Om Skolverkets statistik

Frågor och svar

• Är det säkert att kvaliteten är god i det statistiska underlaget?

  add
  Alla som bedriver skolverksamhet är skyldiga att lämna uppgifter på det sätt och enligt de definitioner som gäller. Statistiska Centralbyrån (SCB) sköter insamlingarna och granskar uppgifterna de får in. Orimliga uppgifter kontrolleras med uppgiftslämnaren. Kvaliteten i de lämnade uppgifterna bedöms som hög på kommunnivå och riksnivå. Det är alltid uppgiftslämnaren som svarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta.

• Om en huvudman/skola upptäcker att en uppgift är felaktig – går denna att rätta eller att kommentera?

  add
  Det finns ingen möjlighet att i efterhand rätta uppgifter i den statistik som är publicerad. Det är alltid uppgiftslämnaren som ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta. Däremot kan skolan/kommunen kommentera sina uppgifter på sin hemsida.

• Hur ofta redovisas nya uppgifter?

  add
  Nya uppgifter redovisas en gång per år.

  Se datum i Skolverkets publiceringsplan

• Hur definieras utländsk bakgrund?

  add
  Utländsk bakgrund har elever som

  • är födda utomlands eller
  • är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands.

  Det innebär att en elev som är född i Sverige och har en förälder som är född utomlands har svensk bakgrund.

  Elever som saknar uppgift om personnummer räknas i denna statistik till elever med okänd bakgrund. Att uppgift om personnummer saknas kan bland annat bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige, men det kan även finnas andra orsaker.

• Hur hämtas information om vilken utbildningsnivå föräldrarna har?

  add
  I SCB:s utbildningsregister registreras genomförda utbildningar för alla personer som är folkbokförda i Sverige. För personer som invandrat till Sverige hämtas uppgifter in via enkäter. Ibland saknas uppgift om utbildningsnivå och i dessa fall anges det som ”utbildningsnivå okänd”. Med föräldrar menas elevens biologiska föräldrar.

  De insamlade uppgifterna kompletteras med folkbokförings- och utbildningsuppgifter för elever och föräldrar från SCB:s register.
  

• Vad innebär nyinvandrad?

  add
  I Skolverkets statistik definieras elever som nyinvandrade om de har invandrat till Sverige under något av de senaste fyra åren, är födda utomlands och har högst en förälder född i Sverige. I kategorin nyinvandrade ingår endast folkbokförda elever. Elever som nyligen har kommit till Sverige och inte hunnit bli folkbokförda ingår i kategorin okänd bakgrund.

• Vad innebär okänd bakgrund?

  add
  Elever med okänd bakgrund avser elever som saknar uppgift om personnummer i insamlingen, vilket gör att det inte går att koppla eleverna till några bakgrundsuppgifter. Att personnummer saknas kan bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige, men det kan även finnas andra orsaker till detta.

• Vad är en skolenhet?

  add
  En skolenhet är enligt skollagen en av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

  Ledningsansvaret får inte delas på flera inom en skolenhet. En skolenhet kan därför inte ha mer än en rektor, vilket innebär att en elev aldrig kan ha mer än en rektor. En rektor kan däremot ha ansvar för flera skolenheter.

• Varför finns samma skolnamn två eller flera gånger?

  add
  Vissa skolor har valt att organisera sig i flera skolenheter där varje enhet har en ansvarig rektor. T.ex. kan Centralskolan delas in i två skolenheter som kallas Centralskolan 1 och Centralskolan 2.

• Vem är huvudman?

  add
  Huvudman för utbildningen är den organisation som ansvarar för att utbildningen anordnas. En huvudman är i de flesta skolformer en organisation men det kan även vara en enskild person. Vem som kan vara huvudman för utbildning inom skolväsendet är fastslaget i skollagen.

• Hur har statistiken om lärarnas behörighet tagits fram?

  add
  Statistiken bygger på en samkörning av skolornas rapporterade uppgifter om undervisande lärare med uppgifter om behörighet från Skolverkets förskollärar- och lärarlegitimationsregister. På så sätt får man en bild av om lärare undervisar i de ämnen de är behöriga i.

• Hur fungerar sekretess i statistik om personal?

  add
  Skolverket publicerar varje år uppdaterade siffror om rektorer, lärare, förskollärare och övrig pedagogisk personal. Sedan våren 2025 har det skett en förändring i hur mycket information som visas i statistiken med hänsyn till sekretesslagstiftning. Uppgifter som omfattas av sekretess markeras med två prickar i statistiken. Bakgrunden till förändringen är rådande regelverk och kravet på att enskilda individer inte ska gå att identifiera i den publicerade statistiken. Förändringen infördes i samband med ett kontinuerligt kvalitetsarbete som myndigheten bedriver och fortsätter att utveckla, för att säkerställa att rådande regelverk följs fullt ut.

  Det är offentlighets- och sekretesslagstiftningen som reglerar detta. Enligt de bestämmelserna ska alla uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som kan kopplas till individen skyddas. Syftet med det starka sekretesskyddet är dels att säkerställa att människor känner förtroende att lämna uppgifter, vilket är avgörande för statistikens kvalitet, dels att den särskilda verksamheten ofta hanterar många uppgifter om samma person och att sammanställningar av sådana uppgifter kan vara mycket känsliga ur integritetssynpunkt.

  Sekretessmarkering vid färre än tre heltidstjänster

  För att säkerställa att enskilda individer inte går att identifiera gör statistikansvariga myndigheter en bedömning av risk för röjande och användarnas intresse av uppgifterna. I fallet med statistiken rörande personal är Skolverkets bedömning att sekretessmarkering bör göras om det arbetar färre än tre personer (heltidstjänster) på skolan. I de fallen finns en uppenbar risk att individer kan röjas, och det är Skolverkets ansvar att skydda dessa individer.

  På de allra flesta skolor runt om i landet finns det fler än tre heltidstjänster för lärare. I Skolverkets statistik om andelen behöriga per skolenhet är det därför enbart en liten andel skolor där dessa uppgifter sekretessmarkeras. Även på de flesta förskoleenheter runt om i landet finns det fler än tre heltidstjänster för personer som arbetar med barn, så dessa uppgifter behöver sällan sekretessmarkeras.

  Skolverket publicerar även andel behöriga lärare per skola och skolämne. I den statistiken uppstår oftare behov av sekretessmarkering. Detsamma gäller för antalet studie- och yrkesvägledare, som på de flesta skolor understiger tre heltidstjänster. Uppgifter om heltidstjänster för studie- och yrkesvägledare skyddas från och med läsåret 2025/26. För rektorer redovisas från och med läsåret 2025/26 antal personer i stället för tjänsteomfattning, eftersom antalet personer säger mindre om personliga förhållanden än tjänsteomfattningen.

  Undantag kan gälla för forskning

  Sekretessmarkeringen rör enbart publicerad statistik på skolverket.se. Forskare och andra statistikansvariga myndigheter har möjlighet att lämna in en förfrågan om att ta del av samtliga uppgifter och utlämning sker då enligt fastställda rutiner.

  Jämför skolor med Utbildningsguiden

  För vårdnadshavare som önskar se och jämföra olika skolor med varandra så kan man fortfarande se andel behöriga lärare på de allra flesta skolor, till exempel via Utbildningsguiden. Där finns även annan statistik om till exempel elevers betyg med mera. Du kan också kontakta skolan eller förskolan som du är intresserad av för att ställa frågor, om till exempel lärare eller behörighet.

  Utbildningsguiden

  SCB:s handbok för röjandekontroll

  SCB ansvarar för att samordna systemet för den officiella statistiken och har tagit fram en handbok för röjandekontroll (Handbok i statistisk röjandekontroll) som samtliga statistikansvariga myndigheter bör följa.
  

  Riktlinjer och handböcker för officiell statistik, SCB:s webbplats

• Finns liknande databaser som Skolverkets i andra länder?

  add
  Många länder har nationella databaser med information om skolors resultat, men deras innehåll och syfte skiljer sig åt beroende på ländernas styrsystem och skiftande behov.