Riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan
En spetsutbildning i gymnasieskolan ger elever möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknikvetenskap, humaniora eller inom ramen för estetiska programmet.
Vad är en spetsutbildning?
En spetsutbildning i gymnasieskolan ger eleven möjlighet att bredda eller fördjupa sina kunskaper i ett ämne eller ett ämnesområde. Utbildningarna är riksrekryterande och ska utformas som en särskild variant eller nationell inriktning inom ett nationellt högskoleförberedande program och alla i hela landet kan söka till dem.
Riksrekryterande spetsutbildningar kan inriktas mot något eller några av dessa ämnesområden:
- Matematik
- Naturvetenskap
- Samhällsvetenskap
- Teknikvetenskap
- Humaniora
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning kan anordnas på det estetiska programmet.
Skicka in ansökan
Offentlig huvudman ansöker hos Skolverket och enskild huvudman hos Skolinspektionen. Ansökan för utbildningsstart hösten 2027 öppnar den 3 november och stänger den 31 januari 2026. Ansökan ska göras i särskilt formulär.
Ansökningsformulär
Ansökan om deltagande i riksrekryterande gymnasial spetsutbildning docx, 45 kB.
I 5 kap. 14 och 22 §§ gymnasieförordningen och i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:31) finns bestämmelser om ansökan om riksrekryterande spetsutbildning. Särskilda ämnen för spetsutbildning (gäller ej estetisk spetsutbildning)
Skolverket har tagit fram ämnen som är avsedda att kunna användas inom den riksrekryterande spetsutbildningen, humanistisk och samhällsvetenskaplig spets A och B, naturvetenskaplig spets A och B, matematik spets A och B samt teknikvetenskaplig spets A och B. Ämnesplanerna är publicerade på Skolverkets webbplats.
Riksrekryterande spetsutbildning som särskild variant
En spetsutbildning kan bedrivas som särskild variant. Då ska minst 300 poäng av inriktningens och programfördjupningens sammantagna utrymme avvika från vad som annars gäller. Om de särskilda spetsämnena ska användas i en riksrekryterande spetsutbildning måste den alltid bedrivas som särskild variant eftersom utbildningen då avviker från det nationella programmets programstruktur.
Exempel: En huvudman ansöker om en riksrekryterande spetsutbildning för naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och vill använda ämnena matematik spets A, nivå 1 och matematik spets B, nivå 1 i utbildningen. Det innebär att spetsutbildningen måste bedrivas som en särskild variant. Eftersom matematik spets A och B tillsammans uppgår till 200 poäng måste ytterligare minst 100 poäng avvika från inriktningen eller programfördjupningen. Ett alternativ kan vara att byta ut ett ämne i inriktningen, exempelvis biologi, nivå 2 från naturvetenskapsinriktningen mot matematik – fördjupning, nivå 1.
I 5 kap. 1 – 3 § gymnasieförordningen finns bestämmelser om särskild variant.
Riksrekryterande spetsutbildning utan särskild variant
En spetsutbildning måste inte bedrivas som särskild variant. Om huvudmannen ansöker om spetsutbildning och inte vill använda de särskilda spetsämnena kan inriktningen kvarstå och endast ämnen som finns i programmets programstruktur får användas i spetsutbildningen.
Exempel: En huvudman ansöker om en spetsutbildning för naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och vill använda ämnena matematik – specialisering B, nivå 1 och matematik – specialisering C, nivå 1 som finns i programfördjupningen i utbildningen. En sådan spetsutbildning är inte en särskild variant.
Frågor om ansökan
Vid eventuella frågor kontakta Ylva Eriksson Westin, undervisningsråd eller Carina Kjelsson, undervisningsråd.
För frågor om estetisk spetsutbildning kontakta Andreas Bhatti, undervisningsråd: andreas.bhatti@skolverket.se
Vem kan söka till en spetsutbildning?
För att vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan behöver den sökande ha kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Den sökandes kunskapsnivå ska vara väsentligt högre än vad som krävs för att han eller hon ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. Ett prov ska användas för att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå. Hänsyn ska även tas till provet vid urval bland behöriga sökande.
För att vara behörig till en riksrekryterande estetisk spetsutbildning i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
I 5 kap. 15 – 16 §§ gymnasieförordningen finns bestämmelser om behörighet och urval till utbildning på riksrekryterande spetsutbildning.
Vem kan anordna en spetsutbildning?
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen ska
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot
- utbildningen vara av god kvalitet
- kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 5 kap. 15 och 16 §§ gymnasieförordningen (se ovan).
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande estetisk spetsutbildning, ska utöver detta även finnas ett yttrande från en högskola om att det finns en nationell efterfrågan för utbildningen.
I 5 kap. 12 b § och 21 – 22 §§ gymnasieförordningen finns bestämmelser om förutsättningar för spetsutbildningen.
Godkända utbildningar inom gymnasieskolan, riksrekryterande spetsutbildningar
Statsbidrag
En huvudman som har fått ett beslut om riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen i gymnasieskolan enligt 5 kap. 22 a § gymnasieförordningen kan få statsbidrag för utbildningen men då måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi. Statsbidragen gäller ej estetisk spetsutbildning.
Riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet
Försöksverksamhet
Försöksverksamheten med gymnasial spetsutbildning gäller för utbildning som startat senast hösten 2024. De skolor som idag bedriver försöksverksamhet och vill bedriva spetsutbildning inom permanentningen måste göra ny ansökan.
Godkända utbildningar
Godkända spetsutbildningar i gymnasieskolan inom försöksverksamheten pdf, 156 kB.
Möjlighet att söka statsbidrag
För de skolor som ingår i försöksverksamheten finns det möjlighet att söka statsbidrag.
Statsbidrag för försöksverksamheter med spetsutbildning 2024/25
Kontakt
Vid eventuella frågor kontakta Ylva Eriksson Westin, undervisningsråd eller Carina Kjelsson, undervisningsråd.
Senast uppdaterad 05 november 2025.