Lärarprognosen
Trots minskade barnkullar beräknas det bli en brist på cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare år 2038. Det visar Skolverkets lärarprognos för åren 2024–2038. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.
Lärarbrist trots att behovet av lärare väntas minska
Antalet barn och ungdomar beräknas minska kraftigt de kommande åren. Det påverkar behovet av lärare som också väntas minska i nästan alla skolformer. I förhållande till antalet lärare i dag beräknas lärarbehovet minska särskilt mycket inom fritidshemmet, grundskolan och anpassade grundskolan. Sett till antalet lärare beräknas behovet av lärare minska mest inom grundskolans årskurs 4–6 respektive 7–9.
Diagram 1. Behov av lärare samt annan pedagogisk personal i förskola och fritidshem (heltidstjänster), förändring 2023–2038
Förstora bildenDiagrammet visar att behovet av lärare minskar i alla skolformer till år 2038, förutom inom den kommunala vuxenutbildningen där behovet ökar något. Mest minskar lärarbehovet i grundskolans årskurs 7–9 och grundskolans årskurs 4–6. Även behovet av annan pedagogisk personal i förskola och fritidshem minskar under prognosperioden.
Att prognosen trots ett minskat lärarbehov pekar på en fortsatt brist på lärare kan bland annat förklaras av att det har skett en minskning i antalet nybörjare på lärarutbildningen de senaste åren. Andra viktiga förklaringar är kommande pensionsavgångar och att en lägre andel lärare väljer att arbeta kvar i skolan eller att gå tillbaka till läraryrket. Det är särskilt tydligt bland förskollärare där andelen som lämnar yrket har ökat jämfört med förra prognosen.
Fler behöver välja en lärarutbildning
Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet under perioden 2024–2038. Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.
För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent. Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent och antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.
Diagram 2. Ytterligare antal nybörjare på en lärarutbildning som krävs för att täcka examinationsbehovet
Förstora bildenDiagrammet visar att antalet nybörjare behöver öka mest på lärarutbildningens program mot speciallärarexamen, yrkeslärarexamen och förskollärarexamen för att täcka examinationsbehovet under prognosperioden.
Bristen skiljer sig stort mellan olika lärarkategorier
Enligt prognosen kommer det finnas en stor brist på nyutexaminerade förskollärare, yrkeslärare, speciallärare och högstadielärare. Samtidigt väntas ett överskott på lärare i fritidshem och specialpedagoger.
Diagram 3. Beräknat examinationsbehov och beräknad examination 2024–2038
Förstora bildenDiagrammet visar beräknat examinationsbehov och beräknad examination för olika program och inriktningar på lärarutbildningen. Examinationsbehovet överstiger den beräknade examinationen för förskollärare, ämneslärare med inriktning mot årskurs 7–9, speciallärare, yrkeslärare och grundlärare med inriktning mot årskurs 4 6. För övriga program och inriktningar överstiger den beräknade examinationen behovet under perioden.
Behov av vidareutbildning av obehöriga lärare
Det finns redan i dag en brist på behöriga lärare. Totalt sett över samtliga skolformer, förutom förskola och fritidshem, var andelen behöriga lärare 73 procent 2023. Lägst andel behöriga lärare finns i de anpassade skolformerna och bland dem som har en tjänst som speciallärare. Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare. Sammantaget handlar det om närmare 25 000 heltidstjänster som är i behov av vidareutbildning för att bli behöriga i den skolform eller det ämne som de undervisar i.
Stora skillnader mellan olika delar av landet
Prognosen finns också uppdelad per län och det är stora skillnader mellan olika delar av landet när det gäller behovet av nya lärare och förskollärare. Hälften av landets totala rekryteringsbehov på 124 000 heltidstjänster finns i de tre storstadslänen Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.
Diagram 4. Rekryteringsbehov av lärare och förskollärare 2024–2038 per län, antal heltidstjänster och procent av 2023 års lärarkår
Diagrammet visar att rekryteringsbehovet är störst i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. Störst rekryteringsbehov i procent av 2023 års lärarkår har Gotlands län och Uppsala län.
Ta del av prognoser för din region
Du kan själv ta fram en prognos för din region och jämföra upp till tre regioner samtidigt. Uppgifterna kan exporteras till Excel.
Senast uppdaterad 02 juni 2025.