in PISA (på engelska)
FILM
Ska du vara med i Pisa?
Filmen riktar sig till deltagande elever och beskriver hur studien går till.
02:01

Hantering av personuppgifter
Vid deltagande i internationella studier behöver Skolverket hantera personuppgifter.
För vilket ändamål samlas uppgifter in och behandlas?
All hantering av personuppgifter i den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) sker på den rättsliga grunden att den är nödvändig för att Skolverket ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse. I det här fallet handlar det om att se till att Sverige deltar i internationella kunskapsmätningar och andra individbaserade kunskapsmätningar på skolans område för att utvärdera och följa upp svensk skola. Uppgifterna samlas in för att möjliggöra genomförandet av PISA i enlighet med de krav som finns för studien. Personuppgiftsbehandlingen sker i enlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) samt lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
Vilken information begärs?
Utvalda elever på de deltagande skolorna i PISA ombeds att fylla i en enkät och att göra ett kunskapsprov i bland annat läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Viss bakgrundsinformation samlas in för ändamålet (till exempel kön, ålder, födelsedatum, huruvida vårdnadshavarna är födda i Sverige eller inte). Även elevernas personnummer samlas in för framtida fördjupningsanalyser där data som samlats in genom PISA kompletteras med uppgifter ur register.
Deltagandet i PISA är inte obligatoriskt för eleverna. Eleverna har också möjlighet att hoppa över enskilda frågor i enkäten eller när som helst avbryta sitt deltagande.
Vilken typ av data samlas in?
När eleverna som deltar i PISA har gjort provet och fyllt i enkäten sparar Skolverket svaren och lagrar dem i form av koder som representerar de olika svaren (ett svar på en flervalsfråga eller ja/nej-markering kodas med exempelvis en etta eller en tvåa). Informationen i sig kan inte användas för att identifiera enskilda respondenter efter namn, men ett unikt elev-ID registreras för att kunna särskilja eleverna i genomförandet. Kopplingen mellan detta ID och elevnamnet är känt endast för Skolverket och skolsamordnare på de deltagande skolenheterna. Detta delas inte med OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) som är den internationellt ansvariga organisationen som sammanställer alla deltagande länders data, eller någon annan tredje part.
Efter insamlingen av data i studien gallras alla elevnamn och personnummer och den databas som används för analyser och publicering byter ut alla elev-ID mot nya ID-nummer, som inte kan identifieras av de deltagande skolorna eller eleverna.
Var, hur och hur länge lagras data från PISA?
PISA-data lagras på ett säkert sätt och kan inte nås av externa personer eller system. Alla anställda vid OECD samt kontrakterade konsulter till OECD, som får tillgång till uppgifterna för behandling, har dessutom blivit informerade om vad som utgör en acceptabel behandling av data och har undertecknat ett sekretessavtal.
Uppgifterna lagras på följande sätt:
Uppgifterna lagras på Skolverkets server. Alla personuppgifter gallras hos Skolverket när studien är avslutad. Svarsdata lagras på obestämd tid så att de förblir tillgängliga för analys, utan namn och personnummer men kopplade till ID-nummer som genererats inom PISA-studien. Dessa svar resulterar så småningom i en databas som gör det möjligt för forskare att jämföra utbildningssystem mellan olika länder (se Allmänhetens tillgänglighet nedan).
Med vem och hur delas data från PISA?
I Skolverkets internationella kunskapsmätningar omfattas uppgifter om personliga förhållanden av sekretess enligt Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) 7§ om Statens skolverk.
Svarsuppgifter skickas från Skolverket till OECD, i pseudonymiserat format. Det innebär att uppgifterna behandlas på ett sådant sätt att personuppgifterna inte längre kan hänföras till en specifik person utan att ytterligare information används. Sådan ytterligare information hålls separat och omfattas av tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person.
Dataanalyser av PISA-data görs av ACER, (Australian Council for Educational Research) och Westat. Dessa organisationer är kontrakterade av OECD för genomförandet av PISA och är baserade i Australien respektive USA. Data skickas mellan Skolverket och dessa organisationer via en säker sftp-server eller via en låst plattform i pseudonymiserat format.
Forskare kan med förbehåll få data utlämnad i specifika forskningssyften, enligt 11 kap. 3 § OSL och 7 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), OSF. De uppgifter som efterfrågas ska vara motiverade att inhämta utifrån forskningsprojektets frågeställningar.
Tillgänglighet för allmänheten
Den slutliga internationella forskningsdatabasen blir tillgänglig för allmänheten från följande webbplats: https://www.oecd.org/pisa/data/
All data i databasen är i pseudonymiserat format och kan inte kopplas till enskilda skolenheter eller personer.
Automatiserat beslutsfattande och profilering
Inget automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering, genomförs.
Registrerades rättigheter
Den registrerade (respondenterna) har de rättigheter som nämns i artikel 15–20 i dataskyddsförordningen: den registrerades rätt till tillgång (artikel 15), rätt till rättelse (artikel 16), rätt till radering ”rätten att bli bortglömd” (artikel 17), rätt till begränsning av behandling (artikel 18), den personuppgiftsansvariges anmälningsskyldighet (artikel 19), rätt till dataportabilitet (artikel 20).
Skolverket är personuppgiftsansvarig, vilket bland annat innebär att vi är skyldiga att på begäran av rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande. Du har också rätt att begära ett registerutdrag för att kontrollera vilken information som finns registrerad om dig.
Mer information om dina rättigheter och om vart du kan vända om du har frågor eller klagomål gällande Skolverkets behandling av dina personuppgifter finns här: Skolverkets hantering av personuppgifter - Skolverket
Kontaktuppgifter till registeransvariga
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna
Tel (växel): 08-527 332 00
E-post: skolverket@skolverket.se
OECD PISA
2, rue André Pascal
75016 Paris
Frankrike
Tel: +33 1 45 24 82 00
E-post: edu.pisa@oecd.org
Ta del av data
Data från Pisa finns tillgängligt i en öppen databas.
Relaterat
Kontakt
Pisa 2022: Maria Axelsson, projektledare
maria.axelsson@skolverket.se
Pisa 2025: Emma Holmberg, projektledare
emma.holmberg@skolverket.se
Senast uppdaterad 08 september 2026.